By SAQMI
The podcast currently has 15 episodes available.
This episode is in english. Scroll down for tips and links.
Welcome to SAQMI Play, the podcast that features queer film makers and film making.
This episode is a discussion about Tove Pils’ documentary Labor between me, Sam Message, and film maker Tove, as well as sex worker Ruby from Red Umbrella Sweden, an organization and community for sex workers. The conversation took place following a screening of Labor at LGBTQI+ film festival Film Out West, at Hagabion in Gothenburg 2023.
In the film we follow Hannah as she leaves her family behind to go to the city of her dreams, San Francisco, where she hopes to explore her sexuality. At a party she meets the professional dominatrix Chloe and escort Cyd.
Throughout the documentary we follow Hannah, Cyd and Chloes journeys to gain an intimate insight into their own experiences with sex work. By following these individuals over a period of ten years the film dives deep into the lives of queer sex workers on their own terms. Through this powerful lens the film exposes the profound impact of the intense stigma surrounding sex work, both in San Fransisco and even more so within the often heated debate within the Swedish context.
Labor premiered in 2023 at the Gothenburg Film Festival in the Nordic Documentary Competition and has been screened around the world, and won the award for best documentary at Lovers Filmfest in Torino, Italy. In their filmmaking, Tove Pils tries to create structures to investigate what she and the communities they belong to strive for. Desire is a central concept for Tove. Labor deals with sexual, economic and social desires. In all of Tove’s films, there are representations of longing for queer spaces, both external and internal. Sugar Oil Pine Water (2021) is a dreamy hybrid about the desire for queer ritual spaces. PUSH ME (2014) is about finding spaces where you can challenge your own and society’s boundaries and norms and explore sexual desires.
Labor screened in SAQMIs serie Nightfall - Queer Talks & Screenings as part of Film Out West LGBTQI+ Filmfestival at Hagabion in Gothenburg December 2th 2023. Participants in the talk was Sam Message (moderator), Tove Pils and Ruby. Live recording by Silas Lilo Jensen. Curator Anna Linder.
About the participants in the panel:
Ruby, trans woman, sex worker and activist who is a member of Red Umbrella Sweden, an organization and community of and for sex workers and their rights and interests. Ruby has several years of experience in sex work in Sweden and has participated in panel talks and discussions at events such as Erotisk Afton, Pride, Småland’s nation, etc. She also helped organize the first Slut Walk in Malmö and spends time on political engagement at the grassroots level to influence and change society.
Sam Message (They/them) is an artist and community organiser based in Gothenburg. In their work they explore how art & culture can be used to weave new connections between people in order to build a more inclusive society and a more sustainable LGBTQ+ community.
Nedan följer ett urval av intervjuer, recensioner och artiklar om Labor:
"There is a lot of information and organisations out there doing good work to make the situation for sex workers better. Here are some of them, but there are so many more. The US organisations are recommendations from Chloe and Cyd, plus San Francisco Bay Area Sex Worker Film & Arts Festival, which also has an online archive with films and videos that is worth looking up. If you live in the nordic region please look up and learn more about the organizations here. There is also a link to all members in The European Sex Worker Alliance, which we think is a great way to see what organisations exists in Europe". Tove Pils
Bay area workers support (BAWS), is a peer-led resource organization, who works for the health, safety, and livelihoods of people in the sex trade. In the face of criminalization, stigma, and inadequate resources, BAWS mobilizes. BAWS harnesses community power and builds local partnerships to provide material resources, information, and support. BAWS creates space to increase strength, justice, and love for Bay Area workers. DONATE here.
Lysistrata Cooperative (NYC based). A 150 member co-op operating nationally in the United States run by and for current/former sex workers founded in 2016. Lysistrata is best know for their 6 year ongoing Sex Worker Emergency Fund and is currently able to assist individuals with sliding scale amounts of $50-$100 depending on the specific situation/individual, availability of funds, location, and volume of requests. DONATE here.
Women with a vision (New Orleans based). Women With A Vision, Inc (WWAV) is a community-based nonprofit organization, founded in 1989 by a grassroots collective of African-American women in response to the spread of HIV/AIDS in communities of color. The mission of Women With A Vision is to improve the lives of marginalized women, their families and communities by addressing the social conditions that impede their health and well-being. We accomplish this through relentless advocacy, health education, supportive services and community-based participatory research. Women with a vision - sex work decriminalization program. DONATE here.
Utopia Washington United Territories of Pacific Islanders Alliance Washington (UTOPIA Washington) is a queer and trans people of color, grassroots organization born out of the struggles, challenges, strength and resilience of Queer and Trans Pacific Islander (QTPI – “Q-T-pie”) communities. Utopia Washington - Sex Worker Empowerment Initiative. DONATE here.
