Det andra avsnittet av Resonemangeln gästas av Nora Grotenfelt, ordförande för Förbundet Hem och Skola i Finland. Hon har tankar om lyckliga barn. Hur kommer lyckliga barn till? Vad krävs av en förälder för att få till lyckliga barn? Redaktör för avsnittet är Christian ’Kike’ Bertell.

I det första avsnittet av Resonemangeln träffar du Jocke Enegren, sakkunnig på Förbundet Hem och Skola i Finland. Han har ett och annat att säga om föräldrar som förebilder. Föräldrar är förstås förebilder för egna och andras barn, men också för andra föräldrar. Vad innebär det då att vara en bra förebild för andra föräldrar? Ska man vara felfri?

Redaktör för avsnittet är Christian ’Kike’ Bertell.

Att vara förälder idag är inte samma sak som för femtio år sedan. Skolan är annorlunda, arbetslivet har förändrats, det satsas mera på fritid, hälsosam livstil är på mångas agenda och medier skriver ofta om nya rön inom barnfostran. Hur ska den perfekta föräldern hinna med allt? Ska man ens hinna med? Vad är en bra förälder och vad jämför vi oss med?

Med i panelen är Erika Hägglund, forskardoktor på forskningscentret INVEST vid Åbo universitet, Nicklas Kurkio, neuropsykiatrisk coach och sakkunnig inom barn och familjearbete på Barnavårdsföreningen i Finland och Katarina Perander, specialsakkunnig i utbildningsfrågor inom Hem och skola, socialpsykolog och doktor inom pedagogik. Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin



Twitter/X: twitter.com/HemoSkolaiFin



Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/



Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/



Webbsida: www.hemochskola.fi/



E-post: [email protected]

En rubrik från sommaren 2023 säger ”Regeringen vill ingripa i elevernas mobilanvändning” (Ilta-Sanomat 16.6.2023). Från Sverige hör man liknande tongångar, där man bl.a. vill slopa kraven på digitala verktyg i landets förskolor, och ersätta skärmar med böcker. Trenden med digitalt lärande ser ut att ha fått en stark motreaktion, men är den befogad? Varför anses digitala skärmar störa inlärning och vad kan det potentiellt leda till?

Med i panelen är Anna Henning, doktor och universitetslektor i socialpsykologi vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, och Katarina Perander, specialsakkunnig i utbildningsfrågor inom Hem och skola, socialpsykolog och doktor inom pedagogik. Du hör även professor Martin Ingvar vid Karolinska institutet. Han har bl.a. doktorerat i experimentell hjärnforskning. Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin



Twitter/X: twitter.com/HemoSkolaiFin



Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/



Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/



Webbsida: www.hemochskola.fi/



E-post: [email protected]

Då skolorna tillfälligt stängdes under Covid-19-pandemin, blev ensamhet ett hett samtalsämne. Det var ett ofta påtalat argument för att hålla skolan öppen, eftersom skolans sociala funktion anses bra för den psykiska hälsan. Ensamhet var ändå inget nytt fenomen bland unga, och mängden som upplever sig ensamma har inte minskat efter att skolorna öppnat. Hur allvarligt problem är ensamhet? Hur upptäcks det? Hur kommer man åt det?

Med i panelen är Jessica Hemberg, äldre universitetslektor och docent i vårdvetenskap vid Åbo Akademi, Oscar Lehtinen, som jobbar på Krisjouren för unga och är krisarbetare på HelsingforsMission och Katarina Perander, specialsakkunnig i utbildningsfrågor inom Hem och skola, socialpsykolog och doktor inom pedagogik. Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin



Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin



Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/



Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/



Webbsida: www.hemochskola.fi/



E-post: [email protected]

Sedan början av 2000-talet har framför allt en sak format Finlandsbilden internationellt, Finlands resultat i OECD:s kunskapsutvärdering på 15-åringar, dvs. den omtalade PISA-undersökningen. Året 2006 var Finland etta på listan. Det måste förstås betyda att Finlands skola var bäst i världen, ett rykte som man gärna tagit till sig. Inte konstigt då att en viss upprördhet infinner sig då Finlands resultat sjunker flera år i rad. Vad har hänt? Ska man oroa sig?

