Olle Engkvist (1889–1969) var Gävlepojken som blev förmögen storbyggmästare i huvudstaden. Han arbetade med tidens mest välkända arkitekter, låg ofta långt före sin tid, byggde alltid med kvalitet. Han byggde såväl bostadshus – som Per Albin-husen i Ålsten, smalhusen i Hjorthagen och terrasshusen i Gröndal – som mer officiella byggnader, som Bonnierhuset, Skatteskrapan, ­Amerikanska ambassaden, Italienska kulturinstitutet, Göteborgs konserthus, Göteborgs rådhustillbyggnad och stora delar av Karolinska sjukhuset.

Om honom har Henrik Poppius, civilingenjör och företagsrådgivare, skrivit biografin Olle Engkvist. Folkhemmets storbyggmästare (Carlsson Bokförlag, 2023). Här berättar Henrik mer om Olle Engkvist i ett samtal med skriftställaren Anders Johnson.

Webbinariet spelades in den 14 mars 2024.

Världsföretaget Ericsson startade som en liten verkstad. Lars Magnus Ericssons företag hade en blygsam start 1876 utifrån ett lån på 1000 kr. När han lämnade det år 1900 var det ett etablerat aktiebolag med 90 procent av intäkterna från utlandet. Följ med till Drottninggatan 15 där allting började.

Följ med oss på en stadsvandring genom företagsamma Stockholm. Vi besöker 24 platser fyllda med svensk företagshistoria.

I detta första av fyra jubileumsseminarier, när vi på Centrum för Näringslivshistoria fyllde 50 år 2024, tittade vi närmare på bokförlagens arkiv, en självklar del av vårt kulturarv och alltid viktiga källor för forskare.

Medverkande: Alexander Husebye (vd Centrum för Näringslivshistoria), Tobias Svanelid (vetenskapsjournalist), Carina Burman (författare, docent i litteraturvetenskap), Jens Liljestrand (författare, litteraturvetare, journalist), Anna Williams (professor i litteraturvetenskap), Bengt Jangfeldt (författare och översättare), Albert Bonnier (förläggare, Bonniers), Nelly Bonner (vd, Lars Natten Norén AB).

Musikinslag: Krister Hillerud (sång) och Gustav Norqvist-Svensson (gitarr), båda från Centrum för Näringslivshistoria.

Seminariet hölls 21 feb 2024 på Centrum för Näringslivshistoria i Bromma.

Fram till 1972 begränsades butikernas öppettider av affärslagen. För att kunna erbjuda matvaror vid mer obekväma tider erbjöd många butiker från 1920-talet och framåt varuautomater där man från gatan kunde förse sig med allt från frukt och specerier till strumpbyxor.

Följ med till Skanstull där världens största varuautomat en gång låg vid korsningen Ringvägen/Götgatan.

Följ med oss på en stadsvandring genom företagsamma Stockholm. Vi besöker 24 platser fyllda med svensk företagshistoria.

Många företag börjar med flera affärsidéer för att sedan hitta rätt. Innan Barnängen började tillverka tvål så var det främst bläck som förknippades med namnet. Följ med till Bondegatan 59 på Södermalm i Stockholm där Barnängens grundare Johan Wilhelm Holmström hade sin fabrik.

Följ med oss på en stadsvandring genom företagsamma Stockholm. Vi besöker 24 platser fyllda med svensk företagshistoria.

Man brukar säga att snabbköpsbutiken på Odengatan 31 som öppnade 1947, är den första butiken i modernt snitt.

Butikens öppnande markerar övergången mellan betjäning till självbetjäning, från ett behovsorienterat inköpsmönster som underlättade husmors vardag till ett mer lustfyllt och framförallt varor på lösvikt till färdigpackade varor.

Följ med till Odengatan 31 där Konsum öppnade det första snabbköpet 1947.

Följ med oss på en stadsvandring genom företagsamma Stockholm. Vi besöker 24 platser fyllda med svensk företagshistoria.

Varuhuskedjan Åhléns började som postorderföretaget Åhlén & Holm började i Insjön i Dalarna år 1899. Företaget  växte sig så stort att det till slut blev omöjligt att klara distributionen från lilla Insjön. Därför tog man beslutet att 1915 flytta ner till Stockholm. Följ med till Ringvägen 100 på Södermalm i Stockholm där Åhléns öppnade sitt första varuhus.

Följ med oss på en stadsvandring genom företagsamma Stockholm. Vi besöker 24 platser fyllda med svensk företagshistoria.

Bengt Jangfeldt, Thomas Tydén och Tobias Svanelid diskuterar familjen Nobels verksamhet i Ryssland och hur far och söner Nobel kom att bygga upp det familjeföretag som kommit att bli världsberömt. 

Starten sker med Immanuel Nobels pontonbroar och havsminor och leder sedan till gevärskontrakt i Ryssland, ett toppmodernt företagsbyggande i Sankt Petersburg och den ryska oljan i Baku. 

Men det handlar också om vilket avtryck Nobel gjort i Ryssland och hur man minns företagshistorien där idag.

(Repris från december 2018).

Den gröna omställningen inom industrin är nödvändig för att klara utmaningarna i klimat­förändringens tidsålder. Dagens ny­industrialisering kan jämföras med den stora industriella om­ställningen i Sverige vid 1900-talets början – den skapar nya möjligheter men också mål­konflikter mellan nytt och befintligt. Hur kan industriell och kultur­historisk hållbarhet samverka?

Samtal mellan Centrum för Näringslivshistorias forskningschef Anders Houltz, Swecos forsknings- och innovationsstrateg Charlie Gullström och journalisten Tobias Svanelid om Vinnova-projektet ”Målkonflikt som möjlighet” som leds av Sweco i samarbete med Centrum för Näringslivshistoria, Dalarnas högskola och Luleå tekniska universitet samt en rad industriföretag, kommuner och museer.

Från Skinnskatteberg har Gerald Engström sedan 1974 växt ventilationsbolaget Systemair till en global gigant. Via sitt Färna Invest investerar han nu även i andra företag, som när han nyss köpte konkursade klädkedjan Indiska för att omstrukturera den.

En presentation från historiebrukskonferensen History Marketing Summit 2023.