Val 2022

Henrik Torehammar intervjuar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar, bland annat om varför hon är kritisk till ett svenska Natomedlemskap. Utdrag ur Ekots lördagsintevju från den 13 maj 2022

Socialdemokraterna säger nu ja till en svensk ansökan till försvarsalliansen Nato. Detta ett halvår efter att försvarsminister Peter Hultqvist lovat att aldrig medverka till en sådan process. Hör om stegen som ledde Sverige hit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På kort tid har frågan om svenskt Natomedlemskap blivit glödhet. Men svängen bort från alliansfrihet vid krig är inte särskilt plötslig, enligt Tomas Ramberg, Sveriges Radios inrikespolitiska kommentator.

– Det är de små stegen de sista två decennierna som man ska se i en helhet, säger Tomas Ramberg.

Hör om de historiska ögonblicken som lett Sverige närmare försvarsalliansen Nato.

Medverkande: Tomas Ramberg, politikkommentator på Ekot

Reporter: Marina Nilsson Malmström

Programledare: Marcus Nilsson

Producent: Julia Juhlin Karlsson

Den säkerhetspolitiska analys som ska ligga till grund för Sveriges Nato-beslut, presenterades på fredagen. Hör hela presskonferensen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sex av åtta riksdagspartier står bakom rapportens innehåll. Vänsterpartiet och Miljöpartiet står inte bakom analysen som helhet.

– Samtliga partier är överens om att Rysslands invasion i Ukraina är den mest omfattande sedan andra världskriget och agerandet utgör ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen. Vi konstaterar att Rysslandskrisen är strukturell, systematisk och långvarig. Det är den analysen som är helt grundläggande för resten av rapporten, säger utrikesminister Ann Linde (S).

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att rapporten inte redovisar något förslag om hur Sverige ska göra med en Natoansökan. Han säger sedan vad konsekvenserna av en eventuell svensk Natoansökan kan bli.

– Om Sverige väljer att ansöka om ett Natomedlemskap finns risk för ryska aggressioner. Det är av vikt att Sverige på olika sätt får säkerhetsförsäkringar från ett antal allierade under transitionsperioden, säger Peter Hultqvist.

– Vid ett eventuellt Nato-medlemskap skulle det nordiska försvarssamarbete kunna fördjupas inom Nato, även det nordisk-baltiska samarbetet skulle kunna fördjupas, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Moderaternas representant Hans Wallmark betonar vikten av artikel fem i Nato-fördraget och solidaritet i Europa som argument för att Sverige bör gå med i Nato.

– Det är det kollektiva försvaret, en för alla alla för en, den gemensamma försvarsplaneringen. För det andra att hela Norden kommer att ha gemensam försvarsplanering med våra närmaste och viktigaste länder, vi stärker den nordiska och baltiska gemenskapen. Och för det tredje, solidaritet med Europa, vi bygger säkerhet med Europa och Nordamerika, säger Hans Wallmark (M).

– Sverigedemokraterna står bakom allt väsentligt i rapporten, även om vi haft synpunkter på vissa formuleringar. Vi menar att Sverige borde ha ökat vår försvarsförmåga mer och tidigare. Totalförsvarsförmågan har nedmonterats men förhoppningsvis ser vi med den här analysen en tydlig vändpunkt som är långsiktig och inte tillfällig, säger Aron Emilsson (SD).

På pressträffen deltog utrikesminister Ann Linde (S), försvarsminister Peter Hultqvist (S), Kenneth G Forslund (S), Hans Wallmark (M), Pål Jonsson (M), Aron Emilsson (SD), Kerstin Lundgren (C), Håkan Svenneling (V), Mikael Oscarsson (KD), Allan Widman (L), och Maria Ferm (MP).

Tittis Schultz talar med Tommy Gardell, socialdemokratisk politiker på Gotland, som är för att gå med i Nato. Och Henrik Fritzon, socialdemokrat och andre viseordförande i region Skåne, som är emot ett medlemskap. Ur P4 Extra 10 maj 2022

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Moa Wallin funderar i P3 podden Tankesmedjan, över vilket parti som vill höja pensionen mest. Hon reflekterar dessutom över hur tomater används som jämförelse, trots att ingen verkar vara överens om vad tomater kostar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad vill politikerna göra för att hjälpa de människor som inte har råd att köpa en bostadsrätt och som inte heller kan få en hyresrätt? Och varför är det inte en större valfråga?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många i Sverige är trångbodda eller saknar helt ett eget boende. Den strukturella hemlösheten ökar, det betyder att människor är hemlösa trots att de inte har några andra problem än att de är fattiga och inte har råd att hyra en lägenhet. Ändå är bostadsbristen ingen stor valfråga.

Tomas Ramberg om politiska förslag som fri hyressättning, investeringsstöd, bostadsbidrag och sänkta bullerregler.

Monica Saarinen har träffat Irina i Göteborg som stått i bostadskö i över fem år. Hon har ett heltidsjobb men kan ändå inte få en egen bostad. Hon lever med sina två barn i en lägenhet utan något kontrakt och hon oroar sig ständigt för att bli utkastad.

