23. Havsmiljön och politiken i praktiken

Vi har nu tagit oss in i maktens korridorer och följer med riksdagspolitikern och ordföranden i Miljö- och jordbruksutskottet Emma Nohrén. Hon ger oss en inblick i det demokratiska hantverket och hur havsfrågor tacklas i Rosenbad och EU. Marcus får höra mer om sin favoritrapport ”Havet och Människan” som Emma och hennes kollegor i Miljömålsberedningen sammanställt. 1600 sidor om hållbart nyttjande av våra havsresurser, och något så ovanligt som en analys som alla riksdagspartier är överens om. Vi får också en inblick i hur våra fiskekvoter sätts och – äntligen – en förklaring av det märkliga begreppet slipstorsk.

Västerhavets vanligaste däggdjur förtjänar väl ändå ett specialavsnitt tycker vi! Därför har vi bjudit in professor Karin Hårding från Göteborgs Universitet. En ”sälsynt” inbiten forskare som följt svenska sälbestånd sedan slutet av åttiotalet. Växtbiologen Lina tror att sälar lägger kut och Marcus kanske ändå är ett av de få däggdjur förutom säl som käkar glyskolja?

Hur ser det ut egentligen, har vi för många sälar eller för få? Hur stor utbredning har dessa hemkära solbadare? Och hur ser framtidens sälövervakning ut? Häng med ut till ”sälstänkta” kobbar och skär och lär dig mer om dessa långlivade fridykare, eller varför inte bidra till forskning och ta en ”Sälfie”?

www.salfieid.com

Marcus och Lina riktar blicken långt upp på land och följer vattnets kretslopp baklänges, ända upp i dalafjällen. Med på färden har de Erika Kvarnlöf och Amanda Jemsund som jobbar med landsbygdsfrågor på Länsstyrelsen. På vägen passerar vi diken, strandkossor, konstbevattning och avloppsbrunnar. Och våtmarker förstås, de fantastiska våtmarkerna!

Året var 2023 och även om Marcus satt lugnt i båten på sin Informationscentral var det som vanligt ett händelserikt år för Västerhavet. Men hur gick det sedan? Den folkkära vitvalen Hvaldimir – var han en spionval? Vad hände efter stora räkdöden i Gullmarsfjorden och efter stormen Hans? Lina kommer med årets brugdrapport – inget avsnitt utan brugd! Vi får också julhälsning från Sjöfartsmuseet i Göteborg, som fått hem hajsystrarna Hajdi och Vega, och från våra tonfiskforskare på SLU. Häng med på årets återblick!

På botten i Kosterhavets mörka djup jobbar just nu en liten AI med att hålla utkik efter främmande arter. Och ungefär som polisen, använder forskarna DNA för att spåra olika organismer i havet: har det rört sig en sjöhäst i den här viken? Havet är inte så lätt att ha koll på – det är djupt, glesbefolkat och flyter omkring. Marcus och Lina har bjudit in Leon Green, forskare vid Göteborgs universitet, för att få veta mer om hur senaste tekniken kan användas i miljöövervakningens tjänst och vad som kanske kan komma i framtiden. En egen liten ubåt, hoppas Lina på. Så att forskaren själv kan åka ned under ytan och hälsa på hos sina kalkalger.

HELCOM – är det ett skönt dödsmetallband? Eller? Här plumsar vi rakt ned i den torra myndighetsvärlden, bland paragrafer, direktiv och konventioner. Ganska coolt ändå, tycker våra poddare Marcus och Lina. Det handlar ju om pengar och makt! Hur används de – på ett demokratiskt sätt och med den bästa kunskap vi har tillgänglig – för att skydda haven? Och vilka fler än HELCOM är medlemmar i vattenförvaltningens maskineri?

Mitt ute i det annars rätt glesbefolkade havet, sticker utsjöbankarna upp som myllrande artrika oaser, med kelpskogar, bubbelrev och kalkalgsbäddar. De är ack så viktiga för livet i havet, men även för fisket, försvaret, havsbaserad vindkraft och Linas forskning! I detta avsnitt letar Lina kalkalger och DNA-testar fiskbeståndet på Fladen, och Marcus kastar ljus över hur vi alla ska kunna samsas om utsjöbankarnas sprakande rikedom!

Från Tjärnö marinbiologiska forskningsstation beger sig Lina och Marcus ut på Idefjorden och rotar i den svarta bottenleran, tillsammans med studenter och deras lärare Michael Tedengren från Stockholms universitet. Under Idefjordens bruna ytvatten gömmer sig en unik och spännande havsmiljö präglad av älven Tista och Svinesunds undervattenströsklar. Det här är nakensnäckornas förlovade land och sportdykarnas eldorado. För inte länge sedan var hela fjorden nästan död, efter hundra års utsläpp från Europas största pappersmassaindustri. Än är inte faran över, men tänk att den gick att rädda!

Marcus och Lina är åter på Naturum Kosterhavet för att i ett unikt live-avsnitt snacka allsköns marinbiologi i anslutning till FN:s Världshavsdagen. Vad har egentligen hänt sedan förra årets besök? Hur går det med våra kallvattenskorallrev? Och vad hände med den otäcka filtsjöpungen efter fyndet utanför Kosteröarna förra året? Experterna Anita Tullrot och Örjan Karlsson gör en djupdykning i Kosterrännan medan Marcus blottar sin förtjusning för Jason ”Aquaman” Momoa och Lina konstaterar krasst att man måste gilla havet om man gillar att andas. Häng med oss tillbaka till Koster!

Plötsligt klyvs Kattegatts lugna yta när en bjässe till fisk hoppar i ett glitter av fjäll och vattenstänk. En tonfisk! På senare år har de blivit fler i Västerhavet, vår största och – menar somliga – coolaste benfisk. Men hur försvann den och varför är den nu tillbaka? I det här avsnittet har Lina och Marcus med sig två garvade tonfiskexperter från Sveriges Lantbruksuniversitet som delar med sig av senaste forskning och vilda fiskehistorier. Eller kan det vara sant ändå, det där om att märka en fisk på flera hundra kilo?