Vad har vi lärt oss av varandra och av samtalandet? Har Theo och Martin närmat sig varandra avseende det omätbara?

Vi har lyssnat på en annan läkarpodd och diskuterar om en lapp på kylskåpsdörren kan vara lösningen på otryggheten hos befolkningen.

De gamla patientmänniskorna på akuten. Varför är det svårt att veta vad de egentligen vill? Martin tar upp ett par virala memes från 90-talet angående åldrande.

Vi bjöd in akutspecialisten Dan Sandberg till oss för att prata om kliniskt beslutsfattande och diagnostiska fallgropar. Det blev ett intressant samtal om debiasingstrategier och patientångest.

En ny debattvåg om nätläkarnas effektivitet föranleder en analys av hur en av våra etiska principer kan fungera.

Ibland kommer det patienter som inte i första hand vill ha hjälp med att bli bättre.

Sker det en urvattning av diagnoser? Vi pratar även om kvantitativ filologi och profilicistiskt identitetsskapande.

Enligt en artikel i JAMA är det angeläget för oss läkare att omformulera vad det egentligen är vi håller på med. Kommer vi behöva bli kubister?

Vi återvänder till smärtan, sorgen och lidandet, som inte verkar följa aritmetikens lagar. Det verkar inte ens finnas en absolut referensram. Är vi läkare hantverkare med smärtan som arbetsmaterial?

Är det roligare att utöva medicin i outforskad terräng? Och hur mycket information kan man egentligen räkna med att patientmänniskan ska behöva tåla?