De som vinner mest förlorar också mest - för att bli en vinnare måste man nämligen lära sig att förlora. Det gäller både sporten och livet. Den här veckan besöker Upploppet Solvalla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förluster är en stor del av jobbet som travkusk, en riktigt framgångsrik kusk förlorar 

nämligen i genomsnitt över åttio procent av alla lopp. En veteran på banan är kusken 

Torbjörn Jansson som berättar att jobbet är hårt då man som kusk inte bara förlorar ett 

lopp för egen del utan även för hästägaren, tränaren samt alla människor som spelat på 

hästen. Ofta sker det flera gånger samma kväll då de allra flesta kuskar kör flera lopp.

Kusken Jennifer Tillman berättar att hon tidigt hade så svårt att ta förluster att hon 

inte kunde spela kort. Idag har det blivit bättre och hon menar att det beror på att hon 

tvingats förlora om och om igen.

Den amerikanske sportpsykologen James Afremow har arbetat med några av världens främsta 

elitidrottare inom NHL-hockey, simning och golf. Afremow har arbetat fram ett koncept för 

att lära idrottare konsten att förlora - bra, bättre, bäst. Enligt Afremow ska alla 

förluster brytas ner i tre delar och receptet är enligt honom även applicerbart på resten 

av livet. - Det är den obekväma känslan som leder till utveckling.

Inom alla sporter är takt, tempo och tajming avgörande. För att komma i rätt stämning och prestera på topp använder sig vissa utav publikens applåder, vanligast är dock att ta hjälp av peppande låtar. Den här veckan handlar Upploppet om musikens magi inom sport.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Niclas Jonzon har ljudsatt allt ifrån Hockey VM till VM i Speedway. Han är expert på 

sportljud och vill med hjälp av musik skapa exakt rätt stämning före, under och efter 

matchen.

-Varje idrott har sitt eget sound, säger Niclas Jonzon som förbereder sig i månader inför 

ett event som Hockey VM. Men det är inte bara publiken han vill få igång under matcherna.

-Ofta har jag även samlat in spelarnas favoritlåtar som jag kör under uppvärmningen eller 

i pausen för att de ska ge det där lilla extra, säger han.

Mattias Stanghed förlorade allt när IT-bubblan sprack.  För att dämpa sin ångest började 

han springa - en mil om dagen när det var som värst. Mattias märkte snabbt att det var 

stor skillnad i hur han presterade beroende på om han lyssnade på musik eller inte. Det 

han upptäckte var att takten i låtarna var avgörande och just nu utvecklar han en egen 

musik-app ? Spring - med fokus på takt och tempo. Han har även startat en egen löparklubb 

i New York ? där han numera bor ? och varje fredag springer han och hans gäng bakom en 

cykel med högtalare i Central Park.

-Det är som ett springande utomhusdisco.

På Jamaica och i Ukraina sprids just nu svensk innebandy, ett av syftena är att förbättra livsvillkoren för människor som lever på marginalerna. I den amerikanska småstaden Rochester springer nunnor med barnhemsbarn som behöver bli av med ångest och aggressioner. Upploppet den här veckan handlar om att missionera med sport.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

-Vi känner att gud har gett oss ett verktyg i löpningen. Med hjälp av löpningen kan vi lära barnen hur samhället fungerar, säger syster Maximilian på barnhemmet St Charles.
För utsatta barn i området är St Charles sista hoppet. Det är här man blir placerad om man inte fungerar i fosterhem och många av barnen har passerat flera fosterhem innan de hamnar hos nunnorna. Det var på veckomöte när syster Maximilian och de andra nunnorna diskuterade hur de skulle hantera barnens ilska som de kom att tänka på löpningen. Idag springer nunnorna och barnen sex dagar i veckan och arrangerar även ett årligt lopp.
-Löpning är spirituellt. På samma sätt som man inte vill springa en dag kan man känna att man inte vill hjälpa, men man måste fortsätta, säger syster Mary Agnes.
Sofia Hedström har besökt nunnorna i Rochester i delstaten New Hampshire och Anna Åkerlund har träffat eldsjälarna som exporterat innebandyn till Jamaica och Ukraina. 
-Det var en snabb billig och enkel sport. Jag förstod direkt att det skulle fungera på Jamaica, säger Jason Daye. 
Jason Daye har i många år varit volontärarbetare för en organisation som tar hand om ungdomar som har det tufft. Enligt honom är sport det mest effektiva sättet att hjälpa.