San Francisco Bay Area Sex Worker Film & Arts Festival has provided a forum for sex worker filmmakers and video makers since 1999. The festival has since expanded to become a vibrant venue for performances, workshops, visual arts, political organizing, skill-sharing, and ever-expanding events for sex workers from San Francisco, Oakland, Berkeley and from all over the world. We proudly support our Bay Area communities as we welcome sex workers, friends, families and allies, and showcase the work of sex worker artists. The Sex Worker Festival recognizes and honors prostitutes, dancers, porn artists and other sex workers from various communities, who have been dynamic and integral members of art communities since time immemorial. Archive here. DONATE here.
PION (Norway) was established in 1990, and is a member-based interest and rights organisation, contact center and political mouthpiece for women, men and trans people who sell sexual services in Norway regardless of residence status and affiliation.
SIO (Denmark) ”Nothing about us – without us”
The Red Van (Copenhagen) is a mobile harm reduction organization for street-based sex work in Copenhagen. Our mission is to make working conditions less precarious by providing a safer space for street-based sex workers and sellers. We believe in rights, not rescue. DONATE here.
Pro-tukipiste (Finland) is an organization founded in 1990 to promote the inclusion and human rights of people working in the sex and erotic industry. We provide low-threshold support, counselling and health services as well as community activities. Our services are for anyone who works in the sex or erotic industry, offers sex against payment or has become a victim of criminal trafficking in human beings.
The Red Umbrella Film Festival (RUFF) (Dublin) is organized by current and former sex workers. Our aim is to create conversation and community around the issues sex workers face in Ireland and internationally through film. We want the voices of sex workers to be heard – in the media, on screen, in research and on the street. We believe there should be nothing about us without us. Our four-day festival in October 2023 will feature feature and short films, panel discussions, workshops and a Saturday night performance and dance party. By creating space for sex workers' stories, we hope to challenge stigma and shame, fight for our safety and self-determination, and build towards a decriminalized future. All funds raised by the festival will go towards the launch of a street-based sex worker collective. DONATE here.
Nightfall is a night of queer talks and screenings. Inviting artists to share and talk about their work and their process. Nightfall is both a showcase for finished work and a queer peer review for work in progress.
Credits SAQMI Play:
SAQMI Play is produced with support from The Swedish Arts Council and Gothenburg City.
Welcome to SAQMI Play, the podcast that features queer filmmakers and filmmaking. This episode is a talk between the Swedish based filmmaker and sometimes actor Alecio Araci and Saqmi's own hostee Sam Message. The conversation took place in a packed Saqmi’s headquarter in Majorna in Göteborg and followed the screening of Alecio Araci's trilogy consisting of the short films Chavo, Mami and Lil tuke – all of them focusing on queer Roma experiences and dealing with themes such as sorrow, forgiveness, oppression, coping and traditions. In this episode of SAQMI Play we are also digging into Alecio Araci’s love for splatter and horror movies, camp, the burlesque and bizarre with some clips from a work-in-progress gore splatter comedy/mockumentary, partly shot on Super 8.
This episode is a recording of the event Nightfall - Queer Talks & Screenings #12 which took place at SAQMI May 17, 2023.
More about the films mentioned in the podcast:
Chavo (Swedish title: Tjena tjavo) is the opening film in a trilogy of short films in a Roma setting that deals with topics such as identity, sexuality, origin and the burden that can occur when these parameters do not match.
Short synopsis (eng/sve):
Tommys grill är en mötesplats för den romska gemenskapen. Här samlas en tajt sammansvuren men brokig skara människor för att äta och snacka gott. När en ensam ung man besöker restaurangen en kväll sätter ryktena igång och Tommy tvingas tillbaka till traumatiska minnen.
Tjena tjavo vill öppna upp en diskussion om identitet, sexualitet, ursprung och bördan som kan uppstå när dessa parametrar inte klaffar. Men Tjena tjavo är också en film med många allmänmänskliga teman - att misslyckas som förälder, försoning efter ett svek, att våga lämna sin invanda världsbild och bilda sin egen uppfattning, att ta ansvar för sina felsteg och våga återvända till livet efter en stor sorg.
Facts: Original title: Tjena tjavo. Film type: Short. Category: Fiction. Director: Alecio Araci. Producers: Alicia Hansen & Bitte Andersson. Screenplay: Alecio Araci. Production country: Sweden. Production company: French Quarter Film AB. Classification: Suitable for all audiences. Dialogue: Swedish & Romany. Cast: Michell Tatter Alfredsson, Ado Mehic Dzafic, Rosmari Kaldaras, Ardijan Bunjoshi, Paul Dandos, Philip Torres Örning.
Extra:
Jaj de sostar Dadeja, tu chi kames man?
Jaj le bare Devlestar, kasavo kerdjilem me
Pala mande chungaren, vi man kushen
Chira mesaljate majbut le Rom chi aven te beshen
Andi ushalin dud naj, o korkoripe but dukhal
Sovavtar, pale chi ushtav
Söndag morgon, min sol mörknade.
Pappa, varför älskar du inte mig?
