Nu är vi tillbaka i vården igen och har besök av inte mindre än två personer: Jean-Luc af Geijerstam och Rickard Broddvall som varit ordförande respektive huvudsekreterare i Vårdansvarskommittén. De delar generöst med sig av sin kunskap inte bara om styrning av vården utan också om hur parlamentariska kommittéer fungerar till skillnad mot "vanliga" utredningar.

Direktivet:

”Tillkallandet av en kommitté är uttryck för en planering på ganska lång sikt och en politiskt betydelsefull handling.” står det i Kommittéhandboken. Men att besluta om utredningar och skriva direktiv är en konst i sig. Hur gör man rent praktiskt? I detta avsnitt delar generaldirektören, före detta statssekreterare mm mm, Irene Wennemo med sig av sina erfarenheter som både utredare och beställare.

Politik på riktigt – Handbok för sociala ingenjörer av Irene Wennemo

Kommittéhandboken Ds 2000:1

Enligt regeringsformen ska regeringen, som en del av sitt beredningsarbete, inhämta upplysningar och yttranden från berörda myndigheter, kommuner, sammanslutningar och enskilda. Men hur detta grundlagsstadgade remissväsende mår och fungerar är svårt att veta då det är sparsamt studerat. Därför har Elin Berglöf, Ole Settergren och Göran Sundström på uppdrag av ESO studerat hur statliga myndigheter arbetar med remisser från regeringen och hur de uppfattar detta arbete. För att skapa en bredare bild har de synat 20 000 remissvar på Ds:ar och SOU:er samt intervjuat 40 chefer och medarbetare vid tolv myndigheter. Göran Sundström berättar vad man kommit fram till i denna centrala förvaltningsfråga som i förlängningen är en väsentlig del i vårt demokratiska styre.

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO)

ESV – Hitta remissvar

Svara på remiss – Statsrådsberedningen SB PM 2021:1  

Jobbar man med sådant som har betydelse för Sveriges säkerhet ska man säkerhetsprövas. De senaste decennierna har de som berörs ökat markant och enligt tidningen Publikts sammanställning har Säkerhetspolisens registerkontroller ökat från 45000 år 2005 till 155000 år 2022. Samtidigt har det dels höjts röster om rättssäkerheten i prövningarna, dels efterfrågats tydligare regler för genomförandet. Den särskilda utredaren Cathrine Lilja Hansson har haft uppdraget att se över processen för säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen på personalsäkerhetsområdet, ge verksamhetsutövare tydliga förutsättningar för sitt säkerhetsskyddsarbete samt öka rättssäkerheten och förutsebarheten för såväl enskilda som verksamhetsutövare.

Direktivet:

Remissvar:

Publikt: ”Skärpt säkerhet skapar svårigheter”

Oförskräckta tar vi oss an e-hälsodataområdet igen med hjälp av den särskilda utredaren Ingela Alverfors som även berättar om hur arbetet med en utredning går till i praktiken. Tillsammans med sina medarbetare har hon mejslat fram ett förslag till ett nytt regelverk för de nationella hälsodataregistren.

Lyssna även på avsnitt 5 om du vill veta mer om vad som pågår inom e-hälsa – fortsättning lär följa.

Ett nytt regelverk för hälsodataregister SOU 2024:57

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/09/sou-202457/

Om hälsodataregister

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/register/

Om det europeiska hälsodataområdet

https://health.ec.europa.eu/ehealth-digital-health-and-care/european-health-data-space_sv

Två EU-direktiv har via två betänkanden resulterat i två nya lagförslag, Cybersäkerhetslagen och Lagen om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare. I detta avsnitt träffar vi särskilda utredaren Annette Norman som lett utredningen om hur de så kallade NIS2- och CER-direktiven ska implementeras i svensk lagstiftning. Att förvandla EU-rätt till nationell rätt är en vanligt förekommande uppgift för utredningar, men hur går det till i praktiken? 

