Satu and Sami Kumpulainen are siblings from Sievi in Ostrobothnia, Finland, who have dedicated their lives to sheep and wool. Together, they run the Isokummun farm and wool mill, which produces high quality yarn from the heritage breeds, Finnsheep and Kainuugrey. There are very few sheep farms focused on wool production in Finland simply because it is very hard to run this type of business—despite domestic wool being in high demand. Finland’s entry to the EU in 1995, and the lack of policies that would support domestic wool production, have left the country with a lack of infrastructure and know-how about the wool care for domestic sheep breeds. Due to this, most wool from sheep farms in Finland is considered a waste product and the indigenous Finnish breeds with high quality wool are in danger of going extinct. This is something that Satu and Sami want to change. Through the farm and mill operations at Isokummun, the Kumpulainen siblings aim to revitalize domestic wool production from heritage breeds in an ethically sound and environmentally friendly way. The Kumpulainens’ ethos is about fostering a respect for the indigenous Finnish sheep breeds and the incredible quality wool that these sheep can give us—if we care for them properly. In our conversation, we talk about what's so special about Finnish sheep breeds, the challenges sheep farmers have in Finland, and the rocky road taken by wool and yarn before it arrives to the shops.

Ulf Ullring från Østlandet i Norge är ursprungligen biolog till utbildningen men har också jobbat som jordbrukare, och med att sköta norska kulturlandskap, vilket också fört honom in på forskning kring betesdrift på betesmarker. Ull Ullring är en av pionjärerna i Europa inom den regenerativa rörelsen. Han var den första i norden som kom i kontakt med Allan Savorys läror om holistic management och det som han kallar målinriktat betesbruk. I den här diskussionen reder vi ut hur holistic management och regenerativt lantbruk har fått fotfäste i Europa och Norden samt skillnaden mellan dessa två begrepp. Ulf menar att det är en stor skillnad mellan hur man ser på brukad mark och vild natur inom utbildningsväsendet, och fram till nyligen höll alla sig till sitt eget “område”. Som biolog skulle man inte forska på betesmark på 80-talet men idag har forskare börjat bedriva mer multidisciplinär forskning där man drar nytta av insikter från båda ämnena. Vi diskuterar och hur den regenerativa certifieringssystemet EOV (eller ecological outcome verification som den heter på engelska) uppkommit och hur den skiljer sig från ekologiska certifieringsprocesser.

Intervju: Maria Ehrnström-Fuentes

Editering: Magdalena Lindroos

Åsa Vilhemsson och Anders Assis bor på Haskens i Sillerbo, i Hälsingland. Här driver de en gård enligt regenerativa principer. Utöver den egna gården jobbar Åsa som folkhögskolelärare och Anders förvaltar ett lokalmuseum i trakten. Deras resa in i det regenerativa har gått genom deras gemensamma intresse för historia och arkeologi. Berättelser om hur bondgårdar fungerade förr i tiden är något som alltid fascinerat dem och fått dem att själva bli intresserade av lantbruk. Men det var först när de kom i kontakt med Allan Savorys läror om holistic management som de började förstå hur allting hänger ihop. Det var som att ett svartvitt fotografi plötsligt fylldes med färger och gav en djupare mening till vad de håller på med.

Den erfarenhet som de fått via sin egen verksamhet och den kunskap som de skapat tillsammans med andra regenerativa bönder fick Åsa och Anders att vilja utbilda och inspirera andra om dessa metoder. Därför har de nu startat en ett-årig utbildning i regenerativt lantbruk på Bäckedals folkhögskola i Sveg i Härjedalen. Kursen drivs av regenerativa pionjärer i Norden, och syftet är att tillsammans med andra lära sig förstå den komplexitet som finns i landskapet och den självorganiserande helhet som vi människor är en del av. I det här poddavsnitten diskuterar vi hur Åsas och Anders syn på lantbruk förändrats under åren men också om hur samspelet mellan människan, djuren, och jorden kommit att forma deras syn på sig själva och det landskap de är en del av.

Intervju: Maria Ehrnström-Fuentes

Editering: Magdalena Lindroos

David Jonstad är journalisten som gjorde en u-sväng i livet och valde att flytta ut från Stockholm till en liten gård i Dalarna. Längtan till landet vaknade i David efter att han insåg att det inte finns några teknologidrivna innovationer som kan lösa den djupa ekologiska kris som mänskligheten och planeten befinner sig i. Under åren som gått har han hunnit skriva flera böcker där han reflekterar över klimatkrisen och den industriella civilisationens baksida. I den senaste boken Meningen med landet som kom ut hösten 2021 skriver David om sin egen resa ut från stan till landet och vad som på riktigt skänker livet mening när man vågar ta sig ur tillväxtekonomins och konsumtionssamhällets grepp. I det här poddavsnitten diskuterar vi den gradvisa förändring som David upplevt då ha börjat rota sig i en ny verklighet på landet, och hur hans egen identitet förändrats då han kommit närmare den natur han ser sig vara en del av. Vi talar också om hur svårt det kan vara att göra en sådan här omvälvande förändring utan att bränna ut sig på köpet.

