Radiokorrespondenterna Kina

Partikongressen i Peking har inletts. I sitt tal flaggade Xi Jinping för militär upprustning och riktade en hotfull varning mot Taiwan. Hör även om den ovanliga protesten som fick internet att koka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Björn Djurberg är en av extremt få svenska journalister som var på plats under öppningsceremonin och som är ackrediterad till den pågående tjugonde partikongressen i Peking. Under söndagens invigningsceremoni satt Björn Djurberg på läktaren inne i Folkets stora sal. Hör om svettlukten, det enorma säkerhetspådraget och delegater som tar selfies. Vi analyserar också Xi Jinpings tal som innehöll ett antal markeringar mot omvärlden, så som när han talade om Taiwan och teknologisk självförsörjning. Samtidigt ägnades oväntat lite taltid åt den kinesiska covidpolitiken.

Inför kongressen är censuren och övervakningen än mer påtaglig än i vanliga fall. Trots detta genomfördes en ovanlig protest dagarna före invigningen där en stor banderoll med ett kritiskt budskap riktat mot Xi Jinping hängdes upp på en bro i Peking. Bilder spreds blixtsnabbt på nätet. Även på internet i Kina fick referenser till händelsen stor spridning i sociala medier.

Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joar Jonsson

Peking spärras av när Kina rustar för sin tjugonde partikongress. Alla blickar riktas mot Xi Jinping som väntas befästa en roll som envåldshärskare. Hör om hur det påverkar Kina och världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har blivit dags att offentliggöra vilka som ska styra Kina de kommande fem åren och peka ut den riktning som landet ska ta, i en partikongress som på alla sätt ser ut att bli historisk. Hör om hur korrespondent Björn Djurberg blev stoppad när han ville cykla förbi Himmelska fridens torg, i en avspärrad huvudstad som laddar för den tjugonde partikongressen i ordningen.

Xi Jinping väntas under kongressen utses till president och generalsekreterare för kommunistpartiet för en tredje mandatperiod, i strid med tidigare praxis. Därmed kommer han ha suttit vid rodret i över ett decennium. Hör om Xi:s maktambitioner och den pånyttfödda personkulten som för tankarna till Mao. Hör också i avsnittet om misslyckandet med att få till en FN-debatt om Kinas övergrepp mot minoriteter i Xianjang-regionen och vad Indiens nedlagda röst i frågan säger om relationen mellan de två asiatiska stormakterna.

Medverkande:

Björn Djurberg, Ekots Kinakorrespondent

Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator

Naila Saleem, Ekots Sydasienkorrespondent

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson

”Grodan” kallas han på nätet och bakom scenen har han förblivit en dold makthavare i Kina. Jiang Zemin plockades från Shanghai efter massakern 1989 och var därefter Kinas högste ledare under tio år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör om Jiang Zemins tid som Kinas högste ledare. Under 1990-talet charmade han västvärldens ledare och fick omvärlden att hoppas på en demokratisk utveckling i Kina. Samtidigt var politiken på hemmaplan hårdför. Under Jiang Zemins tid vid makten inleddes till exempel en omfattande förföljelse av Falun Gong. På 2000-talet tog Hu Jintao över, men Jiang Zemin har utan tvekan behållit ett politiskt inflytande i Kina och är sannolikt ett irritationsmoment för Xi Jinping.

Med sina stora tjocka glasögon och byxorna högt uppdragna har Jiang Zemin blivit en symbol för en försvunnen era som många i dagens i Kina romantiserar. Och nu kan man fråga sig: Kommer en nästan 100-årig Jiang Zemin att dyka upp och visa sig på partikongressen i höst? Senast det begav sig dök han oväntat upp och stal han showen under Xi Jinpings långa tal.

Avsnittet spelades in i september 2022.

Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Göran Sommardal, sinolog och översättare. Lars-Åke Skager, tidigare kommunpolitiker i Göteborg. Börje Ljunggren, tidigare diplomat och ambassadör i Peking.

