Antingen äger du din historia, eller så berättar du din historia genom att uttrycka dig och agera på ett sätt som får din omgivning att känna de känslor som du själv känner.

När du hamnar i situationer där du inte riktigt vet vad som är nästa steg. När du fastnar och det inte ser ut som att det du gör fungerar. När du börjar tvivla – om det du gör just nu är det du ska fortsätta med.

Om jag hade fått en chans att åka tillbaka i tiden, till dom där tidiga tonåren. När mina tankar ritade upp gränserna. Till de små och för stunden betydelselösa ”jag gör det nästa gång – ögonblicken".

Kommer du ihåg dina drömmar? Hur du satt i skolbänken ritandes teckningar? Är det dags att väcka upp det där igen? Det där som du slutade hoppas på första gången du blev besviken.

Det är klart du känner att du har börjat förlora dig själv. Det är ju sant. Du har ju gett upp där det som har betydelse, och använder all din energi till att vinna meningslösa tävlingar du har hittat på för att känna dig duktig.

Ta din ambitionsnivå och dela den på tre. Sen ger du utrymme för hälsa och familj. Till sist flyttar du fram din deadline. Se över dina planer för året. Skär ner och gör det tydligt när du ska sluta. Det är lika viktigt med mål för att pressa dig själv som det är för att veta när du ska sluta jobba och vara stolt över dig själv.

Vad spelar det för roll vilka nya insikter du får när du inte använder det du har vetat i flera år nu? Mer kunskap kommer sällan att lösa dina problem eller förverkliga dina drömmar.

När jag för första gången upplevde resultatet av att träna upp mitt mod så började jag se på mig själv annorlunda. Rädsla och prestationsångest var inte längre ett tecken på att jag behövde backa undan och ge upp utan ett pris jag behövde betala för att växa som människa. En spärr släppte och något öppnades upp i mitt tänkande. Jag kände mig fri, peppad och nervös på samma gång. Livet låg i mina händer.

Så låt oss låtsas att drömmen aldrig blev verklighet. Då hade han haft svårt att förklara för sig själv varför han låtit de åren som kunde varit de bästa i hans liv bara flyta förbi. Frågan är om han hade givit någon annan skulden eller om han hade insett att det var han som bara hade hoppats, önskat och aldrig riskerat ett skit.

Jag har bestämt mig för att aldrig vara den där personen som säger att det är omöjligt. Spola tillbaka ett par år och titta på en vecka i mitt liv. Kom igen, om man ska lyssna på dom där rösterna så är ju hela livet jag lever idag omöjligt för någon som mig.