2015-12-07 En av klubbarna på Kronoparksskolans fritidshem handlar om programmering. som är på väg att bli ett skolämne där eleverna, i åk 1-3, får lära sig att styra tekniken och att med hjälp av den lösa problem. I samtalet möter vi Anna Stefansson, IT-pedagog och Jangiz Hashim, som håller i klubben. Vi får även möta eleven Zhiar som visar och berättar hur de arbetar.

Programledare är Tobias Berger och Ola Henningsson

http://skola.karlstad.se/utvecklingspodden/wp-content/uploads/sites/601/2015/12/ep25.mp3

2015-11-30 Våra elever är bäst i världen på engelska trots att vi bedömer dem tuffare än andra länder. De använder idag engelska språket på ett aktivt sätt och har därför motivationen att lära sig. 

Vi träffar Camilla Fahlstad och Ingela Persson Ed är språklärare på Rudskolan respektive Norrstrandsskolan på ett fik i Karlstad och samtalar om engelskundervisning av idag, om elevernas förkunskaper och vana att lyssna och kommunicera på språket.

Programledare är Ola Henningsson.

I avsnittet talas om följande webbadresser:

TES – en utmärkt resurs med engelska texter och övningar.

Web English – en sajt av Outi Frisk.

appear.in.  En mycket enkelt och smidig tjänst för möten över nätet, som tex för att möta andra engelskspråkiga elever. Ingen installation utan bara att skapa ett rum och bjud in sina gäster.

2015-11-23  Eleverna var trötta, eftersom samtalet ofta var på kvällen, de satt kanske i knät på mamma eller pappa och inte sällan kunde de vara lite spända på vad som skulle ta upp. De var inte alls den centrala person de borde vara vid utvecklingssamtalet. 

Detta är några anledningar till varför Stodeneskolan gick över till elevaktiva utvecklingssamtal. Anna Niklasson och David Sjöö berättar hur goda förberedelser inför samtalet har lett till stolta barn, och föräldrar. Men, poängterar de, det ställer krav på en samverkan på skolan då de idag genomför alla samtalen på några dagar istället för flera veckor.

Programledare är Ola Henningsson.

2015-11-16  Klara Perhamre, projektledare för Klimatsmart mat, berättar här om hur vi i Karlstads kommun arbetar med frågan från jord till bord. Vad som görs och vad som ligger till grund för dessa insatser. För även om projektet främst är inriktat på våra kök är det kunskaper som vi alla kan ta till oss och därmed bidra till en hållbar utveckling och ett hälsosammare liv.

Programledare är Tobias Berger, Pedagog Värmland och Ola Henningsson, Barn och ungdomsförvaltningen.

2015-11-09  Vilken roll kan den digitala tekniken ha i undervisningen? Vilka förväntningar och förutsättningar har lärarna att hänga med i den digitala utvecklingen? Detta är något som Ola Henningsson funderar över i detta avsnitt. Ola, som annars är programledare här i Utvecklingspodden och verksamhetsutvecklare vid Buf, låter oss höra hur han som lärare tog hjälp av teknik i undervisningen. Han funderar även kring digital teknik i dagens skola och vad som behöver göras för att lärarna ska kunna hänga med i dagens snabba teknikutveckling.

2015-11-02  Torbjörn Wrange är verksamhetsutvecklare med inriktning på pedagogiska miljöer. I detta samtal berättar han bland annat om hur synen på förskolans eller skolans gård förändrats över tid.

Förskolans gård eller skolgården, vad och vem påverkar hur de ser ut? Ekonomin och priser på gungställningar, säkerhetsaspekter eller personalens önskan att skapa en pedagogisk miljö som även främjar barnets/elevens fysiska och psykiska hälsa.

Med i samtalet deltar även Tobias Berger och Ola Henningsson.

2015-10-12  Karlstadpedagoger för Utveckling och Lärande = KUL. Prova gärna att betona för på olika sätt och se vilka olika betydelser det kan innebära. Kul, den 28 oktober, är i vilket fall en dag då alla lärare och rektorer i Karlstads grundskolor samlas för att lyssna till pedagoger ur den egna verksamheten. I detta avsnitt medverkar Maria Holm och Ola Henningsson från utvecklingsstöd, Tobias Berger, Pedagog Värmland samt Johan Sjövall, Skolområdechef Öst.

Kompetensutveckling består av olika delar. Det kan beskrivas i tre delar där den första handlar om att definiera var vi/jag befinner oss/mig. Vad kan vi och hur tar vi vara på det? Hur går det för oss? En annan del handlar om i vilken riktning vi/jag ska gå vidare eller utvecklas. Vad har andra gjort? Vad är framgångsrikt? Tredje delen i denna modell handlar om att fylla på med ämneskompetens eller pedagogisk ämneskompetens för att bli bättre på att möta eleven där den befinner sig.

KUL handlar framför allt om del två. Att lyssna till andra och få inspiration. Att spegla sig själv i andra. Att bestämma riktning för sin utveckling.

skola.karlstad.se

2015-10-05  En ”testmiljö” för utvecklingsarbete finns sällan i skolan. De förändringar som görs sker nästan alltid i skarpt läge. Så även på Ilandaskolan, en sedan ett drygt år ombyggd 7-9-skola. I detta avsnitt berättar rektor Anna Carlsson och lärarna Emil Antonsson och Camilla Gustafson om tankar kring förändring i och med ”omstarten”.

Ilandaskolan är nu uppdelar i tre hemvister, en för varje årskurs, och med gemensamma ytor för till exempel raster. Närhet, trygghet och att bli sett är ett ord som återkommer när personalen beskriver skoldagen.  Vi får här höra om hur ombyggnationen påverkat skolan och hur de fortsätter att utveckla den samtidigt som verksamheten pågår.

http://skola.karlstad.se/utvecklingspodden/wp-content/uploads/sites/601/2015/10/ep18.mp3

Programledare är Ola Henningsson.

karlstad.se/ilandaskolan

2015-09-28  – Vi vill skapa ett pedagogiskt rum med mer än plats för tomatplantor. En lärmiljö för processen kring lärande för hållbar utveckling, berättar pedagogerna på Zakrisdals förskola.I detta samtal får vi höra Stewart Geary, Miriam Cedervad och Madelene Stjernberg berätta om hur en idé grott och växt till ett utvecklingsarbete med föräldramedverkan och stärkt samverkan inom alla förskolans avdelningar.

Lärande för hållbar utveckling i förskolan  – Sanne Björklund, Studenlitteratur

2015-09-21  För över 25 år sedan förändrades lärarutbildningen och lärarexamen innebär en snävare ämnesinriktning än tidigare låg- och mellanstadielärare. Men hur många skolor har i praktiken en organisation som bygger på nuvarande lärares utbildning? Vid Råtorps- och Södra Råtorps skola har de sedan ett par år gått från en organisation med utgångspunkten i klasslärare till mentorskap och ämneslärare redan från lågstadiet.

Vad har det inneburit för den enskilde läraren och för arbetslaget eller skolan? Lärarna Daniella Kresnik Wiman och Kerstin Furuberg, rektor Magnus Sjödin berättar om minskad stress och ökat samarbete kring den enskilde eleven. Det ämnesövergripande arbetet har fått stå tillbaka men ses nu över för att utvecklas då flexibiliteten inte är den samma som tidigare.

Programledare är Ola Henningsson.