Upploppet är en sommarserie av producenterna Anna Åkerlund från Stil P1 och Sofia Hedström från Svenska Dagbladet. Förra sommaren handlade Upploppet om dom nya löparna, den här sommaren handlar serien om sport och kultur.

Det finns oskrivna regler för hur stora dina muskler får vara. Storleken på dina musklerna kan placera dig högt eller lågt på statusstegen. Allt beror på i vilka kretsar i samhället du rör dig. Första Upploppet den här sommaren handlar om muskler och klass.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Att ha mycket muskler kan vara som att komma in i blåställ med morakniven dinglandes i ett bälte, säger Martin Hammarsten.

Martin Hammarsten är gymnastiklärare och menar att det idag är helt ok att förutsätta att en person som bygger sina muskler inte läser böcker. 

Sofia Hedström har träffat Ty, Trailmix och Goodie från Brooklyn som dansar pole dancing i tunnelbanan i New York för att tjäna pengar. Anna Åkerlund har träffat kroppsbyggaren Frida Palmell som berättar hur hennes muskler båda kan få henne att bli behandlad som en kändis och förnedrad då hon blivit nekad att handla i en klädbutik. 

Upploppet är en sommarserie av producenterna Anna Åkerlund från Stil P1 och Sofia Hedström från Svenska Dagbladet. Förra sommaren handlade Upploppet om dom nya löparna, den här sommaren handlar serien om sport och kultur.

Första Upploppet i P1 handlar om kulturlöparna - om rockstjärnorna, konstnärerna och författarna som inte säger att dom sportar, utan springer för konsten. Sofia Hedström har sprungit med superstjärnan Lady Gagas ex Luc Carl som jobbat som bartender på den legendariska festgatan Rivington Street i New York i nästan tio år. Han är aktuell med boken The Drunk Diet - om hur man kombinerar ett dekadent rock n roll liv med maratonlöpning. De möts på baren St Jerome där Luc Carl inleder intervjun med att beställer in en happy meal - en whiskeyshot och en burköl. Anna Åkerlund har träffat konstnären Per Hüttner som gjort konst av sin löpning. Han började springa på grund av en livskris när han var 30 år och blev mer och mer besatt av dom sociala och kulturella koderna kring löpning. Per Hüttner sprang på ställen i staden där man vanligtvis inte brukar springa. I över tio års tid reste han till världens alla hörn och lät sig fotograferas springandes i helvita kläder. Per Hüttners bilder har ställts ut på gallerier världen över, Upploppet berättar hur löpningen räddade hans liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Aldrig förr har så många sprungit och anmält sig till löpartävlingar. År 2000 sprang 34.000 Göteborgsvarvet. Tio år senare hade siffran mer än fördubblats. Löparboomen har än en gång drabbat Sverige, men det är en ny typ av löpare som snörar på sig springskorna. Vilka är de nya löparna och varför springer dem? Den demokratiska aktiviteten har fått oväntat genomslag och löpningen präglar idag såväl populärkulturen som samhället. Upploppet - de nya löparna  berättar springhistorierna som skaver och känns. En serie om drogberoende, löparklänningar, kärleksmöten, elitism och festivalgemenskap.

Upploppet är en sommarserie av producenterna Anna Åkerlund från Stil P1 och Sofia Hedström från Svenska Dagbladet. Båda födda mitt under den förra löparboomen och tillsammans förklarar dom vad som skiljer 70-talets joggare från 2010-talets löpare. Anna Åkerlund började springa för tre år sen och ser sig själv som en av dem nya löparna och Sofia Hedström har sex maratons på sitt CV, däribland prestigemaratonet i Boston.

Den här veckan handlar Upploppet i P1 om löpning och relationer. Bob Marleys dotter Cedella berättar om hur hennes pappa fostrade henne och hennes tio syskon att bli löpare. Varje morgon drogs de ur sina sängar för att springa tillsammans med sina föräldrar på stränderna på Jamaica.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

-Vi är alla träningsnarkomaner idag och löpare på ett eller annat sätt, säger Cedella som berättar att Bob Marley ansåg att löpningen var en familjeaktivitet.

Sofia Hedström har också träffat sportpsykologen Joan Ingalls som konsulterar atleter och motionärer, men också deras partners. 