Nya regler om cybersäkerhet SOU 2024:18

Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster SOU 2024:64

EU-direktiven:

Professor emeritus Lena Marcusson har utrett statens former för samverkan och dialog med kommuner och regioner. Ett tydligt uppdrag kan man tycka tills man inser den enorma komplexitet som det svårfångade begreppet samverkan kan omfatta. Dels finns det en stor variation av typer av samverkan, dels medför den svenska flernivådemokratin otaliga potentiella kombinationer av offentliga aktörer. Och till råga på allt så kan sakfrågor också överlappa varandra på olika sätt beroende på hur man skär tårtan. Går det överhuvudtaget att ha koll på detta?

Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning, SOU 2024:43:

https://www.regeringen.se/contentassets/7278e116b7f2402590ad771f30d2fa2e/staten-och-kommunsektorn--samverkan-sjalvstyrelse-styrning-sou-2024.pdf

Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att tacka nej, Riksrevisionen 2014:20

Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna, Riksrevisionen 2019:2

Överenskommelser som styrmedel, Statskontoret

Att styra de självstyrande – en analys av statens styrning av kommuner och regioner, Statskontoret 2023:7

Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2022, Statskontoret

I maj lämnade Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse in sitt slutbetänkande. Utredaren Annemieke Ålenius gästar oss och berättar om varför hon tycker det är viktigt och brådskande med förbättrad informationsdelning mellan sjukvårdens aktörer. Lösningen som föreslås är både obligatorisk och frivillig interoperabilitet (det svåra i-ordet - se även avsnitt 3).

Detta är SOU-poddens första neddykning i det gigantiska e-hälsoområdet som fullständigt översållas av olika utredningar och initiativ. Någon som vet hur hänger allt ihop?

Delad hälsodata – dubbel nytta SOU 2024:33:

Samordnat juridiskt stöd och vägledning för hälso- och sjukvårdens digitalisering SOU 2023:83 (delbetänkande):

Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning SOU 2023:76:

Samordnare för en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården Dir. 2023:177:

Uppdrag för att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata:

Bättre förutsättningar för uppföljning av hälso- och sjukvården, Utredningen om hälsodataregister Dir. 2023:48:

Vision e-hälsa 2025 – ett försök att styra genom samverkan, Statskontoret 2021:17:

Några av uppdragen till E-hälsomyndigheten:

• Färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (S2023/02108)

Med jämna mellanrum dras kravet på att minska antalet myndigheter fram ur skrivbordslådan. Men hur många myndigheter behöver man och vad säger antalet egentligen? Hur myndigheter bör organiseras är givetvis en fråga som ständigt behöver omprövas i takt med att samhället förändras. Just nu pågår flera olika arbeten med att utreda sammanslagningar och avvecklingar men även uppspjälkningar av myndigheter. I detta avsnitt diskuterar vi betydelsen av organisation i förhållande till behov av förändring.

Kommer på provet:

Parmyndigheternas redovisningar:

Översyn av mindre myndigheter:

Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59): https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/10/sou-202359/

Från många till en – sammanslagningar av myndigheter (RiR 2010:3):

Hitta och läs riksdagsmotioner:

Erik Janzon, rättschef på Skolverket, har lett en utredning om interpolaribitet...interopabilotep…i-n-t-e-r-o-p-e-r-a-b-i-l-i-t-e-t  som lämnades till regeringen i december 2023. I detta avsnitt reder han ut några av de krångliga begreppen i anslutning till datadelning och vad utredningen anser att Sverige bör göra för att dels följa EU-regler, dels förbättra förvaltningens informationshantering.

Förkovra dig:

SOU:n https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/12/sou-202396/

DN:s ledare som omnämns: https://www.dn.se/ledare/det-har-ar-vad-som-star-pa-spel-nar-tidopartierna-forsoker-gora-s-fattigare/

Utredningen om interoperabilitet och hälsodata:

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2022/07/dir.-2022-98

https://www.sou.gov.se/pagaende-utredningar/socialdepartementet/2022/06/s-202210-utredningen-om-infrastruktur-for-halsodata-som-nationellt-intresse/