Den stora Guden skapade mig såhär
De bespottar mig och även svär mig
Inga romer kommer längre och sitter vid ditt bord
I skuggan finns inget ljus. Ensamheten gör så ont
Jag somnar, jag vaknar inte igen
Mami which in Romany means grandmother is the second film in the trilogy and is told from the point of view of an elderly matriarch. The film is shown as a “work in progress”.
Mami betyder farmor eller mormor på romani och det är just kring denna personlighet som filmen kretsar.
Mami är överhuvudet i familjen. Matriarken. Hon är den som vakar över och månar om. Hon är den som bestämmer och den som skyddar. Den som oroar sig och innerligt bryr sig. Hennes ord väger starkast i en osämja och familjemedlemmar skulle aldrig drömma om att sätta sig upp mot hennes förhållningsregler.
Lil tuke means “A letter to you” in Romany and is the final film in the trilogy. In short, it is about secret relationships and being able to move on after an indescribably difficult loss.
Lil tuke betyder "Ett brev till dig" på romani och är den avslutande filmen i trilogin. Den handlar i korta drag om hemlighållna relationer och att orka gå vidare efter en obeskrivligt svår förlust.
ENGELSKA (from the dialogue)
SVENSKA (från dialogen)
ROMANI
During the evening, Alecio screened some archive material filmed on Super 8, which now forms the basis for the development of a feature length mockumentary.
Listen to Alecio in a radio interview for Radio Romano about Tjena tjavo. Published January 31 2023 by Margrethe Balok.
Nightfall is a night of queer talks and screenings. Inviting artists to share and talk about their work and their process. Nightfall is both a showcase for finished work and a queer peer review for work in progress.
Credits SAQMI Play:
SAQMI Play is produced with the support from The Swedish Arts Council and Gothenburg City.
Äntligen är SAQMI Play tillbaka med ännu en episod om queer svensk filmhistoria. Denna gång får ni möta regissörerna Nina Bergström och Sander C. Neant Falk i ett generöst samtal kring arbetet med filmen som de gjorde tillsammans. Filmen blev legendarisk och var den första lesbiska dokumentären som gick upp på svenska biografer över hela landet. De var unga eldsjälar som stred för sin film, de åkte på världsturné, vann priser och de blev arbetströtta. Följ med in i ett härligt rum av skratt och glädje kring en snart 30 år gammal film som håller än i dag.
Den 3 maj 2022 bjöd SAQMI och Doc Lounge in till nypremiären av Sveriges första lesbiska dokumentärfilm - Väninnor - Berättelser från garderoben!
Om filmen Väninnor - berättelser från Garderoben:
De är fem kvinnor i åldrarna 60 till 85 år och de är lesbiska. De har levt med rädslan att vara annorlunda och med risken att förskjutas av vänner, släktingar och arbetskamrater.
I åratal har de smugit med sina känslor; dubbelliv har varit deras vardag. Någon av dem har aldrig tidigare talat om sin homosexualitet ens med sina närmaste. Med stark närvaro och sprängkraft berättar de fem kvinnorna om sina liv och om sin förbjudna kärlek. Tidstypisk musik, pressklipp, arkivbilder och privata fotografier illustrerar deras berättelser i denna varmt innerliga dokumentärfilm.
Väninnor hyllades av kritikerkåren när den fick sin premiär under mitten av 90-talet, men har sedan dess varit otillgänglig för publiken. Nu har filmen äntligen digitaliserats och får lov att återta den framskjutna plats i queerhistorien den så väl förtjänar. Filmen har digitaliserats med stöd av Svenska Filminstitutet.
Om de medverkande (English):
”I wasn’t homosexual. No, I was just an odd sort, always falling in love with girls, or women. That was all”
KERSTIN was born in 1926 in Stockholm. She worked as a schoolteacher for almost 40 years, until 1981, when she changed career and was ordained priest in the Swedish Church. Almost all her life Kerstin has managed to keep her relationships with women secret from both friends and relatives.
”We belittle God when we think He forbids some people to love eachother. Love closeness and understanding is something we all need, and you shrink as a human being if you don’t have someone to love.
ELLEN was born in 1932 in Germany. She was brought up in a danish fosterhome during the war. Elen and her foster-sister, Ulla, fell in love with each other. Their relationship lasted for 40 years, even though Ellen had a child, got married and moved to Sweden.
”It wasn’t love in my case. He didn’t love me either, for that matter. What I wanted was to secure my child’s future; economically.”
BOEL was born in 1933 and brought up in an intellectual milieu in Stockholm. Early in life she married the man she loved. In the seventies Boel got involved with the women’s movement. It was during that time she met women who lived a lesbian life.
”People are inclined to see us as cousins or sisters, instead of lovers. That is probably because women generally don’t count as sexual beings, other than in relation to men.
ABBE was born in 1925 in the swedish countryside and brought up in a strictly religious fosterhome. Abbe always knew she was different. Loneliness, longing and self-loathing was part of her everyday life for years, until she finally met other women who was ”like that”.
