I det senaste avsnittet av Sjukvårdspodden diskuteras varför åldersgränsen för mammografiscreening ser ut som den gör, hur AI kan förändra bröstcancerscreeningen och vad framtidens vård kan lära av dagens siffror.

Medverkande:

• Karin Ekberg, påverkansansvarig på Bröstcancerförbundet
• Karin Dembrower, radiolog på Capio Sankt Görans sjukhus
• Carl-Henrik Shah, onkolog på Roche

Hur ska svensk sjukvård styras i framtiden? I juni 2023 tillsatte regeringen Vårdansvarskommittén, med uppdrag att analysera för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för sjukvården. Samtidigt visar en ny Novusundersökning från Roche att majoriteten av Sveriges regionpolitiker vill att staten tar ett större ansvar för vårdens finansiering, särskilt kring läkemedel.

I det här avsnittet diskuterar vi Vårdansvarskommitténs arbete och vad ett ökat statligt ansvar faktiskt skulle kunna innebära i praktiken, både för patienter och för vårdens medarbetare.

Medverkande:

• Karin Rågsjö, riksdagsledamot och talesperson för hälso- och sjukvård (V) och ledamot i vårdanvarskommitten

• Elisabet Lann, kommunalråd (KD) i Göteborgs stad med ansvar för äldreomsorgen och ledamot i vårdansvarskommitten.

• Tobias Lundin Gerdås, ansvarig för samhällskontakter på Roche.

Svensk sjukvård håller hög kvalitet, men med en åldrande befolkning och ökade vårdbehov blir det allt svårare att leva upp till vårdgarantin. Många patienter, särskilt inom psykiatri, kirurgi och ögonsjukvård, får vänta längre än vad garantin anger.

I detta avsnitt pratar vi om vårdgarantin – hur den fungerar idag, vilka utmaningar som finns och vilka lösningar som kan öka vårdkapaciteten. Kan fler behandlingar flyttas ut från sjukhusen? Och hur kan ny teknik och läkemedelsutveckling avlasta vården?

Medverkande:

• Anna Nergårdh, överläkare och regeringens särskilda utredare av vårdgarantin
• Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer
• Tobias Lundin Gerdås, ansvarig för samhällskontakter på Roche

I januari 2025 trädde HTAR i kraft – EU:s nya regelverk för utvärdering av läkemedel och medicinteknik. Syftet? En mer enhetlig och jämlik process för att patienter snabbare ska få tillgång till nya behandlingar. Men hur påverkar det Sverige? Och vilka utmaningar finns?

I det senaste avsnittet av Sjukvårdspodden diskuterar Niklas Hedberg, chefsfarmaceut på TLV, Anne Västgård från Nätverket mot cancer och Anna Lampa, Pris- och subventionsansvarig på Roche, hur HTAR förändrar läkemedelsbedömningar, vilka utmaningar som väntar och vad Sverige kan lära av länder där patientorganisationer har en större roll i beslutsprocesserna.

Diagnostiska tester är en hörnsten för att ge cancerpatienter rätt behandling i tid. Men trots nationella riktlinjer visar rapporter från Bröstcancerförbundet och Nationellt kvalitetsregister för lungcancer att tillgången till avancerade tester varierar stort mellan regioner i Sverige. Hur påverkar det patienterna – och vad krävs för att skapa en mer jämlik cancervård?

Gäster är Johan Hartman, patolog vid Karolinska Institutet, Amanda Borg från Cancerfonden och Mathias Egermark, VD för Roche Diagnostics.

Programledare är Jonas Edström.

Under de senaste tio åren har antalet ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar i Sverige minskat. Fler kliniska prövningar skulle inte bara ge patienterna tidigare tillgång till nya behandlingar, utan även bidra till att utveckla vården och stärka Sveriges position som en ledande aktör inom life science-sektorn.

Vilken roll skulle en nationell samordning kunna spela, och vad kan vi lära oss från andra länder som Danmark och Norge?

Gäster är Maja Neiman från SwedenBIO, Kristina Kannisto från Region Stockholm och Gunilla Andrew-Nielsen från Läkemedelsverket.

Programledare är Jonas Edström.

Det stundande EU-valet väcker frågor om hur EU:s regler och direktiv påverkar hälso- och sjukvården i medlemsländerna. Regleringar på EU-nivå kan å ena sidan bidra till en harmonisering, där patienter får liknande vårdkvalitet oavsett var de befinner sig inom EU. Men de kan också leda till en förlust av nationell autonomi och möjligheten att anpassa hälso- och sjukvården till specifika nationella behov.

Hur stor påverkan har egentligen EU på den svenska hälso- och sjukvården och hur kommer det att se ut i framtiden?

Gäster är Lise-lott Eriksson, president, Myeloma Patient Europe (MPE), Annika Wäppling Korzinek, EU-kommissionens chef i Sverige och Tobias Lundin Gerdås, ansvarig för Samhällskontakter på Roche.

Programledare är Jonas Edström.

Socialstyrelsens återkommande analyser visar konsekvent stora regionala och socioekonomiska skillnader i den svenska sjukvården, särskilt när det gäller tillgång till behandlingar. Ännu större variationer förekommer i ett europeiskt perspektiv.

Hur ser tillgången till behandlingar i Sverige och i Europa ut, och vilken påverkan har det på svensk sjukvård och svenska patienter?

Gäster är Sara Almroth, vice ordförande för Nätverket för Spinal Muskelatrofi, Oskar Ahlberg, vice ordförande i Riksförbundet Sällsynta Diagnoser och medlem i NT-rådets patientråd och Charlie Grafström, Market Access Direktör på Roche.

Programledare är Jonas Edström.

Hur påverkar de senaste förändringarna i regelverk och lagar möjligheterna för kliniska prövningar? Och vilka konsekvenser kan det få för life science-sektorn och patienter i Sverige?

Gäster är Jessica Martinsson, generaldirektör, SwedenBIO, Peter Asplund, regeringens tidigare utredare om kliniska prövningar och Adam Szulkin, medicinsk chef, Roche. Programledare är Jonas Edström.

Hur kan vi säkerställa en bra arbetsmiljön i vården? Och vem ska få vad när resurserna är begränsade?

Hör Sten Kjellström, VD på S:t Eriks Ögonsjukhus, Robert Johansson, Personalregionråd i Stockholm och Tobias Lundin Gerdås, Ansvarig för Samhällskontakter på Roche i en diskussion om arbetsmiljön inom vården och de prioriteringar som måste göras när resurserna är begränsade.

Programledare är Jonas Edström.