-Löpning påverkar alltid en relation. Det är lättare att få kickar genom löpningen än genom en relation och det gör att många hänger sig åt att springa.  

Så att fly in i löpningen när relationen är tung är inte ovanligt. Anna Åkerlund har sprungit med Janne Castlin, långdistanslöparen som använde träningen som en drog när hans äktenskap var på väg mot sitt slut. 

Janne Castlin kallar skämtsamt Stockholm långdistansklubb, för skilsmässoklubben.

- Vi var många som precis hade skilt oss eller som levde i dåliga relationer, säger han. Löpningen blev ett sätt för oss att fly problemen. 

Anna Åkerlund har också träffat Mia och Silvio som funnit kärleken genom löpningen. 

Aldrig förr har så många sprungit och anmält sig till löpartävlingar. År 2000 sprang 34.000 Göteborgsvarvet. Tio år senare hade siffran mer än fördubblats. Löparboomen har än en gång drabbat Sverige, men det är en ny typ av löpare som snörar på sig springskorna. Vilka är de nya löparna och varför springer dem? Den demokratiska aktiviteten har fått oväntat genomslag och löpningen präglar idag såväl populärkulturen som samhället. Upploppet - de nya löparna  berättar springhistorierna som skaver och känns. En serie om drogberoende, löparklänningar, kärleksmöten, elitism och festivalgemenskap.

Upploppet är en sommarserie av producenterna Anna Åkerlund från Stil P1 och Sofia Hedström från Svenska Dagbladet. Båda födda mitt under den förra löparboomen och tillsammans förklarar dom vad som skiljer 70-talets joggare från 2010-talets löpare. Anna Åkerlund började springa för tre år sen och ser sig själv som en av dem nya löparna och Sofia Hedström har sex maratons på sitt CV, däribland prestigemaratonet i Boston.

Den här veckan handlar Upploppet i P1 om karriärslöparna. Om de som springer för att prestera bättre på jobbet och om de som springer för att överleva. I New York används löpning som rehabilitering för hemlösa. Klockan halv sex måndagar, onsdagar och fredagar varje vecka springer Manhattankarriärister och hemlösa sida vid sida. Sofia Hedström springer med en grupp löpare från härbärget Bowery Mission i New York som springer för att öka sina chanser att få jobb. Löpningen har lärt mig allt om livet, idag har jag mål och drömmar, säger Albert som sprungit med löpargruppen i två månader.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Back on My Feet finns i nio amerikanska städer och över 400 hemlösa har fått jobb tack vare organisationen. Anne Mahlum som 2007 startade Back on My Feet berättar om hur hon sett löpningen dramatiskt förändrar människor bild av sig själva. Jag brukade umgås med knarklangare och partymänniskor. Nu träffar jag människor som har jobb och mål, säger Lafaye som tack vare programmet kunnat påbörja en kurs för att bli byggarbetare. 

För tre år sedan när Krister Hansen var delägare på Linklaters - en av Sveriges mest framgångsrika advokatbyråer - fick han idén att byrån skulle kunna locka till sig kunder med hjälp av löpning. Krister var själv över 40 år, besatt av att springa och trött på att ta med kunder ut på krogen. Byrån anlitade två tränare, hörde av sig till sina klienter och erbjöd dem professionell löpträning på lunchen. Anna Åkerlund har träffat Krister Hansen och pratat om hur löpningen blev den nya golfen. 
Upploppet har också träffat chefsrekryteraren Mikael Berglund som i snart trettio år jobbat med att hitta chefer. Enligt honom har det blivit allt viktigare att lyfta fram sina fysiska prestationer på sitt cv och ett prestigelopp, som ett maraton, är nästan ett måste för dagens chefer. 

Aldrig förr har så många sprungit och anmält sig till löpartävlingar. År 2000 sprang 34.000 Göteborgsvarvet. Tio år senare hade siffran mer än fördubblats. Löparboomen har än en gång drabbat Sverige, men det är en ny typ av löpare som snörar på sig springskorna. Vilka är de nya löparna och varför springer dem? Den demokratiska aktiviteten har fått oväntat genomslag och löpningen präglar idag såväl populärkulturen som samhället. Upploppet - de nya löparna  berättar springhistorierna som skaver och känns. En serie om drogberoende, löparklänningar, kärleksmöten, elitism och festivalgemenskap.