”Then they were going to have a meeting… Women like that, only. In one place! And I thought – Oh my God, how will that look like? What on earth have I gotten myself into!?”
Fakta om filmen:
Biografier:
Filmografi: 1996 – Väninnor – berättelser från garderoben – dokumentärfilm, 2003 – Open Dance Company – videoverk, 2005 – Elias den lille redningsskøyta – tv serie, 2006 – Slipp jimmy fri – bio film, 2007 – Elias og Kongeskipet – bio film, 2007 – Knerten og Lillebror – bio film, 2008 – Elias – tv serie, 2009 – Alias Belle Gunnes – videoverk, 2010 – Trolljegeren – bio film, 2012 – Blekkulf – tv serie, 2016 – Pappa – dokumentärfilm, 2019 – Tori Wrånes – videoverk, 2022 – Who Do We Think We Are – tv serie (in progress).
Extra tips för er som vill veta mer om lesbisk filmhistoria:
Filmen visades som en del av SAQMI:s serie Cherry Pic, nummer 4 i ordningen, och anordnades tillsammans med Doc Lounge Göteborg. Visningen presenterades i samarbete med Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Folkteatern, FilmCloud och ABF.
"Cherry Pic är kvällen som framhäver de lokala pärlorna och dammar av de nationella klassikerna. I denna serie visar vi er de svenska queerfilmerna ni absolut måste se.
Credits SAQMI Play:
I sin första dokumentärfilm; Väninnor – berättelser från garderoben som gjordes tillsammans med Nina Bergström 1996 porträtterade Sander C. Neant Falk lesbiska i åldrarna 60 till 85 år. Filmen blev den första lesbiska dokumentären som gick upp på svenska biografer. I nästa dokumentär satte Sander videokameror i händerna på queera tonåringar som filmade sina liv. Det blev guldbaggebelönade Du ska nog se att det går över. En pärla till film, som numera går att se via bibliotekens streamingsajt Cineasterna.
I det här avsnittet av SAQMI Play möter vi Sander C. Neant Falk, dokumentärfilmare, klippare, konstnär och pedagog verksam sedan 90-talet efter utbildning på filmskolan ESRA i Paris och dokumentärfilm på Biskops Arnö Nordens Folkhögskola i ett samtal med Malin Holgersson och Anna Linder.
Biografi:
Filmografi: 1996 – Väninnor - berättelser från garderoben - dokumentärfilm, 2003 - Du ska nog se att det går över, dokumentärfilm, 2010 - Your Mind is Bigger than All the Supermarkets in the World, dokumentärfilm, 2011 - Nine Speeches on Violence by Three Wise Men, konstfilm, The Cleansing Ceremony med Nya Konstnärsklubben, 2018-
Väninnor - berättelser från garderoben, 1996, 53 min
Awards:
"Finns du tjej som dras till både killar och tjejer?" Som fjortonåring satte regissören Cecilia Neant-Falk in en kontaktannons i tidningen OKEJ 1985. Det kom svar från hela landet. Femton år senare satte hon in samma annons igen. My, Joppe och Natalie var tre av de 80 tjejer som svarade...
"Du ska nog se att det går över" har spelats in under 4 år och är resultatet av ett unikt projekt med material direkt från tonårsgarderobens dunklaste vrår. My, Joppe och Natalie har låst dörren, slagit på kameran och berättat allt. Om mamma och pappa som inget vet, om NO-läraren som säger att det är fel i generna på homosexuella, om att bo i ett samhälle där alla vet allt om alla. Om Fucking Åmål, fast på riktigt! Om att växa upp som homoagent i en heterovärld.
Filmen är ett djärvt collage av tekniker och medier som DV-cam, gamla arkivbilder och Super 8 vilka ackompanjeras av ett digert soundtrack med artister som Stina Nordenstam, Ani Di Franco och Eva Dahlgren. Åskådaren bjuds in i ett brokigt tonårs-landskap av rädsla, ilska, utanförskap, men framförallt av mod och lust. Det handlar om att våga lita till sin egen vilja och känsla. Att ta den på allvar även när det betyder att trotsa omgivningen och dess konventioner.
Awards:
YOUR MIND IS BIGGER THAN ALL THE SUPERMARKETS IN THE WORLD - Some guidance for a lost Westerner, 2010, 73 min
2004 reser regissören och konstnären Cecilia Neant Falk till Nilambe Buddhist Meditation Centre på Sri Lanka, där hon möter meditationsläraren Upul Nishanta Gamage. Sedan dess har Cecilia återvänt till Nilambe varje år, alltid med kamera och mikrofon. Det pågående samtalet mellan Cecilia och Upul, som äger rum varje eftermiddag kl. 16.30 tar oss med på en existentiell resa.