Med i panelen är utvärderingsexperten Chris Silverström, som jobbar på Nationella centret för utbildningsvärdering, filosofiprofessorn Thomas Wallgren från Helsingfors universitet och Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Förbundet Hem och Skola i Finland. Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin

Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin

Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/

Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/

Webbsida: www.hemochskola.fi/



E-post: [email protected]

Trenden har varit klar redan en längre tid. Elever i högstadiet och andra stadiets utbildningar upplever allt mera ångest, depression och utmattning, men särskilt dåligt ser det ut bland flickorna. Dessutom ser två år av pandemi och restriktioner att ha förvärrat situationen ytterligare. Varför ser det ut så, och vad kan göras åt situationen?

Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell, och med i panelen är psykologen Martin Westerling, som jobbar mycket med unga, Kristian Wahlbeck, som är psykiater, forskningsprofessor och utvecklingsdirektör på föreningen Mieli, samt Katarina Perander, sakkunnig inom Hem och skola, socialpsykolog och doktor inom pedagogik.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin


Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin


Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/


Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/


Webbsida: www.hemochskola.fi/


E-post: [email protected]

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Hur ser rasismen ut i skolan?

Rasism finns, också i skolan. Men hur ser den ut? Hur sker det? Kan alla ens identifiera rasism? Finland ha blivit en mycket mer diversifierad plats under de senaste 30 åren, men det kan fortfarande vara svårt för någon som är en del av majoritetssamhället att förstå hur en minoritet upplever vardagen. Det kan t.o.m. vara svårt att veta vilka ord som helst används, och i vilka sammanhang.

Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell, och med i panelen är universitetsläraren och doktoranden Ida Hummelstedt från pedagogiska fakulteten på Helsingfors universitet, Muluken Cederborg, som bl.a. varit med och grundat föreningen Föräldrar för diversitet, och som själv är adopterad från Etiopien, samt socialpsykologen och pedagogikdoktorn Katarina Perander, sakkunnig på föreningen Hem och Skola i Finland.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin


Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin


Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/


Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/


Webbsida: www.hemochskola.fi/


E-post: [email protected]

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Hur ger man barn och unga hopp?

Pandemi, klimatkris och krigshot. Världen känns oroligare än på länge. Utöver det finns det ofta individuella orsaker till oro och ångest. Något barn kan ha en kris i familjen, en annan förstår inte varför matematik är så hopplöst svårt. Som förälder eller lärare vill man att barnen ska ha hopp, så de orkar också med följande dag. Att de ser livet leda någonstans och att problem och oro är överkomliga. Den stora frågan är förstås hur man ser till att det finns en bra grogrund för hopp, och hur man förbereder barn för eventuella kriser.

Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell, och han har sällskap av specialläraren Marica Enlund, neuropsykologen och psykoterapeuten Åse Fagerlund, samt Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola i Finland. Barnpsykologen och författaren Reyhaneh Ahangaran från Stockholm är också med på ett hörn. Hon har skrivit en rad böcker riktade till barn, om hur barn kan sätta ord på det de känner.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin


Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin


Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/


Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/


Webbsida: www.hemochskola.fi/


E-post: [email protected]

Vårdnadshavarens förklaring ställer frågan: Ska man handarbeta på skoltid?

Konst- och färdighetsämnen kallas de skolämnen som inkluderar bildkonst, musik, teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi och gymnastik. I princip är det alla andra ämnen än de som ses som akademiska ämnen, och de börjar få en allt mer trängd plats i skolan. Är det frågan om saker som skulle passa att göra bättre utanför skoltid, eller går något viktigt förlorat om all tid ges åt akademiska ämnen?

Samtalet leds av redaktör Christian ’Kike’ Bertell, och som sällskap har han överinspektör Malin Eriksson från Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet, Sören Lillkung, verkställande direktör för Svenska kulturfonden, samt Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola i Finland.

Ljudtekniker: Manne Railo / Nanoverse

Facebook: www.facebook.com/hemochskolaifin

Twitter: twitter.com/HemoSkolaiFin

Instagram: www.instagram.com/hemochskolaifinland/

Soundcloud: soundcloud.com/hemochskolaifinland/

Webbsida: www.hemochskola.fi/


E-post: [email protected]