SMHI-podden

Torka och översvämningar – tillgången på vatten nu och i framtiden. Gäster i dagens avsnitt är professor Berit Arheimer och Jafet Andersson, som berättar om hur sydöstra Sverige förväntas att bli torrare och hur vi kan behöva börja prioritera vattenanvändningen. Lär dig också om hur människan påverkar höga flöden i vattendrag – både genom klimatförändringen och utbyggnaden av vattenkraft – och vilken effekt det får på människa och ekosystem. Vi pratar också utvecklingsarbete i Afrika, där ett varningssystem mot översvämningar visat sig rädda tusentals människoliv. 

Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:

• Torka
• Översvämning
• Framtida översvämningsrisker
• Klimateffekter på svenska vattenflöden

SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: [email protected]

Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det åttonde avsnittet av SMHI-podden pratar vi om olika sätt att anpassa samhället till klimatet. Vi berör frågor som att bygga dammar för att skydda städer, att människor behöver fly, påverkan på handel och att planera för skuggiga ytor som skydd undan värmeböljor. Gäst i dagens avsnitt är professor Sten Bergström som berättar om några av Sveriges tidigaste klimatanpassningsåtgärder: där man med hjärtat i halsgropen insåg att man behövde dimensionera om dammarna på 80-talet för att undvika en nationell katastrof och när man under det blöta året 2000 var tvungen att tappa Vänern på mer vatten än vad som var tillåtet enligt vattendomen. Vår andra gäst Karin Hjerpe berättar om naturbaserade anpassningsåtgärder, om vilka grupper i samhället som är mest sårbara för klimatförändringarna och hur anpassning är en rättvisefråga.  

Vill du lära dig mer om klimatanpassning? Här kan du läsa mer.

SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: [email protected]

Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett helt avsnitt om Arktis! Platsen där uppvärmningen går upp mot fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Och varför uppvärmningen går så snabbt i Arktis får du lära dig i avsnittet... Torben Königk som forskar på havsisen i Arktis ger oss en dyster lägesuppdatering: sommarisen har redan minskat med 50 procent, och redan om 15 år finns risken att somrar blir isfria. Klimatforskaren David Gustafsson berättar om hur arktiska urfolk kan påverkas av klimatförändringar och vilka möjligheter till anpassning som finns. 

Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:

• Mindre is i Arktis
• Klimatanpassning inom renskötsel

SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: [email protected]

Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Havet fungerar som en buffert för människans uppvärmning av planeten då det absorberar värme och tar upp koldioxid. Havet är dock i konstant förändring och vi kan se trender i de stora havsströmmarna som Golfströmmen och den Antarktiska cirkumpolarströmmen. I dagens avsnitt pratar vi om de trenderna. Vi ställer också frågor som: Varför höjs havet olika mycket på olika platser? Vilka delar av världen påverkas mest av havsnivåhöjningarna? Sen bjuder vi på några ”aha”-upplevelser när forskarna berättar om hur havsytan inte är platt, om hur Sverige påverkas starkare av avsmältningen av inlandsisen i Antarktis än på Grönland, och om hur Antarktis har så mycket inlandsis att det teoretiskt sett skulle kunna höja havsnivån med 58 meter (!). Gäster i avsnittet är oceanograferna och klimatforskarna Magnus Hieronymus och Ralf Döscher. 

Förklaringar av begrepp som används i avsnittet:

Geoid = en fysikalisk yta som sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå och dess tänkta förlängning under kontinenterna.

Termohalin cirkulation = det är densitetskillnader i havet till följd av temperatur (termo) och salt (halin) dom driver de djupa havsströmmarna

Sterodynamiska förändringar = vattenståndsförändringar som beror av förändringar i havets salthalt, temperatur och cirkulation

Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:

• Inlandsisar och havsnivåhöjning
• Havsnivåhöjning i Sverige
• Global havsnivåhöjning
• Landhöjning och vattenstånd

SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: [email protected]

Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redan nu gör klimatförändringarna att vi kan observera hur extrema väderhändelser förändras både i frekvens och intensitet. Skyfall är en av de extremer som nu ökar - och som förväntas öka än mer i en varmare värld. Redan nu leder skyfallen till stora samhällsekonomiska kostnader varje år. Peter Berg och Petter Lind forskar båda om skyfall, och i avsnittet berättar de om hur skyfallen uppstår, samt de fysikaliska processerna som gör att skyfallen ökar vid ett varmare klimat. Forskarna berättar också om hur den nya generationens klimatmodell kan beskriva skyfallen bättre, och hur viktig kunskapen är för att kunna anpassa våra samhällen efter framtidens allt kraftigare skyfall.

Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:

• Skyfall
• Skyfallen i Gävle

SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatmodellerna har alltid visat samma sak: släpper vi ut mer växthusgaser blir det varmare. Nu har utvecklingen gått framåt och modellerna ger mer komplexa beskrivningar av klimatsystemet, och hur det kan förändras genom mänsklig aktivitet. Klimatforskarna Renate Wilcke och Klaus Wyser berättar om hur arbetet med att ständigt förbättra modellerna går till. Det blir också ett samtal om hur resultaten från klimatmodellerna kan användas: som underlag i klimatpolitiska beslut eller som underlag för annan forskning – vi får bland annat veta hur de kan användas för att beskriva hur populationen av granbarkborrarna kan öka i ett varmare klimat(!). Och så berättar Renate om hur hon använt klimatmodeller i sin studie som visar hur sommaren 2018 kunde bli så extrem just för att människor släppt ut så mycket växthusgaser… spännande!

Vill du lära dig mer? Via länken nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:

• Klimatmodeller och scenarier

SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: [email protected]

Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världens länder har enats i att hålla den globala uppvärmningen till långt under två grader och att sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Men nu går världen snarare i en riktning mot en uppvärmning på tre grader. Är det fortfarande möjligt att hålla den globala uppvärmningen till 1,5 grader – och vad krävs i så fall? Och vad blir påverkan på jordens klimat om vi inte når målet? I det här avsnittet utgår vi från IPCCs (FNs klimatpanels) rapporter och sammanfattar den vetenskapliga grunden till klimatförändringarna, hur människor påverkas, hur samhällen kan anpassas och hur klimatförändringarna kan bromsas in. Avsnittet gästas av Camilla Andersson som är Sveriges biträdande kontaktperson för IPCC och klimatforskaren Christophe Sturm. Det blir också ett samtal om hur det gedigna arbetet för att ta fram IPCC-rapporterna – det vill säga att sammanfatta världens klimatforskning. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: [email protected]

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatförändringarna är inte bara en framtidsfråga, utan förändringar i klimatet går att observera i detta nu. I det andra avsnittet av poddserien Klimatforskarna ger Abhay Devasthale och Erik Engström exempel på hur klimatet har förändrats. Det blir ett samtal om hur uppvärmningen av Sverige har gått dubbelt så snabbt jämfört med det globala genomsnittet, och hur klimatet förväntas förändras ytterligare i framtiden. Och det blir en massa prat om moln, för det vet Abhay allt om! Vi får lära oss om att man observerat en global minskning av moln och vilken effekt det förväntas att få på klimatet… och molnens effekt på havsisens avsmältning i Arktis… och om hur det svenska jordbruket påverkas av förändrad molnighet… och en massa mer! 

Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:

• Hur Sveriges temperatur ökat sedan 1800-talet
• Hur Sverige blivit varmare och blötare

SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: [email protected]

Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad säger klimatforskarna egentligen? I poddserien Klimatforskarnas första avsnitt ger klimatologiprofessorn Erik Kjellström och klimatforskaren Gustav Strandberg en introduktion till klimatsystemet och tar med dig på en tidsresa genom jordens historia. Du får lära dig om varför jorden långt tillbaka i historien varit så istäckt att den sett ut som en enda stor snöboll, varför klimatet varierar relativt regelbundet mellan istider och värmeperioder, varför man behöver veta om gångna tiders klimat för att förvara kärnavfall, om hur naturliga fenomen som El Niño får klimatet att variera, och självklart: om hur människan på bara ett sekel har värmt upp jorden som aldrig förr. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:

• Växthuseffekten
• Hur människan påverkar klimatet
• Naturliga variationer i klimatsystemet
• Förhistoriskt klimat

SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: [email protected]

Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.