Här får Cecilias frågor – om rastlöshet, tid, minne, relationer, lycka, depression, Upuls jordnära svar från ett buddhistiskt filosofiskt perspektiv. Deras röster ackompanjeras av det tropiska landskapets fåglar och insekter i en rofylld filmsekvens med en skog, ett berg och en trädgård.
Your Mind is Bigger than all the Supermarkets in the World är en 73 minuters stillsam resa där den största dramatiken är de tankegångar som sätts igång inom betraktaren. En film som ger energi och öppnar sinnet för nya tankebanor.
"Som i en själslig dusch kliver jag in i salongen där Neant Falks film visas, låter ögat vila mot den grönskande bergssluttningen. Jag hör vindens sus och ser ett grässtrå beröras av en pust, i fjärran en bil som letar sig fram längs bergets fot. Genom Upul Nishantas lugna ord hör jag snart också något mer: mina egna djupa andetag, påminns om min egen puls. Tillsammans med den övriga publiken delar jag en stunds vila och med ny höjd i tankarna möter jag världen utanför igen.” Joakim Rindå
Extra material:
Sveriges Radio - Människor och tro: Kvartsamtal med Cecilia Neant Falk. Publicerat fredag 5 februari 2010 kl 15.48.
Credits SAQMI Play:
This episode is in Swedish
I det här avsnittet av SAQMI Play möter vi BlatteQueers i en inspelning från den 17 november 2021 på Bio Valand i Göteborg. Samtalet ägde rum efter filmvisningen Queer Evidens och Bipoc Existens, som arrades av SAQMI under vinjetten Nightfall - Queer Talks & Screenings, SAQMIs plattform där queera filmskapare och konstnärer möts genom visningar och samtal kring processer och skapande.
Under kvällen visades kortfilmer och panelen djupdök i ett samtal om att ta plats och existera som queera BIPOC personer i film och audiovisuella berättelser. Om hur filmaktivism uttrycks och visionen för ett inkluderande filmsverige.
Curator och moderator för urval och samtal är Tine Alavi och deltagarna i samtalet är Ese Ejodame, Lisa Nagano Holm, Lasmi Belmar och Jon Ely Xiuming Aagaard Gao.
Om BlatteQueers i film:
BlatteQueers i film också kallad BQ i film är ett projekt av Interfem som riktar sig till HBTQI+ personer med erfarenheter av rasism där film är ett centralt fokus i projektet. Målet med BlatteQueers i film är att skapa bredare representation och inkludering i filmbranschen.
Historia:
2016 lanserade BlatteQueers i film ett skolfilmspaket bestående av tre kortfilmer som riktade sig till skolelever. Filmerna har använts av både Amphi produktion och Mix festivalen i Köpenhamn genom deras skolfilmsutbud.
Under 2020-2021 har BQ i film hållit nätverksträffar och evenemang samt gjort fyra kampanjfilmer som riktar sig till aktörer i filmbranschen, filmbolag och bidragsgivare. Vidare handlar BQ i film om att HBTQI+ personer som har erfarenheter av rasism och som är verksamma i filmbranschen kan träffas, utbyta erfarenheter och kunskap, skapa nätverk – och samarbeta för att göra film.
* Namnet BlatteQueers i film kan förkortas till ”BQ i film” för målgrupper som inte utsätts för rasism. Namnet BlatteQueers kan upplevas både provocerande och stärkande. Blatte är och har varit ett ord som använts för att förtrycka personer som blir eller riskerar att bli utsatta för rasism. Queer är ett begrepp som också har använts förtryckande mot homo- och bisexuella, trans- och queera personer. Det är också begrepp som personer själva valt att definiera sig med och använda för att ta makt över sina egna liv. Deltagare behöver inte definiera sig med begreppen blatte och queer för att vara med i projektet, så länge erfarenheterna passar in på beskrivningen ovan.
Om de medverkande i samtalet:
Ese Ejodame är en ickebinär queer filmregissör. Hen arbetar huvudsakligen med ämnen som är HBTQIA-relaterade, våld som utförs av andra än cis-män samt psykisk ohälsa. Ese har en kandidat i Filmisk Gestaltning på HDK-Valand i Göteborg.
Jon Ely Xiuming Aagaard Gao är poet och konstnär som arbetar med text på alla sätt och vis, foto, film, zines, performance, queera handlingar och interaktioner, typ? Enligt läsare skriver hen bland annat hyperintensivtinyourfacekärleks-dikter. Hen är också en del av transzinet drömsyskon och konst- och klubbkollektivet fake daughter.
Lisa Nagano Holm är regissör för dokumentärfilmen Rasuul.
Lasmi Belmar är utbildad på Ölands dokumentär filmskola och agerar främst regissör. Hon har deltagit i festivaler som stockmotion och Malmö Queer Filmfestival. Queerhet och etnicitet är ett ämne som hon tillsammans med lisa har bearbetat ett tag. Dessa tankar kommer att ta form och uttryck med filmen Rasuul.
Läs mer om alla filmerna som visades under Nightfall #8 här.
