Krishantering, krisberedskap, civilt försvar, totalförsvar, höjd beredskap, skärpt beredskap, högsta beredskap – en djungel av begrepp även för den överintresserade. För närvarande pågår olika initiativ i princip överallt. Vilket ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter som ska gälla för kommuner och regioner under fredstida kriser och höjd beredskap har analyserats av den särskilda utredaren Carl Fredrik Graf. I detta avsnitt berättar han om vad som är nytt i lagförslaget som utredningen presenterar.

Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig SOU 2024:65

Pågående närliggande arbeten:

En ändamålsenlig och effektiv styrning av förvaltningsmyndigheter under krig och krigsrelaterade förhållanden, Dir. 2025:86

Nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret, Dir. 2024:65

Så funkar det:

Myndigheten för civilt försvar - Det civila beredskapssystemet:

Krisinformation.se - Höjd beredskap och krig

And now for something completely different… Vi vågar oss utanför SOU:ernas trygga famn och kikar in i kommun- och regionsfären. Styrelsen för Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsatte hösten 2024 en så kallad programberedning för att undersöka onödigt krångel och administrativa bördor och hur dessa kan minskas. Ett välbekant ämne för alla offentligt anställda på både kommunal och statlig nivå samt något som även Produktivitetskommissionen tar upp i sin analys (se avsnitt 14). Vi gästas av Ella Kardemark, till vardags kommunpolitiker i Halmstad, som har lett arbetet med att ta fram slutrapporten som levererades i oktober 2025.

Slutrapport från SKR:s programberedning för minskad administrativ börda och antikrångel

Fler tips till antikrånglare:

Statskontoret: Förslag till regelförenklingar och försöksverksamhet som kan förbättra effektivitet i kommunal verksamhet

Administrationen i statliga myndigheter– en verksamhet i förändring, RIR 2021:3

Administration i offentlig sektor. Om expansion, elevering och mittokrati av Johan Alvehus & Gustaf Kastberg Weichselberger

Produktivitetskommissionen har lämnat sammanlagt 301 förslag och bedömningar för hur Sverige kan bli mer produktivt. Förmodligen rekord för flest förslag i en utredning i år. Kommitténs huvudsekreterare Kristian Seth hjälper oss att sålla i denna myriad av idéer som ska ge högre tillväxt och en mer kostnadseffektiv offentlig sektor.

Fler möjligheter till ökat välstånd SOU 2025:96 (slutbetänkande)

Goda möjligheter till ökat välstånd SOU 2024:29 (delbetänkande)

Forskar- och expertrapporter till utredningen:

Produktivitetsdelegationen: Drivkrafter för produktivitet och välstånd SOU 1991:82

Ekonomikommissionen (”Lindbeckkommissionen”): Nya villkor för ekonomi och politik SOU 1993:16

Redan vid sekelskiftet ifrågasatte ESO och Riksrevisionen om kommittéväsendet längre håller måttet och klarar av att leverera kvalitet i beslutsunderlagen. Förändringarna i förutsättningarna är givetvis otaliga sedan Emigrationsutredningen (1907-1913), men en fråga vi ställer oss är hur relationen mellan forskning, utredningar och politiska beslut ser ut idag. Tas det hänsyn till befintlig relevant information i beredningen? Med oss denna gång är Janne Flyghed, professor emeritus Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undrar varför politiker inte tar till sig forskares kunskap.

En straffreform SOU 2025:66

”Varför tar inte politiker till sig forskares kunskap?” debattartikel av J. Flyghed i tidningen Curie

Kommittéerna och bofinken - kan en kommitté se ut hur som helst? Ds 1998:57 (ESO-rapport) 

Förändringar inom kommittéväsendet, Riksrevisionen 2004:2

Emigrationsutredningen

Nu är vi tillbaka i vården igen och har besök av inte mindre än två personer: Jean-Luc af Geijerstam och Rickard Broddvall som varit ordförande respektive huvudsekreterare i Vårdansvarskommittén. De delar generöst med sig av sin kunskap inte bara om styrning av vården utan också om hur parlamentariska kommittéer fungerar till skillnad mot "vanliga" utredningar.

