Skogen och klimatet - en podd från Skog och trä vid Linnéuniversitetet

I detta avsnitt samtalar vi med Tomas Lundmark om hur vi bör och måste sköta våra svenska skogar inom familjeskogsbruket i ett förändrat klimat. Tomas är professor emeritus i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Tomas arbetar som expert vid EU-kommissionen för att Europas skogsbruk skall bli så bra som möjligt för våra kommande generationer.

Harald Säll samtalar den 22 maj 2026 med Tomas Lundmark om livet och de stora frågorna om Sveriges skogar och kolkrediter. Inledningsvis talar vi om skogens välfärdsvärden, räcker skogen till allt, EU:s syn på skogen, brukande av naturen har och kan skapa hög biodiversitet. Kolkrediter skall leda till att tillväxten ökar och samtidigt skall virkesförråden i skogarna öka. Vad krävs av skogsägaren för att lösa allt detta?

I detta avsnitt samtalar vi om Svenska Kyrkans skogar ur ett klimatperspektiv och vilken klimatnytta Sveriges skogar och dess produkter ger oss. Skogforsk och Rolf Björheden har på uppdrag granskat de 13 stiftens skogsinnehav vad gäller skogsbruk och skötsel och under senare år med särskild fokus på klimataspekterna.

Skogen och dess produkter gör att Sverige binder och tränger undan mer koldioxid än våra fossila koldioxidutsläpp.

Åke Carlsson och Harald Säll samtalar den 19 maj 2026 med Rolf Björheden om rapporterna han skrivit om svenska kyrkans skogar och dess klimatnytta. Rolf är skogligt utbildad och är professor i skogsteknik. Han har tidigare skrivit rapporten ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan – Upptag och utsläpp av växthusgasen koldioxid. Den är väl värd att läsa.

Vi samtalar med eleverna Emil Magnusson, Carl Palm, Ester Dougan och Oliver Myr och med läraren i biologi och kemi Jenny Rydberg. Det blir samtal om RyssbyGymnasiets utbildningar, att bo på internat, jobb och framtid. Vi kommer också in på vilka som bör bestämma om skogen, dess olika värden och hur skogen ska hjälpa oss att ställa om till ett hållbart samhälle.

Vi som spelat in avsnittet med eleverna på Ryssby naturbruksgymnasium är Elin Varde, Harald Säll och lärarna Jenny Rydberg och Jan Fransson. Jan har tidigare varit lärare på Ryssbygymnasiet. Vi får information om RyssbyGymnasiets huvudområden restaurang och naturbruk. Huvudområdet naturbruk har inriktningarna skogsbruk, jakt, naturturism och naturvetenskap. Inspelningen gjordes den 12 mars 2026.

I detta avsnitt samtalar vi med Carin Hoflund som arbetar på Lantbrukarnas Riksförbund i sydöstra Sverige, LRF Sydost. Carin är sakkunnig inom frågor som berör äganderätt och skog. Vi samtalar framför allt om den nya restaureringsförordningen som ska ligga till grund för att restaurera olika naturtyper. Den bygger på EU-kommissionens strategi som tagits fram för att skydda den biologiska mångfalden till 2030.

Vi som spelat in avsnittet den 3 mars 2026 med Carin Hoflund är Hanna Nero, Elin Varde, Åke Carlsson och Harald Säll. Vi frågar Carin när, vem och hur ska restaureringen gå till? För skogsbrukets del utgår man från läget 1995 medan för jordbruket är startåret mer diffust.

I detta avsnitt samtalar vi med ett riktigt proffs som gillar skog, skogsbruk och naturvård och att köra sin skördare. Skogsarbetare och skogliga entreprenörer har sitt vardagliga arbete i skogen men de får sällan möjlighet att uttala sig i media. I detta avsnitt samtalar vi med  skogsmaskinentreprenören Marcus Gustavsson som berättar om vad han tycker är viktigt att tänka på innan och vid gallring och skogsbruk.

Vi som spelat in avsnittet med skördarentreprenören Marcus Gustavsson är Hanna Nero, Elin Varde och Harald Säll. Marcus började sin bana i skogen som manuell skogsarbetare och äger numera en egen skördare, en Ponsse scorpion, och driver företaget MG Skog Jeppahem. Marcus berättar om idealbeståndet och vad skogsägaren bör tänka på för att allt ska bli riktigt bra för allt och alla.

På klimattoppmötet i Brasilien visade Sverige hur vi fyrdubblade virkesförrådet i södra Sverige på 100 år. Kan vårt exempel vara förebild för andra länder? Att lyfta människor ur fattigdom och samtidigt binda stora mängder koldioxid i växande skogar där det tidigare vuxit skog. Rolf Björheden berättar om erfarenheter och intryck från klimattoppmötet, COP30 i Belém i Brasilien. För att andra ska lyckas är hänsynen till lokalbefolkningen mycket viktig.