Upploppet är en sommarserie av producenterna Anna Åkerlund från Stil P1 och Sofia Hedström från Svenska Dagbladet. Båda födda mitt under den förra löparboomen och tillsammans förklarar dom vad som skiljer 70-talets joggare från 2010-talets löpare. Anna Åkerlund började springa för tre år sen och ser sig själv som en av dem nya löparna och Sofia Hedström har sex maratons på sitt CV, däribland prestigemaratonet i Boston.

Kvinnors rätt till löpning har varit en lång kamp. Maraton var länge slutna mansklubbar och den olympiska kommittén ansåg så sent som i början av 1980-talet att kvinnor inte var fysiskt kapabla att springa längre sträckor. Det fanns till och med doktorer som intygade att livmodern kunde trilla ut på springande kvinnor. I mitten av 60-talet när amerikanska Kathrine Switzer trotsade skrämselpropagandan försökte en bilist köra på henne, men hon fortsatte springa. För henne var löpning magi - hon hade aldrig tidigare upplevt något som fått henne att må så bra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1967 anmälde sig Kathrine Switzer till prestigemaratonet i Boston under sina initialer. Redan tre kilometer in i loppet upptäcktes hon dock av en funktionär som försökte knuffa bort henne från banan. Funktionären var rasande och drog Kathrine i tröjan och skrek ”get the fuck out of my race”. Men hon tog sig förbi och hela händelsen fångades på bild av pressfotograferna som bevakade loppet. Kathrine Switzers tog sig i mål, men diskvalificerades för att hon var kvinna. Dagen efter syntes dock bilden över hela världen och vad som snabbt döptes till ”the Boston Incident” blev starten på debatten om kvinnors rätt till löpning. Sofia Hedström springer världens första kvinnolopp, the New York Mini, tillsammans med Kathrine Switzer fyrtio år efter att hon startade det.  

Motionslopp för kvinnor, så kallade tjejlopp, har funnits i Sverige sen i början på 80-talet och är samtida med bland annat Kvinnor Kan-rörelsen och bildandet av nätverket Ruter Dam, men saknar ändå det feministiska grundbudskapet som de amerikanska loppen som vänder sig till kvinnor har. 

Anna Åkerlund har träffat etnologen och genusforskare Karin Lindelöf som just nu driver ett forskningsprojekt om svenska tjejlopp. Syftet med forskningen är att analysera motionslopp för kvinnor och den speciella kultur som skapats runt dessa lopp. Marknadsföringen av de flesta tjejlopp i Sverige handlar inte om resultat och prestation, utan ett socialt event. Arrangörerna lockar med goodiebags, manliga konferencierer och shoppingtält. Det här har retat upp Ann-Sofie Forsmark som vänder sig mot att alla lopp med tjejprefix antingen är kortare eller har en ton av att det inte är på lika stort allvar. Ann-Sofie är ultralöpare och hon ledsnade på attityden kring de vanliga tjejloppen och bestämde sig för att arrangera ett eget tjejlopp med fokus på utmaning och kraft. För Upploppet berättar Ann-Sofie Forsmark om varför hon skapade ett eget maraton, som var längre än den vanliga distansen och endast öppet för kvinnor. 

Aldrig förr har så många sprungit och anmält sig till löpartävlingar. År 2000 sprang 34.000 Göteborgsvarvet. Tio år senare hade siffran mer än fördubblats. Löparboomen har än en gång drabbat Sverige, men det är en ny typ av löpare som snörar på sig springskorna. Vilka är de nya löparna och varför springer dem? Den demokratiska aktiviteten har fått oväntat genomslag och löpningen präglar idag såväl populärkulturen som samhället. Upploppet - de nya löparna  berättar springhistorierna som skaver och känns. En serie om drogberoende, löparklänningar, kärleksmöten, elitism och festivalgemenskap.

Upploppet är en sommarserie av producenterna Anna Åkerlund från Stil P1 och Sofia Hedström från Svenska Dagbladet. Båda födda mitt under den förra löparboomen och tillsammans förklarar dom vad som skiljer 70-talets joggare från 2010-talets löpare. Anna Åkerlund började springa för tre år sen och ser sig själv som en av dem nya löparna och Sofia Hedström har sex maratons på sitt CV, däribland prestigemaratonet i Boston.