I serien Vem bryr sig? går Tomas Ramberg och Monica Saarinen till botten med frågorna berör många, men som inte tas upp i partiernas kampanjer till riksdagsvalet.

Här är ämnena som serien handlar om:
Långtidsarbetslöshet
Tillståndsprocesser
Skattereform
Stress i arbetslivet
Bostadsbristen

Producent: Maja Lagercrantz

Tekniker: Alma Segeholm

Stress i arbetslivet är ett stort problem, många blir sjuka och flera hundra dör varje år dör till följd av sjukdomar orsakade av stress på jobbet. Trots det är det ingen stor politisk fråga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett stort och växande problem. Den stora riskgruppen är kvinnor i så kallade kontaktyrken, som lärare, socialsekreterare och personal inom sjukvården och omsorgen.

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning för kvinnor och har varit så i över tio år. Stressjukdomar som t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar beräknas leda till att cirka 700 personer dör varje år.

Varför uppmärksammas inte frågan mer? Och vad vill partierna göra åt problemet?

Emelie Andersson är barnmorska och skyddsombud på Södersjukhusets förlossningsavdelning där den höga arbetsbelastningen gjort att de flesta kollegorna gått ner till deltid för att orka. "Det är fysiskt stressigt, men den etiska stressen är värst, att känna att man aldrig räcker till för patienterna", säger Emelie Andersson.

I serien Vem bryr sig? går Tomas Ramberg och Monica Saarinen till botten med frågor som berör många, men som inte tas upp i partiernas kampanjer till riksdagsvalet.

Här är ämnena som serien kommer att handla om:
Långtidsarbetslöshet
Tillståndsprocesser
Skattesystemet
Stress i arbetslivet
Bostadsbristen

Producent: Maja Lagercrantz

Tekniker: Jacob Gustavsson

Sedan "århundradets skattereform"i början av 1990-talet har skattesystemet lappats och lagats. Enligt Januariavtalet skulle en ny skattereform genomföras under mandatperioden, men så blev det inte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1976 skrev Astrid Lindgren i sin Pomperipossasaga om en marginalskatt på 102 procent. I april 1981 reformerades skattesystemet i en uppgörelsen mellan C, FP och S som kallats "Den underbara natten". 10 år senare var det dags för "århundradets Skattereform". Under de tre decennier som gått sedan dess har skattesystemet lappats och lagats, skatter ändrats och många undantag och avdrag har införts.

Jämfört med liknande länder har Sverige högre skatt på arbete och lägre på kapital, och boende i villa gynnas skattemässigt framför de som bor i hyresrätt.

Enligt den fjärde punkten i Januariavtalet var det dags för en ny skattereform under den här mandatperioden – men den blev aldrig av. Vad krävs för att partierna ska kunna enas om en ny skattereform som kan överleva regeringsskiften?

I serien Vem bryr sig? går Tomas Ramberg och Monica Saarinen till botten med frågorna berör många, men som inte tas upp i partiernas kampanjer till riksdagsvalet.

Här är ämnena som serien kommer att handla om:
Långtidsarbetslöshet
Tillståndsprocesser
Skattereform
Stress i arbetslivet
Bostadsbristen

Producent: Maja Lagercrantz

Tekniker: Ludvig Widman

Hur mycket får en enskild minister bestämma? Och varför görs egentligen opinionsundersökningar? Det är ett par av lyssnarfrågorna som besvaras i detta avsnitt av Fråga Politiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under två fredagar har du chansen att ställa din fråga om politik till P1:s expertpanel. I det första avsnittet består panelen av socialdemokraten och tidigare kulturminister Marita Ulvskog, kristdemokraternas tidigare partiledare Göran Hägglund och statsvetaren Jan Teorell.

Programledare är Monica Saarinen och Tomas Ramberg.

Avsnittet sändes i P1 18.05-18.55 8 april 2022.

Missade du direktsändningen av “Fråga politiken”? Fredag 27 maj får du en ny chans. Mejla till [email protected] eller ring in under sändningen – 08-22 45 00.

Producent: Magnus Westberg

Långa tillståndsprocesser sinkar ofta utbyggnaden av vindkraft till havs och elledningar som behövs i klimatomställningen. Ändå blir frågan ingen stor valfråga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Monica Saarinen besöker Sveriges största vindkraftspark, Lillgrund i Öresund, för att ta reda på varför det tar sådan tid att bygga ut. I närheten har statliga Vattenfall i nästan 20 år planerat för en ännu större vindkraftspark vid Kriegers Flak.

Johnny Ståhlberg som är projektledare för havsbaserad vindkraft på Vattenfall berättar om alla de tillstånd som krävs för att en vindkraftspark ska få klartecken. Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg om konflikten mellan snabbhet och demokrati och om vad partierna vill göra med tillståndsprocesserna.

I serien Vem bryr sig? går Tomas Ramberg och Monica Saarinen till botten med frågorna berör många, men som inte tas upp i partiernas kampanjer till riksdagsvalet.

Här är ämnena som serien kommer att handla om:
Långtidsarbetslöshet
Skattesystemet
Tillståndsprocesser
Stress i arbetslivet
Bostadsbristen

Producent: Maja Lagercrantz

Tekniker: Maria Stockhaus