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Monica Bergmark

Kina pratar allt mer om Nato och tonen har skärpts. Kritiken tar ofta sikte på USA, men även Sveriges Nato-ansökan kommenteras. Hör om de officiella markeringarna och propagandan i kinesiska medier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nato-medlemskapet kommer allt närmare för Sverige och Finland, nu återstår bara två länder som ska godkänna ansökan. Samtidigt går kinesiska medier på högvarv om Nato. Där har man trappat upp sitt tonläge rejält och det har även förekommit kommentarer som direkt siktar in sig på det svenska medlemskapet. Det här visar en rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina. En talesperson för det kinesiska utrikesministeriet har till exempel sagt att "relevanta länder" bör iaktta försiktighet.

I Kina utmålas Nato ständigt som USA:s förlängda arm och verktyg. Därmed kan Kinas Nato-kritik i mångt och mycket ses som ett uttryck för den spända relationen mellan Kina och USA. Hör om satirteckningarna i kinesiska medier som ständigt tar fasta på Nato och USA och där USA utmålas som ett land som slits isär av inre motsättningar.

Hör också i avsnittet om hur journalistvisum används i spelet mellan stormakterna och om helgens plötsliga ryktesspridning i sociala medier om en kupp i Kina.

Medverkande:

Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator

Ginna Lindberg, Ekots USA-kommentator

Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina

Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joar Jonsson

När Vladimir Putin är pressad kliver Xi Jinping fram. Hör allt om maktspelet och härskarteknikerna på diktatormötet i Samarkand. Och hur Kina nu dominerar Ryssland på ett historiskt nytt sätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var Xi Jinpings första utlandsresa sedan pandemin började. Och för Putins en av få utlandsresor som har gjorts sedan invasionen av Ukraina inleddes. Öga mot öga satt de nu i samma rum inom ramen för Shanghai Cooperation Organisation och talade om stärkta band och en ny världsordning. Men mötet blev också en uppvisning i ryggdunk, maktspel och härskartekniker där Xi Jinping drog längsta strået. Kina utnyttjar nu på ett tydligt sätt att Putin är pressad och Xi Jinping flyttar fram sina positioner på den globala spelplanen.

Putin uttryckte ett helhjärtat stöd för Kinas linje ifråga om Taiwan under mötet, men fick inte samma varma hand tillbaka. Från mötet rapporterades tvärtom att Xi Jinping uttryckte "frågor" och "oro" om Putins krig i Ukraina. Något som väcker frågor om var Vladimir Putin har Xi Jinping. Hör också om de centralasiatiska ländernas position, mittemellan Ryssland och Kina. Även där passar Kina på att stärka sin egen roll nu.

Medverkande:

Hanna Sahlberg, Kinakommentator

Johanna Melén, utrikesreporter

Axel Kronholm, programledare

Kina har genomlidit en extrem värmebölja i sommar. Yangtzefloden har bitvis legat helt uttorkad, med akut energibrist som följd. Hör om Kinas sårbarhet inför klimatförändringarna och vad som görs åt det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har varit den värsta torkan på över 60 år. Värmeböljan i Kina i sommar har orsakat skogsbränder, skadade skördar och lett till akut elbrist. Fabriker har fått stänga och äldre har fått söka svalka inne i luftkonditionerade mataffärer. I till exempel Shanghai släcktes belysningen ner längs the Bund, det så välkända promenadstråket längs vattnet.

Allra tydligast har extremvädret synts i Yangtze, världens tredje största flod, som sjönk till rekordlåga nivåer i augusti. Torkan har blivit en smärtsam påminnelse om de enorma energi- och klimatutmaningar som Kina står inför. Hör om hur Kina är beroende av floden som nu hotas. I Yangtzefloden finns bland annat De tre ravinernas damm, en av världens största vattenkraftsdammar, ett ur miljösynpunkt kontroversiellt bygge men som idag producerar en betydande del av den el som Kinas industri behöver. Hör också om Xi Jinpings första utlandsresa sedan pandemin bröt ut och varför han väljer att träffa Vladimir Putin.