Intervju: Maria Ehrnström-Fuentes

Daniel Christian Wahl is originally from Germany but currently lives on the island of Mallorca in Spain. Daniel’s book, Designing Regenerative Cultures, has been a source of inspiration for many who want to learn more about what it means to engage in regenerative approaches in different areas of life. In this conversation we speak about Daniel’s own journey into topics related to regeneration and how he sees the changes that needs to take place to alter the destructive path most cultures are on today. Daniel says that sustainability or regeneration is a process of journeying into the future, rather than some sort of master plan blueprint that you can design, implement and then live happily ever after. Instead of getting caught up in thoughts about a collapsing ecology, Daniel thinks that the human dimension needs to be brought back into conversation in order to deal with the multitude of crises that the planet is facing. He says that to make a change happen and shift the discourse we need to look within ourselves and ask ourselves who are we, where do we come from, and where are we going?

Precious Phiri is a training and development specialist in regenerative agricultural practices and community organizing in Zimbabwe. Her main interest lies in working with rural communities to fight and reverse poverty, desertification, loss of wildlife, and climate change and its effects. She has recently founded an organization called EarthWisdom with the knowledge of her 9 year career as a Senior Facilitator at the Africa Centre for Holistic Management (ACHM) in Zimbabwe. In this conversation we talk about how regenerative management is not only healing land but also communities in areas that are marked by the legacy of colonialism. Precious knows how to work with communities and get them to unite on the common goal of healing land, and she also talks about the importance of tackling historic backgrounds and myths mindsets that may prohibit communities from engaging in transformative actions that can change the trajectory of the lives of the people and their lands.

Kristen Krash has set up a small farm called Sueño de Vida in Pedro Vicente Maldonado in Ecuador. She has a university degree in history, which shines through in her reflections and observations on what happens on the land. After working for a long time as a yoga teacher and practicing inner transformation, Kristen felt a call to be of greater service, by doing something on a larger scale. This calling prompted her and her partner to move from the United States to start a small agroforestry farm in the cloud forests of Ecuador. Kristen’s vision is to set an example of how to do regenerative farming in tropical ecosystems by reconnecting to the ancient, Indigenous ways, of living off the land and re-introducing methods that were “stolen” from the people during the green revolution in the 60s and 70s. She says that to do this you have to be able to create a sense of economic and environmental security for the people living off the land. Drawing on her insights about the history of collapsed civilizations, what Kristen means is that how we produce nutrient dense crops that can feed people is central if we do not want to repeat the mistakes of the past. She wants to make clear that farming based on grazing animals is not always the best regenerative solution for the land, rather what kind of regenerative systems that should be put in place are highly dependent on where in the world the system is located. In her location, she believes that a system built on syntropic agroforestry practices, where you combine heavy tree pruning practices with other locally adapted agroecological systems will bring remarkable regenerative results.

Editing: Magdalena Lindroos

Picture: Hanna Park

Joshua Finch is originally from Florida in the United States. Today he lives in Finland with his Finnish wife and daughter. Five years ago, Joshua set up an urban permaculture-inspired farm in Espoo, nearby Helsinki, where he has been experimenting with agroecology and vegetable production sold directly to urban consumers. In this conversation, we talk about how he found his way to permaculture, holistic management, and agroecology. In addition, we reflect on his experience of setting up a market garden farm and what he has learned over the last five years about our current food system. Joshua also reflects on the limitations in the current food system, and his thoughts on how they are a result of modern farming and food production practices built up under thousands of years.

Det här avsnittet är en inspelning av paneldiskussionen hölls under Vetenskapskarnevalen i Vasa den 19 november 2021. I panelen medverkade Kaj Löfvik och Maria Österåker, båda från Veikars i Korsholm och Magdalena Lindroos från Övermark i Närpes. Alla tre personer har gått igenom en personlig omställningsprocess där de börjat bygga upp en mer hållbar livsform på den plats där de bor. Diskussionen baserade sig på forskningen som gjorts kring de första intervjuerna i podd-serien Världar i omställning, och fokuserade på vad en ekologisk ekonomi egentligen är och hur en sådan ekonomi kan uppstå genom personliga omställningsprocesser.

Läs mer om evenmanget här: Hankenforskaren Maria Ehrnström-Fuentes: Det krävs mod att hoppa av tillväxttåget

Editering: Magdalena Lindroos

Gail Fuller is a pioneering regenerative farmer at the Fuller Farm near Emporia, Kansas, an area often dominated by conventionally tilled fields. Experiencing the problems of land erosion first hand is what initially drove Gail to experiment with no-till practices in the mid-1980s. After a few years of experimentations and failures, Gail realized that the key to success was asking the right questions about what the farm and the land needed. He started using cover crops and brought many different animals back to the farm. This led to a rapid recovery of the land, which also served to repair the water cycle, rehydrated the soil, and improved the soil fertility. In this conversation, we discuss the benefits and the vulnerabilities that can be involved when doing things differently in a traditional farming community, and the urgent need for a regional food system to support the conversion from monoculture landscapes—with their heavily tilled and degraded soils—to a diversified system that regenerates communities both above and below the ground.