Snåret

Hur ska det gå till när vi ska skydda en bebyggd miljö där faktiskt både byggkranar och skyddsklassade byggnader kan kapas och hackas?

 

Svensk Byggtjänsts vd, Kajsa Hessel, möter bostads- och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson (s) för att prata om vad byggbranschen kan förvänta sig av honom. En intervju som till stor del handlar om hur arbetsmiljön i branschen ska förbättras.

Hur förnyade transportmöjligheter och förändrade rörelsemönster påverkar byggandet besvaras i det senaste avsnittet av podcasten Snåret från Svensk Byggtjänst.

Programledare är Viktor Ginner.

Gäster:
Anna Kramers, forskare på KTH. Projektledare för forskningsprojektet Mistra Sams, ett living lab som studerar vardagsrörligheten under åtta år. 
Christer Ljungberg, Trivector. Grundare och senior advisor. Han har hållit i tusentals föreläsningar om framtidens transporter. 
Karin Kjellson, Arkitekt och medgrundare Theory into practice.

Innehåll med tidskoder:
01.30 Aktuella beteende- och transportförändringar
03.00 Förändrad mobilitet - så påverkas staden
09.58 Kollektivtrafik i förändring
10.49 Förändrad mobilitet ur nationellt perspektiv
17.45 Beställartips för kravställning av mobilitet
22.15 Förändrad mobilitet - så påverkas byggnader

Snårets andra kortavsnitt i serien Snåret förklarar handlar om AMA-funktion, det senaste hjälpmedlet för upprättande av funktionskrav.

Tidskoder:

1.19 Vad är AMA Funktion?
1.42 Varför behövs AMA Funktion?
2.37 Vad är en funktion?
3.27 Vem behöver bry sig om AMA Funktion?
4.08 Vad är nyttan med funktionsupphandlingar ur beställarperspektivet?
4.32 Vad är nyttan med funktionsupphandlingar ur konsult/entreprenör/arkitektperspektivet?

Snårets första kortavsnitt i serien Snåret förklarar handlar om referensverket AMA. AMA står för Allmän material- och arbetsbeskrivning, men vad är det för något?

Tidskoder:

1.07 Vad är AMA?
2.23 Vem behöver bry sig om AMA?
2.51 När används AMA?
3.23 Vad är AMA inte?
3.42 Varför behövs AMA?

Snårets andra kortavsnitt i serien Snåret förklarar handlar om AMA-funktion, det senaste hjälpmedlet för upprättande av funktionskrav.

Tidskoder:

1.19 Vad är AMA Funktion?

1.42 Varför behövs AMA Funktion?

2.37 Vad är en funktion?

3.27 Vem behöver bry sig om AMA Funktion?

4.08 Vad är nyttan med funktionsupphandlingar ur beställarperspektivet?

4.32 Vad är nyttan med funktionsupphandlingar ur konsult/entreprenör/arkitektperspektivet?

Snårets första kortavsnitt i serien Snåret förklarar handlar om referensverket AMA. AMA står för Allmän material- och arbetsbeskrivning, men vad är det för något? 

Tidskoder:

1.08 Vad är AMA

1.58 Vem behöver bry sig om AMA?

2.28 När används AMA?

2.58 Vad är AMA inte?

3.17 Varför behövs AMA?

Att återbruksmarknaden kommer explodera när trycket på koldioxidreducerande åtgärder i byggbranschen ökar är ingen högoddsare. Miljöanpassning blir en allt vanligare parameter i börsvärderingen av fastighetsbolag och i plan- och bygglagen återfinns nu krav om återbruksinventering. Programledaren Viktor Ginner diskuterar var affärsmöjligheterna finns med: Marianne Hedberg, miljöexpert på Byggföretagen, Jan Axlund-Horneij, återbrukskonsult och försäljningschef på Kompanjonengruppen, Johanna Andersson, från IVL Svenska miljöinstitutet, ansvarig för Centrum för cirkulärt byggandes nätverk.

Tidskoder:
3.45 Så mycket återbrukas
5.18 Lönsamhetspotentialen i återbruk
18.00 Kompetensbehovet 
22.25 Nytt versus gammalt
25.50 Lagar och regler
27.50 Standarder och digitaliseringspotentialen

Hur ska byggbranschens olycksstatistik förbättras? Snåret har samlat ett antal säkerhetsproffs som ger tips på säkra beteenden och hur var och en i byggprocessen kan bidra till att skapa en positiv säkerhetskultur.

Medverkande är Gustav Sand Kanstrup, projektledare på Arbetsmiljöverket, Caroline Wester, beteendevetare på Behavior Design Group, Jasmina Insanic, arbetsmiljöingenjör hos Ellevio, David Jansson, arbetsmiljöingenjör på NCC och Ulrika Dolietis, vd på Håll nollan. Programledare är Viktor Ginner, Svensk Byggtjänst.

Tidskoder
1.50  Statistiken bakom olyckorna
3.50  ”Hårda” insatser – regelverk
7.45  ”Mjuka” insatser – kulturen
11.40  Goda exempel – beställare
20.30 Involvera underentreprenörer
23.50  Innovationer som lösning
26.00 Slutsatser lösningar

Allt fler vill bo i hållbara bostäder. Vad får hållbarhetsmålen för påverkan på utformningen av bostaden, och var väljer vi att bo, i staden eller på landsbygden?
I höstens första avsnitt av Snåret möts hållbarhetsexperterna för att tala om framtidens bostad under ledning av Svensk Byggtjänsts Viktor Ginner.

Vi hör:
Anna Hamnö Wickman, hållbarhetschef hos bostadsutvecklaren Bonava.
Elisabet Stadler, miljöchef på Peab.
Per Olsson, hållbarhetschef på LINK arkitektur.
David Lindén, livscykelanalytiker hos teknikkonsultbolaget Ramboll.

I avsnittet tas följande aspekter upp (med tidsangivelse, minut och sekund):
01.20 Bostadsköparnas betalningsvilja för hållbarhet
04.30 Bostadens placering – på landet eller i stan
08.49 Bostadsytornas förändring
11.20 Byggnaders livslängd
14.10 Material i byggnaderna
15.50 Återbruk
19.40 Industriellt byggande som hållbarhetslösning
22.51 Teknologi i bostaden
23.45 “Product as a service” för cirkularitet
26.45 Delningsekonomi