Medverkande:

Axel Kronholm, programledare

Hanna Sahlberg, Kinakommentator

Deliang Chen, klimatforskare och professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet.

I sista sekund kom den – FN:s rapport om övergrepp mot uigurer i Xinjiang. Men kommer FN-rapporten att kunna förändra något? Kina gick till omedelbar motattack och avfärdar alltihop som lögn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

FN:s rapport om övergrepp och människorättsbrott mot minoriteter i Xinjiang har föregåtts av ett omfattande spel. Kina har försökt stoppa rapporten och trycket på FN:s avgående högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, har varit enormt. Så hur skarpa formuleringar blev det i slutändan? Och vilken tyngd kan rapporten få? Kinapoddens gäster har läst och analyserar.

FN tar upp tvångsarbete, tvångssteriliseringar, interneringsläger och övervakning i Xinjiang. Kina kan ha begått brott mot mänskligheten, enligt rapporten. Det kinesiska kommunistpartiet kallar FN-rapporten för "desinformation" och "lögn" och kontrar med en egen omfattande motrapport. Och i FN samlar Kina sina allierade för att få stöd. Kommer Kina att lyckas sopa undan den graverande kritiken? Vilka formella vägar finns för att nu agera mot Kina? Hör också om hur stadens Kashgar och levnadsvillkoren för uigurer i Xinjiang förändrats över tid.

Medverkande:

Axel Kronholm, programledare

Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator

Fredrik Fällman, sinolog vid Göteborgs universitet

Maja Åberg, sakkunnig på internationella organisationer på Amnesty

På pappret har ön inte en chans mot sin starka granne. Men i verkligheten finns flera faktorer som talar till Taiwans fördel. Hör höstens första avsnitt om hur Taiwan kan försvara sig om det blir krig med Kina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Taiwans president Tsai Ing-wen har efter sommarens kinesiska militärövningar sagt att Taiwans militära styrkor har ökat sin beredskap, att man noga följer de militära aktiviteterna i sitt närområde och att man har nära kontakt med sina allierade. Alldeles nyligen kom också besked om en rekordstor ökning av försvarsbudgeten i Taiwan.

Taiwans militära styrka och vapenarsenal är dock inte närheten av Kinas. Sett till storlek och vapenmängd skulle ön inte ha en chans i händelse av väpnad konflikt med Kina. Men ändå finns det flera faktorer som faktiskt talar för Taiwan i händelse av en invasion. Taiwans bergiga terräng medför till exempel att en amfibisk landstigning skulle bli en oerhört komplicerad operation. En annan faktor är försvarsviljan, där kriget i Ukraina visat att även ett militärt svagare land kan överraska i fråga om motståndskraft.

Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator och Per Olsson, försvarsekonom vid FOI.

Programledare: Axel Kronholm

Producent: Therese Rosenvinge

Tekniker: Jacob Gustavsson

Sommarrepris. Om den kinesiska militärens upprustning och Taiwans strategiska betydelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jämfört med USA lägger Kina fortfarande relativt lite i absoluta tal på sin försvarsmakt, men under de senaste åren så har Kina rustat upp sina styrkor och övat mycket. Idag menar flera bedömare att Kina har en högteknologisk och väldrillad militär – inte minst när det gäller flygvapnet. Så hur stark är den kinesiska militären idag, jämfört med till exempel USA:s?

I detta avsnitt av Kinapodden pratar vi även om det spända läget i den indopacifiska regionen. Varför är Taiwan så viktigt för Kina och hur långt kan Peking vara beredda att gå för att ena Taiwan med Fastlandskina? Finns det fler områden där konflikter kan blossa upp?

Avsnittet sändes första gången 8/12-21.

Medverkande: Björn Djurberg och David Carlqvist

Programledare: Hélène Benno

Producent: Björn Barr

Björn Djurberg (Peking), Peder Gustafsson (Bangkok), Naila Saleem (Sydasien) och kinakommentatorn Hanna Sahlberg om de viktigaste händelserna i Kina i höst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här avsnittet av Kinapodden i P1 spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.

Programledare: HELENE BENNO.