Nedan finns länkar till alla filmer som gjorts inom BlatteQueers i film mellan åren 2015-2022:
ALIKI, 2016, Längd 17:20 min.
Övriga filmer som visades under Nightfall #8:
Jon Ely Xiuming Aagaard Gao - A Letter to Myself or the Gender Clinic or White People
Credits SAQMI Play:
SAQMI Play produceras med stöd av Kulturrådet och Göteborgs stad.
This episode is in English
This episode is a recording of the event Nightfall - Queer Talks & Screenings which took place on Zoom in April 15, 2021. Nightfall is a series of events hosted by SAQMI in both online and physical space. The point of Nightfall is to give a place for LGBTQ+ artists and filmmakers to talk about their work and processes - both for finished works and works in progress.
During this nightfall we showed two films: Space is quite a lot of things by August Joensalo, An Ode to Self Exploration made by Sofia Aedo Zahou choreographed by Demba Sabally.
Both films in this programme centered around the experience that we as trans and queer people go through of discovery and exploration of our identities.
Where An Ode to Self Exploration uses the body as a site to explore and project this newfound identity, Space is quite a lot of things dives into the abstract and dreamlike quality of internal exploration so you get this nice contrast between public/private.
Aesthetically there was also a really nice contrast between the two films, with An Ode to Self Exploration in the concrete city landscape and Space is quite a lot of things much more ethereal and natural.
Good to note here that August was using the name Aniina during the time of this recording.
Bridge to Nika & Eliot
After talking to Demba and August more about their processes and visions for their work, we brought in two of those featured in August’s film Elliot - who identifies as non-binary - and Nika - who identifies as a non-binary woman.* Here we wanted to continue this theme of self-exploration within our semi-public semi-private intercommunity space on a more personal level - to deepen the experience of the film. By bringing more personal experiences into the conversation to encourage those in the audience to share their experiences too.
Biographies:
Sam Message (Host)
August Joensalo
Demba Sabally
Elliot Hagström
Nika Dahlberg-Melin
*During the podcast, Nika was described as identifying as non-binary at the time of recording when in reality she identified as a non-binary woman.
Briefly about the movies that were shown during the evening:
Space is Quite a Lot of Things by August Joensalo
An Ode to Self Exploration by Sofia Aedo Zahou
Credits SAQMI Play:
SAQMI Play is produced with the support from The Swedish Arts Council and Gothenburg City.
This episode is in English
In this episode of SAQMI Play we meet the Argentinian filmmaker Susana Blaustein Mūnoz, who became an early queer pioneer with her neverendlingly relevant autobiographical film Susana.
This film from 1980 marks one of the first Swedish lesbian stories to be portrayed in moving images - although Susana is not originally from Sweden, she lived in Stockholm for a while in the late 70’s - and was hanging out in circles involved with Lesbisk front (Lesbian Front). Christina, her Finno-Swedish girlfriend at the time, who was also new to Stockholm, also appears in the film. 40 years later their reborn love is depicted in the short film Old Love Dies Hard, which was meant as a longer follow up to Susana,But seems not to have made it past the 8-minute long documentary form that its in today.
Susana Blaustein Munoz had her broad international breakthrough in 1985 with the documentary film Las Madres de la Plaza de Mayo, which was nominated for an Oscar.
Las Madres is a film about the Argentinian women who challenged the nation’s military rule and waged a tremendous struggle for the right to know what happened to their children who’d disappeared during the years when Argentina was a military dictatorship. Every Thursday the women gathered in front of the President’s residency at the Plaza de Mayo in Buenos Aires. Their white scarves became a symbol of their movement, and the movement grew famous across the world.
Susana Blaustein Munoz, now 68 years of age, has an art degree from the Bezalel Academy in Jerusalem - Israel, and a master in film from the San Francisco Art Institute in the US. Today she once again lives in her hometown of Mendoza in Argentina.
In just a sec we’ll let Susana talk about her work herself. Straight off the bat she mentions her self-portrait Susana, which came to life while she was studying film in San Francisco. Susana is a kind of diary of moving images as well as a meeting between two sisters who’ve chosen different ways of living their lives.
Susana weaves together cinema vérité and interviews to create a collage of stills, amateur films, and animations, to portray the cultural context in which female, sexual, and ethnic identities are formed. In the film, she asks her family members, lovers, exes, and friends to talk about her in front of the camera. What do you think about Susana? she wonders. Just like many of Susana’s films - The film ended up being censured by the Argentinian state. She says that today it’s almost impossible for her to work as a filmmaker in her home country.
Malin Holgersson and SAQMI’s founder Anna Linder had this discussion with Susana on the 28th of June, 2021.
Susana is sitting in her home in Mendoza in Argentina and Anna and Malin are sitting in Anna’s home in Majorna in Göteborg.
