SOU-podden

Vad är tillståndet för den svenska demokratin och hur sköter sig demokratins väktare egentligen? Journalisten och tidigare myndighetschefen Anette Novak och Göran Sundström, professor och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har i fyra rapporter granskat lagstiftningsprocessen, myndigheternas organisering, utnämningar och budgetar. Bilden som framträder är en gradvis erodering av de konstitutionella principerna. Vi gästas åter av Göran Sundström för en diskussion om demokratins byggstenar och vikten av att inte urholka dem.

Skymningsläge - En rapportserie om en skadad svensk demokrati

Lästips:

I demokratins tjänst – Statstjänstemannens roll och vårt offentliga etos, Lennart Lundquist, rapport till Förvaltningspolitiska kommissionen, SOU 1997:28

Rättsstaten Sverige: skandaler, kriser, politik, Richard Sannerholm

Allt du behöver veta om Rättsstaten, Richard Sannerholm

Nitiska och redliga? Tjänstemannaroller i platsannonser inom staten, Therese Reitan

Avslagsmaskinen: Byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring, Niklas Altermark

Granskningskulturen och handläggaren: En studie av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, forskningsprojekt Göteborgs universitet

I tider av en skakig omvärld tar vi oss en titt på säkerhetsskyddslagen som reglerar hur det viktigaste och hemligaste för Sverige ska skyddas. Det pågår i detta nu visserligen färskt utredningsarbete för att justera delar av lagen, men denna gång ska vi blicka tillbaka och kika på vad som hände efter den senaste stora omstöpningen 2015-2018. Hur gick diskussionerna i utredningen, hur blev lagen och hur gick det sen? För att nysta i detta har vi med oss Martin Waern som var sekreterare i utredningen om säkerhetsskyddslagen och Kim Hakkarainen som har lång erfarenhet av arbete med säkerhetsskydd.

Säkerhetsskyddslag (2018:585)

En ny säkerhetsskyddslag, SOU 2015:25

Historiska föregångare:

Personalkontrollkungörelsen (1969:446)

Förordning (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter

Säkerhetsskyddslag (1996:627)

Säkerhetsskydd (SOU 1994:149)

Pågående utredning:

En ny ordning för personalsäkerhet, Dir. 2025:105

Har du leg? Och hur många? I januari presenterade regeringen en lagrådsremiss om en statlig e-legitimation. I Sverige finns ett antal olika e-legitimationer men hittills inget statligt. Men i och med nya EU-regler är ett sådant nu på gång efter decenniers diskussioner. För att prata om historiken och det nya förslaget har vi med oss Anneli Borglin från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). 

En säker och tillgänglig statlig e-legitimation, SOU 2023:61

Rapport från DIGG: En säker och tillgänglig statlig e-legitimation

Fredrik Söderström, Introducing public sector eIDs: The power of actors’ translations and institutional barriers

Krishantering, krisberedskap, civilt försvar, totalförsvar, höjd beredskap, skärpt beredskap, högsta beredskap – en djungel av begrepp även för den överintresserade. För närvarande pågår olika initiativ i princip överallt. Vilket ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter som ska gälla för kommuner och regioner under fredstida kriser och höjd beredskap har analyserats av den särskilda utredaren Carl Fredrik Graf. I detta avsnitt berättar han om vad som är nytt i lagförslaget som utredningen presenterar.

Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig SOU 2024:65

Pågående närliggande arbeten:

En ändamålsenlig och effektiv styrning av förvaltningsmyndigheter under krig och krigsrelaterade förhållanden, Dir. 2025:86

Nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret, Dir. 2024:65

Så funkar det:

Myndigheten för civilt försvar - Det civila beredskapssystemet:

Krisinformation.se - Höjd beredskap och krig

And now for something completely different… Vi vågar oss utanför SOU:ernas trygga famn och kikar in i kommun- och regionsfären. Styrelsen för Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsatte hösten 2024 en så kallad programberedning för att undersöka onödigt krångel och administrativa bördor och hur dessa kan minskas. Ett välbekant ämne för alla offentligt anställda på både kommunal och statlig nivå samt något som även Produktivitetskommissionen tar upp i sin analys (se avsnitt 14). Vi gästas av Ella Kardemark, till vardags kommunpolitiker i Halmstad, som har lett arbetet med att ta fram slutrapporten som levererades i oktober 2025.

