Under havsytan

Medan landets invånare sköter sin vardag övervakar de tre marina Informationscentralerna havsmiljön. Allt möjligt kan ju hända längs vår långa kust – främmande arter dyker upp, det blir fiskdöd, algblomning, syrebrist, gifter i musslor, fågelinfluensa, säldöd… Oftast ger inte miljöövervaknings-arbetet några tidningsrubriker. Det är datainsamling och långsiktiga trender. Ändå tycker somliga att det är så hett! Varför då? Och varför kommer Lina med tröstechoklad och styrkekramar till Marcus i november varje år? Och om det som alla undrar: Fröken Mussla, vart tog hon vägen?

Den här gången har vi med oss EU-parlamentariker Isabella Lövin, journalisten som genom sin bok Tyst hav hamnade mitt i den internationella havsmiljöpolitiken. Hon berättar hur det gick till, om politiska vägskäl där det kan gå åt rätt håll för världshaven och om den där oceankänslan som alla har inom sig. Varför hon skrivit en bok om den? Och om kraften i att våga vara flummig.

Äntligen har Marcus och Lina tagit sig till Sveriges enda egna tröskelfjord, Gullmarsfjorden. Havets hus i Lysekil, tillsammans med Världsnaturfonden (WWF), bjöd in till årligt hajsläpp ute i fjorden och våra poddare fick möjlighet att prata havsmiljö, marint bevarandearbete och såklart småfläckig rödhaj med eldsjälarna bakom projektet. Varför gör man det här egentligen, hur går det till och hur har det faktiskt gått för hajarna man redan släppt ut? Följ med oss på en tur bakom kulisserna och genom akvarietunneln på Havets hus!

Vi kikar upp över havsytan, upp i det blå, och träffar flygande invånare i marina miljön. Linas inre ornitolog blommar ut när vår gäst, fågelexperten Jan Uddén, berättar allt och mer därtill om sjöfåglar. Den smarta gråtruten och den högaktuella skarven får såklart en stund i rampljuset, men även några doldisar. Tydligen råder gräsätarnas och småfiskätarnas tid nu, men vad menas med det? Och är det därför vissa, som till exempel ejdern, minskat kraftigt på västkusten.

Några av våra coolaste fiskar lever i både sötvatten och saltvatten. Som den mäktiga stören, nyligen återinplanterad i Sverige och havsnejonögat, denna legend bland fiskar.

Linneá Jägrud från Sportfiskarna och Johan Höjesjö från Göteborgs universitet, berättar om hur de lyckades med det smått otroliga stör-projektet och om fiskarnas roll som ekologiska ingenjörer. Om du aldrig tänkt på havsnejonöga - gör det!

Vad gör en blå bonde? Jo det är något som Marcus och Lina får full insikt i när havsbrukaren Fredrik Norén går igenom odling av undervattensgrödor från både växt- och djurriket. Vilka lagar, förordningar och framtidsutsikter som finns för havsbruket får vi höra om genom Mats Ivarsson, chef för Fiskeenheten på Länsstyrelsen Västra Götaland. Det för svenskarna klassiska fredagsmyset får kanske en ny huvudingrediens i och med inmutningen av "fredagsmusslan" och frågan är om sjöpungen kan vara den framtida råvaran på var mans bord. Häng med och spana ut över horisonten mot det marina odlingslandskapet!

Dags att knyta ihop sjösäcken med årets höjdpunkter och bottennapp. Trist med döda humrar – på grund av syrefattiga bottnar – och med Hvaldimirs hädangång, men kul med lysmanet och andra gästande arter, ovanligt sprakande mareld och fortsatt gott om tonfisk. Vi har också fina julhälsningar från årets gäster: politiker Emma Nohrén som varit på internationella miljömötet COP16, från Maria Granberg på IVL om framgång i arbetet mot giftiga fartygsutsläpp och från våra vänner från tonfiskforskarna på SLU som nu även studerar hajar. God jul och vått nytt år, önskar poddarna!

I havet finns ett mikroskopiskt liv som vi inte kan se med blotta ögat, nämligen kiselalger. De bidrar till syret vi andas (visste du att syret i vart tredje andetag vi tar är producerat av kiselalger?!!) och utgör en viktig del av födobasen i det marina ekosystemet. Men kan vi människor använda dem till något mer? Gäst för avsnittet är Angela Wulff, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet. Med hjälp av Angelas expertkunskap gör vi en djupdykning i vad en kiselalg egentligen är och vilken nytta de fyller, både i havet och för oss människor. Finns kiselalger verkligen överallt omkring oss och varför kallas de egentligen havets juveler? Och vilken är kopplingen till ett mordfall i Arboga...?

Inifrån blåvalen på Göteborgs naturhistoriska museum börjar en spännande resa genom historien på museet. Som guide på färden har Marcus och Lina museets vetenskapliga intendent Kennet Lundin. Resan tar oss genom tid och rum bland museets marina samlingar och det naturhistoriska arv som bokstavligen sitter i både väggar och tak. Kennet har ett särskilt intresse för nakensnäckor och vad som egentligen går att äta i havet. Men vilken doldis är det som kallas ”havets mygg” och varför är det en naken man målad i taket inne på museet? Häng med på resan så får ni svaren!

I det här svarta avsnittet har Lina och Marcus med sig ekotoxikologen Maria Granberg från IVL, Svenska miljöinstitutet. Hon berättar otäcka historier om oljekatastrofer och andra giftiga mardrömmar: gamla synder som lurar i bottnar och sjöskum med PFAS, som osynligt kan ta sig in i djurs och sedan människors kroppar. Men allt är inte totalt mörker! Vi får även höra om förbättringar som gjorts, kunskap som tas fram och ny teknik som kan hjälpa.