Äganderätt, aktivism och nya intäktsmodeller – vad är egentligen den största risken för skogsägare i dag?

I veckans Skogen och kapitalet möter vi Bob Persson, en av Sveriges största privata skogsägare och delägare i Persson Invest som förvaltar omkring 140 000 hektar skog.

Vi pratar om varför han ser äganderätten som den största risken för skogsbruket, om framtidens intäkter från skogen och vilket råd han ger till yngre som vill köpa sin första skogsfastighet – och var han själv inte skulle investera i skog i dag.

I nyhetssvepet rapporterar David Gustavsson om hur geopolitiken påverkar kostnaderna för skogs- och lantbruket samt om en uppmärksammad rättstvist där Stora Enso döms att betala miljonbelopp i skadestånd.

Hur gör man egentligen en riktigt bra skogsaffär – och varför kan statistik vara mer vilseledande än vägledande? I veckans Skogen och kapitalet djupdyker vi i vad som avgör priset på en skogsfastighet, och hur de som lyckas tänker.

Markus Forsbäck, vd på Areal, förklarar varför medelpriser sällan säger hela sanningen, varför grannen ofta är den viktigaste köparen, och hur hans egen ”gärningsmannaprofil” avslöjar hur framgångsrika serieköpare agerar. Vi pratar också om varför förstagångsköparen är närmare 60 år och vad som har blivit mer (och mindre) attraktivt på skogsmarknaden de senaste åren.

Dessutom ger David Gustavsson från ATL en färsk omvärldsspaning: geopolitisk oro, stigande olje-, gas- och elpriser, samt hur detta kan slå mot lantbruks- och skogsägare.

E-handelsjätten Zalando har slutat köpa produkter från det svenska skogsbolaget SCA, med hänvisning till mänskliga rättigheter och avverkningar i känsliga områden. I höstas tog även Nestlé samma beslut.

Vad ligger bakom bojkotten – hårt tryck från miljörörelsen eller djupare problem i det svenska skogsbruket? Och vad betyder det för SCA och för Sveriges roll som hållbarhetsförebild?

I veckans Skogen och kapitalet gästar Fredrik Reuter från Skogsforum, som länge bevakat skogsfrågor. Dessutom får vi en rapport från ATL om Arlas rekordresultat och Södras miljardförlust, samt effekterna av stormen Johannes.

Vad var prislappen på de svenska skogarna 2025, och varför svänger värderingarna så mycket? Väntar en våg av försäljningar när skogsägare blir äldre, och hur kommer det påverka marknaden?

I Skogen och kapitalet diskuterar Cecilia Adolfsson med gäster det turbulenta året 2025, och om skog är en stabil investering i oroliga tider. Danske Banks Erik Backman tittar i spåkulan och ser svenska skogsägare som vinnare framåt. Svefas Paul Nord tror på en uppsving när läget efter stormen Johannes stabiliserats. ATL:s Ulf Aronsson frågar sig om skogen är ett bättre alternativ för slantarna än en svajig börs.

Johannes tog bokstavligen talat mellandagarna med storm. Uppemot 10 miljoner kubikmeter timmer ligger omkullblåsta eller skadade i skogarna efter stormens framfart, framför allt i mellersta Sverige. Hur kommer det påverka virkespriserna, skogsägare och industrins råvaruförsörjning? Vad kan räddas, och hur kan man stålsätta sig inför nästa kris?

I Skogen och kapitalet diskuterar Cecilia Adolfsson “worst case” och “best case” scenarion efter stormen Johannes med Per Östberg, vd för Kopparfors Skog, Fredrik Munter, vd för Mellanskog, och Ulf Aronsson, reporter på ATL.

Skogsaktier är inte det första aktie- och råvaruanalytikerna själva skulle lägga pengar på.
-Frågan är om man överhuvudtaget vill vara i skogen med sina pengar i det här läget? Konjunkturen måste vända först, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

Gästerna i Skogen och kapitalet gör också skillnad på vilka av de fyra största bolagen som har chans till störst avkastning på kort eller lång sikt.
-Holmen och SCA är defensiva och det kommer att märkas i utvecklingen också. Det handlar mycket om huruvida man äger skog eller sågverk också, för hur man kan analysera deras aktie, säger Lars Frick, chefsanalytiker på Aktiespararna.

Priset på gransågstimmer är dubbelt så högt i södra Sverige, jämfört med i norra Norrland.
När skogsägare i söder får ca 1400 kronor per kubik, får ägaren i norra nöja sig med omkring 670 kr. I Finland är prisskillnaderna betydligt mindre, trots likande geografiska förutsättningar.

– För tio år sedan kom en kartelldom i Finland. Den har gjort att industrin måste vara mer transparent med sin prissättning. Det saknar vi i Sverige. Här är det få och stora aktörer som sätter priserna, säger Per Hedberg, grundare av Treebula.

Skogsbranschen behöver arbetskraft och lockar desperat ungdomar till skogliga utbildningar med gaming och ny digital teknik.

– Många har en förlegad syn på vad det innebär att arbeta i skogen i dag. En skogsmaskin i dag är väldigt tekniskt avancerad, och det finns en hel del likheter med att köra gaming med en joy stick och att köra skogsmaskin, säger Joakim Wirén, chefsekonom Gröna arbetsgivare.

I takt med att det är svårare för skogsnäringen att bemanna tjänster, har också utvecklingen blivit mer digital och mer tekniskt avancerad.
– Hade det inte varit så svårt med rekryteringen, hade det nog inte gått så här snabbt. Nu är det en nödvändighet. Skogsarbete kan vara fysiskt krävande och det  kanske inte passar alla som kanske är lite bekväma, därför har man tvingats till tekniska lösningar säger han.

Trots att paket skickas över hela världen, går kartong- och förpackningsindustrin mycket trögt. Svaret på orsaken till detta finns delvis på storsatsningar i Kina.

– Kinesiska investeringar där man tänkt att handeln ska öka och öka, men inte i den omfattning man tänkt, upplever nu en dipp på grund av den globala konjunkturen. Den kanske återhämtar sig när hushållens ekonomi stärks och man vågar lita mer på de ekonomiska förutsättningarna, säger Christian Nielsen på Skogsindustrierna.

Nytt avsnitt av Skogen och kapitalet ute nu. I studion Christian Nielsen, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna, Ulf Aronsson, reporter på ATL och Cecilia Adolfsson, reporter och programledare på EFN.

Flera stora varsel har lagts inom skogssektorn efter tre svaga år.

– Det är som vilket hushåll som helst, nu behöver de skära i fasta kostnader, säger Oskar Lindström, analytiker på Danske Bank.

– Bolagen ska ju generera vinster och varsel kan ju också tolkas positivt på aktiemarknaden, säger Daniel McPhee, aktieskribent på EFN.

Sedan ställs också frågan: kan branschen ens fortsätta ha samma förväntningar på tillväxt som tidigare?

I studion har vi Oskar Lindström, analytiker Danske Bank, Daniel McPhee, analytiker EFN, Ulf Aronsson, reporter ATL, Cecilia Adolfsson reporter och programledare på EFN.