Trailer for the film SUSANA:
Related material:
Screen: 'Las Madres' of Argentina
Swedish article:
Texts and films by Susana Blaustein Muñoz:
Filmography:
See the film SUSANA
Old Love Dies Hard, 2013, 8:30 min. This autobiographical film shows that there is no agelimit for falling in love. The story of Susana and Christina takes us from Stockholm to Buenos Aires. Susana and Christina met in their 20`s and reconnected via Facebook 35 years later. Their love was rekindled at age 60 and they made a commitment to settle together. Never say never is the message!
See the film Old Love Dies Hard:
Credits SAQMI Play:
SAQMI Play is produced with the support from The Swedish Arts Council and Gothenburg City.
This episode is both in Swedish and English
If you are English-speaking, you can find the English introduction further down which makes the talk easier to follow.
I det här avsnittet av SAQMI Play möter vi den argentinska filmskaparen Susana Blaustein Muñoz, som med sin ständigt aktuella självbiografiska film Susana tidigt blev en queer pionjär. Filmen från 1980 är en av dom allra första svenska lesbiska historier som skildras i rörlig bild, Susana bodde nämligen i Stockholm ett tag i slutet av 70-talet och hängde bland annat i kretsarna kring Lesbisk front. Christina, hennes dåvarande finlandssvenska flickvän som också var ny i Stockholm, figurerar i filmen. 40 år senare kommer deras pånyttfödda kärlek att skildras i kortfilmen Old Love Dies Hard, som skulle blivit en längre uppföljare till Susana men som verkar förbli den drygt åtta minuter kortdokumentär den är idag.
SUSANA, 1980, US/Argentina, 25 min, sv/vit, 16mm.
Trailer till filmen SUSANA:
Relaterat material:
Screen: 'Las Madres' of Argentina
Relationer blir film långt borta och nära, SvD
Texts and films by Susana Blaustein Muñoz:
In this episode of SAQMI Play we meet the Argentinian filmmaker Susana Blaustein Muñoz, who became an early queer pioneer with her always relevant autobiographical film Susana. This film from 1980 marks one of the first Swedish lesbian stories to be portrayed in moving images, since Susana lived in Stockholm for a while in the late 70’s, and for instance hung out in the circles around Lesbisk front (Lesbian Front). Christina, her Finno-Swedish girlfriend at the time, who was also new to Stockholm, appears in the film. 40 years later their reborn love will be depicted in the short film Old Love Dies Hard, which was meant as a longer follow up to Susana, but seems to remain the slightly over 8-minute long documentary short that it is today.
Susana Blaustein Muñoz had her broad international breakthrough in 1985 with the documentary film Las Madres de la Plaza de Mayo, which was nominated for an Oscar. Las Madres is a film about the Argentinian women who challenged the nation’s military rule and waged a tremendous struggle for the right to know what happened to their children who’d disappeared during the years when Argentina was a military dictatorship. Every Thursday the women gathered at the Plaza de Mayo in Buenos Aires in front of the President’s residency. Their white scarves became a signum, and the movement grew famous all over the world.
Susana Blaustein Muñoz, now 68 years of age, has an art degree from the Bezalel Academy in Jerusalem in Israel, and a master in film from the San Francisco Art Institute in the USA. Today she once again lives in her hometown of Mendoza in Argentina.
In just a moment we’ll let Susana talk about her work herself. Directly she mentions her self-portrait Susana, which came to life while she was studying film in San Francisco. Susana is a kind of diary of moving images as well as a meeting between two sisters who’ve chosen different ways of living their lives. Susana weaves together cinema vérité and interviews to create a collage of stills, amateur films, and animations, to portray the cultural context in which female, sexual, and ethnic identity is formed. She asks her family members, lovers, exes, and friends to talk about her in front of the camera. What do you think about Susana? she wonders. The film was censured by the Argentinian state – just like many of Susana’s films. She says that today it’s almost impossible for her to work as a filmmaker in her home country.
Malin Holgersson and SAQMI’s founder Anna Linder had this discussion with Susana on the 28th of June, 2021.
Filmografi:
See the film SUSANA
Old Love Dies Hard, 2013, 8:30 min. This autobiographical film shows that there is no agelimit for falling in love. The story of Susana and Christina takes us from Stockholm to Buenos Aires. Susana and Christina met in their 20`s and reconnected via Facebook 35 years later. Their love was rekindled at age 60 and they made a commitment to settle together. Never say never is the message!
See the film Old Love Dies Hard:
Credits SAQMI Play:
SAQMI Play produceras med stöd av
This episode is in Swedish
Hon har satt filmkameror i händerna på många unga aktivister. Möt filmskaparen Nasrin Pakkho i ett samtal med sin kollega och vän Eva Warberg. Om queer filmaktivism och Nasrins outtröttliga arbete i Göteborg och internationellt sen mitten av 1990-talet, då hon såg till att Kvinnofolkhögskolan fick en filmkurs. Under samtalet kommer vi att höra klipp ur Nasrin Pakkhos filmer Daniels kjol och Regnbågens sång.