Direktivet:

”Tillkallandet av en kommitté är uttryck för en planering på ganska lång sikt och en politiskt betydelsefull handling.” står det i Kommittéhandboken. Men att besluta om utredningar och skriva direktiv är en konst i sig. Hur gör man rent praktiskt? I detta avsnitt delar generaldirektören, före detta statssekreterare mm mm, Irene Wennemo med sig av sina erfarenheter som både utredare och beställare.

Politik på riktigt – Handbok för sociala ingenjörer av Irene Wennemo

Kommittéhandboken Ds 2000:1

Enligt regeringsformen ska regeringen, som en del av sitt beredningsarbete, inhämta upplysningar och yttranden från berörda myndigheter, kommuner, sammanslutningar och enskilda. Men hur detta grundlagsstadgade remissväsende mår och fungerar är svårt att veta då det är sparsamt studerat. Därför har Elin Berglöf, Ole Settergren och Göran Sundström på uppdrag av ESO studerat hur statliga myndigheter arbetar med remisser från regeringen och hur de uppfattar detta arbete. För att skapa en bredare bild har de synat 20 000 remissvar på Ds:ar och SOU:er samt intervjuat 40 chefer och medarbetare vid tolv myndigheter. Göran Sundström berättar vad man kommit fram till i denna centrala förvaltningsfråga som i förlängningen är en väsentlig del i vårt demokratiska styre.

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO)

ESV – Hitta remissvar

Svara på remiss – Statsrådsberedningen SB PM 2021:1  

Jobbar man med sådant som har betydelse för Sveriges säkerhet ska man säkerhetsprövas. De senaste decennierna har de som berörs ökat markant och enligt tidningen Publikts sammanställning har Säkerhetspolisens registerkontroller ökat från 45000 år 2005 till 155000 år 2022. Samtidigt har det dels höjts röster om rättssäkerheten i prövningarna, dels efterfrågats tydligare regler för genomförandet. Den särskilda utredaren Cathrine Lilja Hansson har haft uppdraget att se över processen för säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen på personalsäkerhetsområdet, ge verksamhetsutövare tydliga förutsättningar för sitt säkerhetsskyddsarbete samt öka rättssäkerheten och förutsebarheten för såväl enskilda som verksamhetsutövare.

Direktivet:

Remissvar:

Publikt: ”Skärpt säkerhet skapar svårigheter”

Oförskräckta tar vi oss an e-hälsodataområdet igen med hjälp av den särskilda utredaren Ingela Alverfors som även berättar om hur arbetet med en utredning går till i praktiken. Tillsammans med sina medarbetare har hon mejslat fram ett förslag till ett nytt regelverk för de nationella hälsodataregistren.

Lyssna även på avsnitt 5 om du vill veta mer om vad som pågår inom e-hälsa – fortsättning lär följa.

Ett nytt regelverk för hälsodataregister SOU 2024:57

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/09/sou-202457/

Om hälsodataregister

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/register/

Om det europeiska hälsodataområdet

https://health.ec.europa.eu/ehealth-digital-health-and-care/european-health-data-space_sv

Två EU-direktiv har via två betänkanden resulterat i två nya lagförslag, Cybersäkerhetslagen och Lagen om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare. I detta avsnitt träffar vi särskilda utredaren Annette Norman som lett utredningen om hur de så kallade NIS2- och CER-direktiven ska implementeras i svensk lagstiftning. Att förvandla EU-rätt till nationell rätt är en vanligt förekommande uppgift för utredningar, men hur går det till i praktiken? 

Nya regler om cybersäkerhet SOU 2024:18

Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster SOU 2024:64

EU-direktiven: