Vasamuseets podd

År 2021 är det 60 år sedan skeppet Vasa bärgades. Den 24 april 1961 klockan 9.03 syntes en krusning på vattnet och ett svart trästycke gled oändligt sakta upp över ytan. Det var toppen av ett spant, den första delen av Vasa som såg dagens ljus efter 332 år och 8 månader under vattnet. Radion direktsände och tv-kamerorna var riktade mot vattenspegeln mellan bärgningspontonerna Oden och Frigg, där Vasas lyftvajrar var fästade.

I det här poddavsnittet samtalar Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising med Eva Wiebe, guide på Vasamuseet, som specialiserat sig på Vasabärgningen. Övriga medverkande är Vasadykaren Åke Lindquist, Jarl Ellsén, dåvarande chef för marinens pressdetalj som ansvarade för informationsarbetet om Vasa-projektet, samt Klas Helmerson, före detta museichef på Vasamuseet.

Vasa var inte bara ett krigsskepp, hon var också i högsta grad ett verktyg för kungen att imponera på och påverka både svenska folket och främmande makt. I det här poddavsnittet berättar Vasamuseets forskare Anna Maria Forssberg om propaganda på 1600-talet, hur den kunde se ut och vad den ville den förmedla. Petter Ljunggren, historielärare och pedagog berättar mer om hur propaganda kan utläsas genom några av Vasas skulpturer.

Hör om Vasas imponerande skulpturer, över 700 till antalet och målade i starka färger när skeppet gav sig av på sin jungfrufärd. Vasamuseets forskare Anna Maria Forssberg berättar om varför ett krigsskepp som Vasa var så rikt utsmyckat, vad de olika skulpturerna betydde och vem eller vilka de riktade sig till. Möt också Hans-Peter Hedlund, målerikonservator, som berättar om färgsättningen av Vasas skulpturer och hur detektivarbetet att hitta färgerna gick till. Han har målat de kopior av Vasas skulpturer som idag finns att se i utställningen Vasa på nära håll.

Om att vara kvinna på 1600-talet och kvinnorna kring skeppet Vasa. Nu syns de även i genomskärningsmodellen på Vasamuseet. Margareta Nilsdotter tog över driften av Skeppsgården där Vasa byggdes när hennes man, skeppsbyggmästare Henrik Hybertsson dog. Vem var hon egentligen? Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising samtalar med AnnaSara Hammar om kvinnor i flottan på 1600-talet, med Karin Schaefer som är pedagog på Vasamuseet om kvinnofigurerna i genomskärningsmodellen och med Fred Hocker, Vasamuseets forskningsledare om Margareta Nilsdotter.

Njut av malva, salvia och lavendel, kål och ringblommor i Vasamuseets trädgård, som i mångt och mycket är en typisk stadsodling på 1600-talet med blommor varvat med grödor. Nytta förenat med det vackra. Och annat gott och blandat, som humle, lin och tobak. Och det är också meningen med Vasamuseets trädgård – att ge en bit 1600-tal till museibesökarna och förbipasserande. Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising samtalar med trädgårdsmästaren Ulrika Flodin Furås i och om Vasamuseets trädgård.

Vasamuseets byggnad är unik. Dess viktigaste funktion är att med bevarandeperspektiv utgöra ett skyddande hölje för Vasa och samtidigt på ett pedagogiskt sätt presentera skeppet för 1,5 miljoner besökare per år. Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising i ett samtal med Peter Rydebjörk, guideansvarig på Vasamuseet och Pär Ahlbom, husarkitekt, om Vasamuseet, museet som byggnad och byggnadens relation till platsen, skeppet och den svenska byggnadskonsten. Även museichef Lisa Månsson berättar sitt perspektiv på Vasamuseet som byggnad.

Om kvinnorna som fanns kring - och på - skeppet Vasa och en djupdykning i Vasamuseets utställning KVINNORNA - alltid närvarande, sällan sedda. Genom fyra kvinnor som fanns kring skeppet Vasa, visar utställningen att kvinnor under 1600-talet hade mer makt och inflytande och större handlingsutrymme än vad till exempel lagtexter och andra rättsdokument antyder.

I Vasamuseets samlingar finns nära 6 000 fragment från kläder och skor. Fragment som tillsammans berättar om de som följde Vasa till botten år 1628. Till största delen kommer fragmenten från kläder, som bars av de som omkom vid förlisningen eller förvarades i de kistor och tunnor.

Vasamuseets forskningsledare Fred Hocker och Anna Silverulw, dräkt- och textilhistoriker, samtalar med Catrin Rising om den textila samlingen på Vasa och berättar om produktion och bruk av textilier och kläder under 1600-talet.

I styrhytten på skeppet Vasa sitter skulpturer av sju musicerande änglar, en orkester som hälsar kungen välkommen till den kungliga kajutan på skeppet. Samtal om skulpturerna, intstrumenten de spelar och musiken med Vasamuseets kommunikatör Catrin Rising och museipedagog Petter Ljunggren.

Vasa was fitted with 64 cannons. When she was salvaged

in 1961 only three of these were found. The other 61

are still missing, one of which could still be lying at the

bottom of Stockholm harbour. The rest of them, records

show, were sold to Great Britain, the Netherlands and

Denmark.

Or were they?