Oktober 1932 används typsnittet Times New Roman i tryck för första gången. Det är tidningen Times i London som har beställt ett nytt typsnitt. Anledningen är att det behövs ett nytt typsnitt för att effektivisera utrymmet på sidorna för tjäna papper och pengar. Det nya typsnittet Times New Roman är effektivt och sprider sig snart till andra tidningar världen över. Det lanseras som ett lättläst, men är det verkligen så lättläst? Och vem är egentligen mannen bakom världens mest vanliga typsnitt? Producent: Simon Moser Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När typsnittstecknaren Cyrus Highsmith försökte leva en dag utan typsnittet Helvetica märkte han snabbt att det innebar problem. Han var tvungen att strunta i teet på morgonen eftersom texten på paketet var satt i Helvetica. Yoghurten, Helvetica, New York Times, Helvetica, byxornas tvättlapp, Helvetica. Överallt i vardagen är olika produkter och skyltar satta i typsnittet Helvetica. Men hur kommer det sig att ett typsnitt som utvecklades i Schweiz 1957 dominerar så totalt? Och varför verkar alla plötsligt vara intresserad av typsnitt? Producent: Simon Moser Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att lägga en bok tryckt av John Baskerville bredvid en samtida bok från 1700-talet var som att lägga en digital läsplatta bredvid en tjocktv från femtiotalet idag. John Baskerville revolutionerade tryckkonsten. Genom att använda nya papper, nytt tryckbläck och nya bokstäver blev hans böcker finare än alla andra. Men det är svårt att vara hjälte i sin samtid. Samtida tryckare menade att böckerna var förkastliga och att hans bokstäver var så skarpa så att man kunde skada sin syn. Det var dessutom dyrt att trycka så fina verk och John Baskerville glömdes efter sin död bort. Långt senare plockade hans typsnitt upp igen och typsnittet Baskerville räknas idag som ett klassiskt typsnitt för brödtext. Producent: Simon Moser Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När typsnittet Manson, ritat av Jonathan Barnbrook, lanseras 1992 väcker det känslor. Drygt 20 år tidigare har världen chockats när filmregissören Roman Polanskis gravida hustru Sharon Tate brutalt mördas i Hollywood. Mordet och ytterligare åtta mord begicks av en sekt under ledning av Charles Manson. Typsnittet Manson sägs bland annat vara inspirerat av det kaos och som rådde under morden. Efter påtryckningar måste typsnittet byta namn till Mason. Hur bokstäverna ser ut ändrades dock aldrig. Medverkande: Stefan Hattenbach, Carolina Laudon. Producent: Simon Moser Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Giambattista Bodoni kallades för kungarnas boktryckare och boktryckarnas kung. På 1700-talet Hans prydde hans typsnitt hyllningsskrifter till kungar och furstar i hela Europa. Genom århundraden har du kunna läsa typsnittet Bodoni i dagstidningar som Dagens Nyheter och på 80-talet var det återigen dags för Bodoni att sträcka på sig, när det blev det självklara typsnittet i modevärlden. Medverkande: Carolina Laudon, Pelle Andersson, Laila Österlund. Producent: Simon Moser. Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När IKEA bytte typsnitt sommaren 2009 fick det effekter som få hade kunnat ana. Från att IKEA använt ett typsnitt med rötter i det anrika typsnittet Futura väljer man nu istället typsnittet Verdana. På nätet rullar ett typsnittskrig igång. Futura mot Verdana, fint mot fult. Men frågan är större än så, kritikerna menar att IKEA riskerar hela sitt varumärke genom att välja ett typsnitt som Verdana. En man i Rumänien samlar in tusentals namn för att få IKEA att byta tillbaka. Medverkande: Mattias Åkerberg, Carolina Laudon, Björn Kusoffsky. Typo produceras av produktionsbolaget FILT för Sveriges radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Vilken krock, tänker Per Torberger. Han sitter i soffan och ser på TV när han får syn på Rädda Barnens reklam. Deras logotyp är skriven i typsnittet Gill Sans. För de flesta är Gill Sans bara ett typsnitt i mängden. Men vad Rädda Barnen inte känner till är att mannen bakom typsnittet, Eric Gill, erkänt sexuella relationer med sina egna barn. Ett ytterst olyckligt val av typsnitt för en organisation som Rädda Barnen. Samma dag tvingas de gå ut med ett pressmeddelande om att de byter ut sitt typsnitt. Hör om moralpaniken som bröt ut hösten 2009 och om konstnären måste förknippas med sitt verk. Medverkande: Per Torberger, Stefan Hattenbach, Stefania Malmsten, Malin Thiel. Producent: Simon Moser.Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Barack Obama vinner presidentvalet 2008 är det med ord som Change, Hope och Yes We Can! Men det är inte vilket Hope eller vilket Change som helst. Det är ord skrivet i typsnittet Gotham. I Typo hör du om typsnittet Gotham den politiska vinnaren för tjugohundratalet. Medverkande: Stefan Hattenbach, Carolina Laudon och Stefania Malmsten. Producent: Simon Moser.Typo görs av produktionsbolaget FILT för Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Old English är typsnittet med anor tillbaka till medeltidens munkar. Men vad händer om det hamnar på ett dokument från Sverigedemokraterna? Det här associerar man ju direkt till nazism, säger Cap O Designs chefredaktör Carina Nilsson, när hon får se ett dokument från partiet. Hör om ett typsnitts resa från munkar, till nazister och vidare till hiphoppare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Du har sett det på dagislappar, i tvättstugan och på inbjudningar till barnkalas. Den snälla informella tonen har gjort det till folkets favorit. Men det är hatat av branschen. - Jag måste erkänn att jag har sagt till mina barns dagisfröken om typsnittet, säger Carolina Laudon, typsnittstecknare. På en dagislapp må det vara förlåtet, men när Comic Sans används på fakturor för begravningsbyråer eller varningsskyltar för högspänningsledningar sänder den barnsliga tonen ut helt fel budskap. Hör berättelsen om Comic Sans, om när det ska användas och hur det inte ska användas. Kan det verkligen vara fel på ett typsnitt? I programmet hör vi typsnittstecknarna Stefan Hattenbach och Carolina Laudon, vi hör även den grafiska designern Stefania Malmsten. Producent: Simon Moser Typo görs av produktionsbolaget Filt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.