Slutrapport från SKR:s programberedning för minskad administrativ börda och antikrångel

Fler tips till antikrånglare:

Statskontoret: Förslag till regelförenklingar och försöksverksamhet som kan förbättra effektivitet i kommunal verksamhet

Administrationen i statliga myndigheter– en verksamhet i förändring, RIR 2021:3

Administration i offentlig sektor. Om expansion, elevering och mittokrati av Johan Alvehus & Gustaf Kastberg Weichselberger

Produktivitetskommissionen har lämnat sammanlagt 301 förslag och bedömningar för hur Sverige kan bli mer produktivt. Förmodligen rekord för flest förslag i en utredning i år. Kommitténs huvudsekreterare Kristian Seth hjälper oss att sålla i denna myriad av idéer som ska ge högre tillväxt och en mer kostnadseffektiv offentlig sektor.

Fler möjligheter till ökat välstånd SOU 2025:96 (slutbetänkande)

Goda möjligheter till ökat välstånd SOU 2024:29 (delbetänkande)

Forskar- och expertrapporter till utredningen:

Produktivitetsdelegationen: Drivkrafter för produktivitet och välstånd SOU 1991:82

Ekonomikommissionen (”Lindbeckkommissionen”): Nya villkor för ekonomi och politik SOU 1993:16

Redan vid sekelskiftet ifrågasatte ESO och Riksrevisionen om kommittéväsendet längre håller måttet och klarar av att leverera kvalitet i beslutsunderlagen. Förändringarna i förutsättningarna är givetvis otaliga sedan Emigrationsutredningen (1907-1913), men en fråga vi ställer oss är hur relationen mellan forskning, utredningar och politiska beslut ser ut idag. Tas det hänsyn till befintlig relevant information i beredningen? Med oss denna gång är Janne Flyghed, professor emeritus Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undrar varför politiker inte tar till sig forskares kunskap.

En straffreform SOU 2025:66

”Varför tar inte politiker till sig forskares kunskap?” debattartikel av J. Flyghed i tidningen Curie

Kommittéerna och bofinken - kan en kommitté se ut hur som helst? Ds 1998:57 (ESO-rapport) 

Förändringar inom kommittéväsendet, Riksrevisionen 2004:2

Emigrationsutredningen

Nu är vi tillbaka i vården igen och har besök av inte mindre än två personer: Jean-Luc af Geijerstam och Rickard Broddvall som varit ordförande respektive huvudsekreterare i Vårdansvarskommittén. De delar generöst med sig av sin kunskap inte bara om styrning av vården utan också om hur parlamentariska kommittéer fungerar till skillnad mot "vanliga" utredningar.

Direktivet:

”Tillkallandet av en kommitté är uttryck för en planering på ganska lång sikt och en politiskt betydelsefull handling.” står det i Kommittéhandboken. Men att besluta om utredningar och skriva direktiv är en konst i sig. Hur gör man rent praktiskt? I detta avsnitt delar generaldirektören, före detta statssekreterare mm mm, Irene Wennemo med sig av sina erfarenheter som både utredare och beställare.

Politik på riktigt – Handbok för sociala ingenjörer av Irene Wennemo

Kommittéhandboken Ds 2000:1

Enligt regeringsformen ska regeringen, som en del av sitt beredningsarbete, inhämta upplysningar och yttranden från berörda myndigheter, kommuner, sammanslutningar och enskilda. Men hur detta grundlagsstadgade remissväsende mår och fungerar är svårt att veta då det är sparsamt studerat. Därför har Elin Berglöf, Ole Settergren och Göran Sundström på uppdrag av ESO studerat hur statliga myndigheter arbetar med remisser från regeringen och hur de uppfattar detta arbete. För att skapa en bredare bild har de synat 20 000 remissvar på Ds:ar och SOU:er samt intervjuat 40 chefer och medarbetare vid tolv myndigheter. Göran Sundström berättar vad man kommit fram till i denna centrala förvaltningsfråga som i förlängningen är en väsentlig del i vårt demokratiska styre.

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO)

ESV – Hitta remissvar

Svara på remiss – Statsrådsberedningen SB PM 2021:1