Vi som spelat in avsnittet med Rolf Björheden är Elin Varde och Harald Säll. Rolf är skogligt utbildad och är professor i skogsteknik. Han har skrivit rapporten ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan – Upptag och utsläpp av växthusgasen koldioxid”. Vi samtalar om vad är ett klimattoppmöte och om det senaste i Brasilien. Vi belyser orsakerna varför vi i Sverige lyckades återbeskoga kala ljunghedar och glesa skogar.

I samtal med Rolf Björheden lyfts frågan om Sverige över längre tid belastat klimatet då man beaktar att mängden skog fördubblats och dess produkters klimatnytta? Rolf är skogligt utbildad och är professor i skogsteknik. Han har skrivit rapporten ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan –    Upptag och utsläpp av växthusgasen koldioxid”.

Vi som spelat in avsnittet om skogens klimatpåverkan är Elin Varde och Harald Säll. Vi försöker förklara olika begrepp som kol, koldioxid, kolkälla, kolsänka och kollager och hur dessa förändras. Vi talar också om att tillväxten ökat med 60% under de senaste 50 åren samt om biobaserade produkters klimatnytta.

I detta avsnitt samtalar vi om val av trädslag och att föryngra med rätt trädslag på rätt plats för att möta framtida klimat. Vi tar del av aktuell förädlingsforskning och framtida plantproduktion av Michael Wallberg som arbetar på Södra skogsplantor. I samtalet utgår vi från vår plantträff där Michael och Görgen Gustafsson, Sydplantor, deltog.

Vi talar också om artrikedomen på ett kalhygge och varför det blir så.

Vi som spelat in avsnittet om framtidens plantor är Elin Varde, Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. Ska vi i stället för gran välja tall, björk, ek, hybridlärk, douglasgran, turkisk hassel, valnöt eller tulpanträd? Kommer traditionell plantförädling klara av att leverera rätt plantor eller blir det somatisk embryogenes, SE-plantor, som blir lösningen för att möta framtida klimat?

I detta avsnitt samtalar vi om naturrestaurering. Vi utgår från erfarenheter och diskussioner från kursen Restaurering av naturmiljöer – teori och praktik som ges på Linnéuniversitetet i Växjö/Kalmar. En kurs som formats av Claes-Göran Alriksson och Per-Olof Johansson på önskemål från studenter som läser Skogskandidatprogrammet eller som fristående kurs på Hållbart familjeskogsbruk.

Naturrestaurering är: Vi skapar något vi tycker om och som är bra, ”Själsligt är naturrestaurering bra”.

Det är lätt att säga att naturen ska restaureras. Men frågorna tornar upp sig då det blir till praktik:  Till vad? Till vem? Av vem? Vad är målet? Vad händer sedan? Hur ska det skötas? Hur mycket tid? Vem ska betala? Det visar sig att diskussionerna utifrån teori, praktik och med myndigheter är viktiga för att kunna fatta kloka beslut. Det finns många gånger ett samband för skogsägaren mellan restaurering och estetik. Det ska vara vackert nära gården, samtidigt vill man lyfta fram andra värden. Restaurering handlar också om vattnet i landskapet. Att välja rätt trädslag och vägtrumma utmed skogens vattensystem och att om möjligt fördröja vattnets väg till havet. Vi som spelat in avsnittet om naturrestaurering är Claes-Göran Alriksson, Elin Varde, Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll.

I detta avsnitt samtalar vi om ”grunden” för all odling. Vi samtalar med geologen, biologen, kemisten, musikern och läraren på Linnéuniversitetet Claes-Göran Alriksson om marklära. I alla tider har den jordbrukande människan varit duktig på att läsa av marken och dess flora för att lyckas med sin odling. I skogsbruket leder denna kunskap fram till det vi benämner ståndortsanpassning: Att välja rätt trädslag till rätt plats. Du får också reda på vilken bergart som lagrat enorma mängder med koldioxid från atmosfären.

Vi som spelat in avsnittet om marklära är Claes-Göran Alriksson, Elin Varde, Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. Vi försöker sammanfatta berggrundens uppkomst, mineralogi och viktiga kemiska ämnen. Men också den största landskapsarkitekten inlandsisens direkta eller indirekta danande av jordarterna som ligger ovanpå berggrunden. Vi talar också om betydelsen av jorddjupets mäktighet och vattnets rörelse i landskapet som är av avgörande betydelse för växtlighetens sammansättning.