Nasrin Pakkho född 1954. Efter gymnasiet utbildad till skådespelerska, fyra år på Teaterutbildningen vid Teherans universitet i Iran. Nasrin har även producerat tre dokumentärfilmer för iransk TV. Nasrin jobbade som skådespelerska i tio år och i tre år som dramapedagog i Iran.
Utbildad på Kvinnofolkhögskolan (allmän linje, 1991). Fortsatte sedan att undervisa på fortbildningslinjen och var med och startade feministiska studier på Kvinnofolkhögskolan. Nasrin har startat filmutbildningar på Kulturskolan Östra och Mölndals kulturskola och arbetar själv som dokumentärfilmare, producent, skådespelare (film och teater) och filmlärare i animation och video.
Nasrin är pedagog sedan 40 år tillbaka och arbetar sedan 2013 som lärare i video på Kulturskolan Östa Göteborg.
Nasrin Pakkhos nya film Jag vill bara komma hem får sin premiär den 30 september 2021 under West Pride Göteborg på Stora Teatern.
Eva Warberg blev aktiv i den lesbiska rörelsen på Kvinnohuset i Göteborg 1979 och var med i olika musikgrupper på Huset för att sedan gå med i Lesbiska Feminister. Eva var med i gruppen som startade Kvinnofolkhögskolan 1985 och arbetar sedan dess på skolan som lärare i genus, samhälle och religion. Eva jobbade med filmkurser på skolan under många år bland annat med Nasrin. Evas berömda sång Överallt komponerades för den lesbiska kören Lucky Lips inför en spelning på Medborgarhuset i Stockholm 1992. Låten är även titel för Christina Kjellssons och Owe Dahlströms film Överallt om RFSL Göteborg från 1995 som visades den 6 februari 2021 i programmet Vi finns överallt som SAQMI arrangerade tillsammans med Göteborg konst.
Filmografi Nasrin Pakkho
Filmer som gjorts i Iran:
Relaterat material:
GP (22/1-2021) - Hon gör dokumentär om mångfalden inom trans, artikel om Nasrin Pakkhos nya film Jag vill bara komma hem. OBS prenumeration krävs.
Nasrin Pakkho om Kai Heino priset 2020.
Credits SAQMI Play:
SAQMI Play produceras med stöd av
This episode is in Swedish
I det här avsnittet av SAQMI Play kommer vi att lyssna till ett samtal mellan Marit Östberg och Eli Levén om och kring frågor som rör queer intimitet och sex på film. Marit och Eli lärde känna varandra under tiden de arbetade med RFSL:s tidning Kom Ut mellan 2006 och 2008, och har sedan dess på olika sätt varit verksamma inom queer film, konst och litteratur. Marits första film kom till genom projektet Dirty Diaries som handlade om att skapa feministisk porr, och Elis debutroman Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats inspirerade filmerna Pojktanten och Nånting måste gå sönder av Ester Martin Bergsmark. Numera är Marit en välkänd queer porrfilmsskapare och Eli har nyligen släppt sin andra roman Hur jag skulle vilja försvinna.
Marit Östberg är filmskapare, visuell konstnär och journalist. Hon gjorde premiär som filmskapare med ett bidrag till Mia Engbergs feministiska porrfilmsprojekt Dirty Diaries (2009). Hennes filmer är ett resultat av lärdomar och inspiration från de queera communityn i Berlin som hon samarbetat med de senaste 12 åren. En annan viktig inspirationskälla har varit resorna till queerfilmfestivaler över hela världen där Marit mött publik som längtar efter skamlöshet i relation till kroppar, sexualiteter och sex. Som journalist skriver Marit om konst och sexualpolitik och mellan 2006-2008 var hon chefredaktör för RFSL:s medlemstidning Kom Ut. Marit har en magister i litteraturvetenskap med genusinriktning och tycker möjligheten att gå på folkhögskolor är fantastisk. Både studier på Färnebo Folkhögskola och författarskolan på Biskops Arnö har betytt mycket för henne. Marit Östbergs hemsida.
Mer om Marit Östberg och Eli Levén:
FILMOGRAFI Marit Östberg
Relaterat material:
Dirty Diaries - a collection of feminist porn.
Några av Marits filmer kan streamas på PinkLabelTV som är en porrfilmssajt grundat av den banbrytande filmskaparen Shine Louise Houston. Filmerna kan hittas under Marits produktionsnamn Disorder Desire. Här finns även en intervju med filmskaparna bakom kortfilmen Instinct.
I maj 2021 släpper Marit podden Learning From You i vilken hon intervjuar personer som har hjälpt henne att bli filmskapare. De som har medverkat i och arbetat med hennes filmer har fungerat som ett alternativt universitet, en filmskola byggd på queera relationer och nätverk.
Om Elis böcker:
Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats
Credits SAQMI Play:
SAQMI Play produceras med stöd av
The podcast currently has 15 episodes available.