Bortglömda gruvpigor och rika bruksarkiv

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tidelagsbrott

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den som idag stjäl blir sällan eller aldrig hårt straffad. Annat var det för Anders Andersson Kant som levde i mitten på 1800- talet och blev hårt straffad för sina tjuvnadsbrott och dömdes till livstids straffarbete på Varbers fästning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Kristina Mårtensson först upptäckte att hennes farmors farfar, Anders Andersson Kant, suttit som livstidsfånge på Varbergs fästning trodde hon att han allra minst gjort sig skyldig till mord.

Men det visade sig att han hamnade där efter att ha blivit dömd för tredje resan stöld.

 En av de stora utmaningarna för den som släktforskar är att finna uppgifter utöver det vanliga.

Ett sätt är att titta i tidningarnas familjenotiser, och kanske speciellt de dödsrunor, eller nekrologer, som berättar om människors liv.

På Genealogiska föreningen i Stockholm finns ett unikt material med familjenotiser från 1930 talet och framåt, som nu delvis blivit sökbart på nätet.

Hans Hanner som sitter i Genealogiska föreningens styrelse berättar bland annat om Vilma Dyberg vars nekrolog vittnar om att hon var en profil i Stockholm vid 1900- talets början.

Läs mer och kommentera: 

Mord med egendomliga bevekelsegrunder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kyrkoherden Anders Lindbäck i den lilla värmländska socknen Sillbodal påstod att det var av barmhärtighet han mördade tre av sina sockenbor med arsenik i nattvardsvinet.

De fattiga och sjuka hade det bättre som döda än levande, sa han. Därtill blev ju socknens knala ekonomi bättre ju färre fattiga man hade att betala för.

Skräcken för det helvete som väntade den som tog sitt liv fick livströtta människor att begå mord som de sedan blev avrättade för. Genom att få syndernas förlåtelse före avrättningen räknade de med att ändå hamna på rätt ställe efter döden.

Läs mer och kommentera:

Klokskap och trollformler

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det som varit självklart och naturligt i en tid kan vara förbjudet och till och med olagligt i en annan. Så har det till exempel varit med konsten att bota sjukdomar.

Den kloka Kungsbackagumman, Brita Lena Andersson botade människor från sjukdomar och lindrade smärta när de skadat sig. Hon levde i en tid då ”kloka gummor och gubbar” var ganska accepterade, om henne sades det att hon botade både kungar och läkare.

Men det som är lagligt och eftersökt i en tid kan vara farligt och förbjudet i en annan. Trots de stora riskerna för den som blev påkommen, finns det ännu idag kvar trollformler efter dem som sades behärska svartkonst för mycket länge sedan.

På Nordiska Museets arkiv i Stockholm arbetar Tora Wall som folklorist. Hon tar fram några av de många svartkontböcker som finns i arkivet och berättar om hur de användes. 

Läs mer och kommentera:

Majestätsbrott

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att angripa makten eller att begå ett så kallat majestätsbrott var ett av de allra grövsta brott man kunde göra sig skyldig till under 1700- och 1800- talen.

En dödsdömd fånge som kräver att få bli avrättad och en kung som riskerar att bli dömd för majestätsbrott. Veckans Släktband handlar om majestätsbrott, en dramatisk åtalspunkt som fört med sig många sorglustiga ingredienser.

Anders Lindeberg hette mannen dömdes till döden efter att ha kommit på kant med kungen, och som till slut slängdes ut ur fängelset , som noggrant reglades på insidan. på Riksarkivet finns mängder av arkivhandlingar som vittnar om hans angrepp mot Kunglig Maj:t, berättar arkivarien Anna- Karin Hermodsson.

Att kung Adolf Fredrik riskerade att bli dömd för majestätsbrott, beror på att begreppet ”majestät” omfattade hela statsapparaten, och där fanns det gott om folk att stöta sig med.

Läs mer och kommentera:

Mord och dråp har historiskt sett ofta begåtts i hastigt mod av förtvivlade människor i svåra situationer. Men brottstraditionen på Gotland skiljer sig från detta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om människor i andra landsändar oftast tog till mord för att få mat eller för att själv överleva, så utfördes morden på Gotland ofta av människor som redan hade tillgångar och som mördade för att få mer. Det berättar Torsten Daun som har forskat om gotländska brott som begicks på 1800-talet.

Också i andra avseenden skiljer sig Gotland från fastlandet. Här kunde en hel grupp människor öppet diskutera hur de bäst skulle ta livet av en person. Men också straffen var annorlunda och betydligt hårdare på Gotland.

Carl Anders Swebilius dog 1867 av arsenikförgiftning. Hans svärson blev genast misstänkt eftersom de båda inte drog jämnt. Men efter ett halvår i gotländskt häkte kom order från Svea Hovrätt att han omedelbart skulle släppas. Carl Anders ättling Kjell Swebilius berättar om händelsen.

Läs mer och kommentera:

Vid slutet av 1700- talet och stora delar av 1800- talet sattes människor i svenska fängelser på obestämd tid i väntan på att de skulle bekänna brott. De kallades för bekännelsefångar och kunde i princip bli sittande hur länge som helst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men att hamna i fängelse på obstämd tid var ett straff som inte bara drabbade bekännelsefångar. Det kunde också hända den som kritiserade de styrande och deras politik.

Johan Arckenholtz var politisk fånge på 1740-talet. Han var starkt kritisk till Ostindiska kompaniet och deras fria handelsvillkor, något som gjorde att landets viktigaste politiska makthavare försökte spärra in honom för "evärderliga tider".

Läs mer och kommentera:

De kvinnor som dömdes för barnamord avtjänade sina straff på spinnhusen, där de fick arbeta av sina straff.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barnamord var den vanligaste anledningen till att kvinnor sattes i fängelse under 1800- talet.

En av de många kvinnor som dömdes för barnamord hette Lisa Mattsdotter. Sex veckor efter giftermålet med den unge bergsmannen Petter Nilsson i Grundsjön i Östra Värmland födde Lisa ett som det står i domboken oäkta gossebarn som hon sedan dödade och grävde ner i smedjan.

Men trots att barnamord var det vanligaste brottet som 1800- talets kvinnor sattes i fängelse för så vill umeåforskaren Gun- Britt Johansson ändå betona att brottet inte var så vanligt.

Läs mer och kommentera:

Krigsfångar och desertörer i Sverige

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bland de tusentals svenska soldater som grävde Göta Kanal i början av 1800-talet fanns det också en mindre grupp som kallades pionjärkompaniet och som bestod av ryssar.

Det var krigsfångar, eller troligare ryska desertörer från det pågående kriget. En av dessa ryssar hette Gregori Shiskoff och var anfader till Kjell Söderberg som försökt rekonstruera Gregoris liv i Sverige.

Men detta var inte de första ryska fångar och desertörer som kom hit. Hundra år tidigare fraktades en grupp kosacker till Sverige som placerades ut i svenska städer.

De hade färgsprakande kläder och rakade huvudet med bara en liten kvarlämnad tofs. Ändå verkar de ha smält in ganska bra i de svenska städerna.

Läs mer och kommentera: