By
Download on the App Store

episodes

  • Intervju med Sveriges ambassadör i Makedonien, Lars Wahlund
    I veckans program om "Nationsbyggarna" kan ni höra ett reportage från Makedoniens huvudstad Skopje där man bygger triumfbågar och reser jätteskulpturer för att stärka en nationell identitet - ett mycket påkostat projekt i ett av Europas fattigaste länder. I slutet av december förra året, skulle parlamentet i Skopje godkänna budgeten. Men oppositionen var mycket kritisk och ledamöterna kastades handgripligen ut. Händelsen fick stor uppmärksamhet, och företrädare för flera EU-länder började ifrågasätta landets mognad för förhandlingar om ett EU-medlemskap. Samtal med Lars Wahlund, ambassadör i Makedonien, och som i höst tillträder ambassadörsposten i Ankara, Turkiet. Reporter Kristian Åström.
    15 min
  • Vinner talibanerna?
    Om ett år ska den afghanska staten ta över ansvaret för säkerheten i landet. Därmed avslutar majoriteten av de idag mer än hundra tusen utländska soldaterna i International Security Assistance Force - ISAF - sitt uppdrag och åker hem. Men vad har de egentligen uppnått under sin tid i landet?
    På svenska försvarsmaktens hemsida motiveras den svenska insatsen så här:"Uppdraget är att stötta Afghanistans regering med att åstadkomma säkerhet för det krigshärjade landets civilbefolkning". Samtidigt ökar attackerna mot civilbefolkingen och framför allt mot afghansk polis och militär. Så hur resonerar den svenska försvarsmakten om resultatet av insatsen? Konflikts Kristian Åström ställde frågan till generalmajor Anders Brännström, ansvarig för de svenska internationella trupperna och till Stefan Olsson, tidigare forskare på FOI och nu chef för tankesmedjan Fri Värld. Men han började med att ringa upp sergeant Anton Liv vid den svenska bataljonen i Mazar-e Sharif för att höra om hans dag på jobbet:
     
    I början av kriget blandades talibanerna inte sällan ihop med terrornätverket al-qaida och dess ledare Osama bin Ladin. Framför allt porträtterades de som omoderna, religiösa fanatiker. Men är det här den enda bilden? Och hur har den påverkat försöken att skapa fred och stabilitet i Afghanistan?
    Journalisten och författaren Anand Gopal har ända sen invasionen 2001 bott från och till i Afghanistan under långa perioder, och skriver just nu på en bok om kriget där.
    När Konflikts Lotten Collin ringde upp Anand Gopal i New York, berättade han vad han själv blev mest förvånad över när han kom i kontakt med talibanernas ledarskikt:
    I likhet med flera andra länder har ju Sverige förändrat sin försvarsorganisation så att den är inriktad på insatser i utlandet. "Genom att dämpa oroshärdar utanför våra gränser kan vi också begränsa hotet mot vårt eget land.", kan man läsa på försvarets hemsida, liksom att svenska soldater ska kunna hantera allt från humanitär hjälp till fullskaligt krig.
    Och just Afghanistan har framhållits som en slags modell för hur civila och militära insatser ska kunna samverka för att skapa fred och stabilitet. Men hur har det egentligen fungerat?
    Konflikts Daniela Marquardt ställde den frågan till nye chefen för Stockholms Fredsforskningsinstitut, SIPRI, den tyske nationalekonomen Tilman Brück som nämrast kommer från Humboldt-universitetet i Berlin där han har verkat som professor i utvecklingsekonomi.
    För att kunna lösa säkerhetsproblem måste man också förstå och göra något åt de underliggande sociala och ekonomiska faktorerna, betonar Brück.
    Det har man missat i Afghanistan, säger han, och tvekar inte att kalla den internationella insatsen där för ett misslyckande.
    Lyssna också gärna på tidigare Konfliktsändnignar om Afghanistan:
    Programledare: Daniela Marquardt Producent: Kajsa Boglind
    56 min
  • Kunskapssamhällets konkurs
    Den har kallats en av en ”ödesfråga” och en ”nationell katastrof”. Frågan om vad som sker med elevers resultat i den svenska skolan. I en lång rad undersökningar, som de internationella jämförelser av skolresultat som görs i bla PISA-studierna, har svenska elever försämrat sina resultat. I den senaste är svenska 15-åringar bara på 26:e plats i en jämförelse med 57 OECD-länder när det gäller naturvetenskap, 25:e för matematik och 16:e för läskunnighet. Det är klara försämringar jämfört tidigare undersökningar.
    Konflikts Mikael Olsson besöker lärare vid skolor i Malmö som protesterar mot både löner och vad ser som en orimligt ökande arbetsbelastning. Ständigt nya system för kontroll- och uppföljning gör att många lärare administrerar mer än de undervisar. Den bilden får också stöd i aktuella intervjundersökningar med stora grupper av lärare. Ovidiu Ivan, lärare på Rörsjöskolan i Malmö, anser att detta framförallt drabbar eleverna.
    Och vid svenska universitet och högskolor är rektorer och lektorer också djupt oroade över en utveckling där nya studenter är allt sämre rustade för högre studier. När Konflikts Lotten Collin träffar Jenny Madestam, forskare och lektor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet, berättar hon många  nya studenter har problem med problemlösning och tom med rättsstavning. Det är verkligen oroande när många av de kommer att utgöra framtidens statsförvaltning, säger Jenny Madestam. Rektorn vid Stockholms universitet, Kåre Bremer, varnar för att den nedåtgående kurvan är som mest alarmerande när det gäller naturvetenskaperna och matematik. Och han får medhåll av Karin Markides, VD och rektor där. I 40 års tid har Chalmers, varje år, låtit studenterna göra samma diagostiska prov i matematik och resultaten är nedslående. Om inte krisen för skolresultaten får en lösning är Markides mycket orolig för Sveriges fortsatta konkurrenskraft och plats i världen.
    I snart 20 års tid har våra rikspolitiker alltså talat om att bygga Europas bästa skola. Det skulle vara en grundsten i bygget av ett kunskapssamhälle som ersätter industritillverkning med stark konkurrenskraft genom ”know-how”, sprutspetsforskning och innovation. Men vad händer om grunden, skolan, brister? Hotas inte hela konstruktionen då? Tar vi för lätt på skolans kris? Konflikt valde Malmö som spelplats för en offentlig utfrågning där de politiker som har ansvaret för skolan, kommunpolitikerna, får möjlighet att möta lärare, elever och forskare i ett samtal inför publik på Moriska Paviljongen i Malmö. Medverkar gör Ovidiu Ivan, lärare i matematik och naturkunskapsämnena på Rörsjöskolans högstadium, Samir El-Sabini, ordförande för Sveriges Elevkårer, Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola, Kerstin Larsson, fd lärare och rektor, nu medlem av den kommission kommunledning tillsatt för att åstadkomma en ”en socialt hållbar utveckling”. Dessutom två kommunpolitiker som skolans huvudmän är främst ansvariga för utvecklingen; Lars Hansson (FP) ordförande i barn- och skolnämnden i Lund och Katrin Stjernfeldt-Jammeh (S) skolkommunalråd i Malmö, som satt målet att ta Malmös skolor från en bottenplacering i Sverige till landets bästa skolor. Hela utfrågningen, i sin fulla längd, går att lyssna till här eller ladda ner här.
    Avslutningsvis berättar Konflikts Ivar Ekman om ett land där debatten om överbelastade lärare, nationella prov och privatisering av skolor också rasar. Presidentvalsaktuella USA tävlar med Sverige om att sjunka snabbt i internationella jämförelser av skolresultat. Diane Ravitch, historiker men tidigare president George Bushs biträdande utbildningsminister, var drivande i reformerna för fler nationella prov och fler friskolor, men när hon nu ser resultaten har hon helt vänt sig mot sin skapelse. ”Undervisning ett gemensamt ansvar. Det är inget vi kan överlåta till amatörer eller profitörer”, säger Ravitch i en intervju sist i dagens Konflikt.
    Programledare: Mikael Olsson Producent: Lotten Collin
    1 hr 34 min
  • Hela intervjun med Fatou Bensouda (eng)
    I veckans program om de O-förenta Nationerna kan ni höra en intervju med Internationella Brottmålsdomstolens nya chefsåklagare Fatou Bensouda. Här följer intervjun i originalversion på engelska, bland annt om de utmaningar som väntar ICC under de kommande tio åren som Bensouda ska leda domstolen.
    31 min
  • Längre intervju med Hanna Rosin (eng)
    Veckans Konflikt har rubriken "slutet för männen?" å handlar om huruvida kvinnor håller på att ta över - pojkar presterar allt sämre i skolan, kvinnor dominerar nu universitetsutbildningar inte bara i Sverige utan i stora delar av västvärlden, å andelen kvinnor som försörjer sina familjer eller tjänar mer än sina män har ökat kraftigt. Det land där den här utvecklingen är särskilt tydlig är USA, vilket märks inte minst på alla dom böcker som kommit ut där den senaste tiden, böcker som hävdar att kvinnorna snart kommer springa om männen i arbetslivet och universitetsvärlden. En av dom heter just "the End of Men and the Rise of Women" och är skriven av journalisten Hanna Rosin. Här kommer hela Lotten Collins intervju med henne, som gjordes den 4 oktober 2012.
    13 min
  • Längre intervju med Stephanie Coontz (eng)
    PÅA: Veckans Konflikt har rubriken "Slutet för männen?" å handlar om huruvida kvinnor håller på att ta över - pojkar presterar allt sämre i skolan, kvinnor dominerar nu universitetsutbildningar inte bara i Sverige utan i stora delar av västvärlden, å andelen kvinnor som försörjer sina familjer eller tjänar mer än sina män har ökat kraftigt. Det land där den här utvecklingen är särskilt tydlig är USA, vilket märks inte minst på alla dom böcker som kommit ut där den senaste tiden. En av dom heter just "the End of Men and the Rise of Women" och är skriven av journalisten Hanna Rosin. Den orsakade väldigt mycket debatt, å flera forskare har vänt sig emot Hanna Rosins väldigt positiva bild av utvecklingen för kvinnor. En av hennes kritiker är historieprofessorn Stephanie Coontz. Här följer hela Lotten Collins intervju med henne, som gjordes den 3 oktober 2012. Lotten började med att fråga varför den här frågan väcker så mycket känslor i USA.
    14 min
  • Michela Wrong om oljeboomen i Kenya (eng)
    Michela Wrong var under många år Afrikakkorrespondent åt BBC, Financial Times och Reuters och har skrivit flera böcker om kontinenten. Den mest uppmärksammade är ”It’s Our Time to Eat”, en bok som i detalj beskriver korruptionens förgörande effekter i Kenya, och hur korruptionen i sin tur hänger ihop med dom våldsamma etniska motsättningar som präglat landet under dom senaste åren. Här följer intervjun som Konflikts Ivar Ekman gjorde med Wrong till vårt program om oljeboomen i Afrika, i sin helhet. Den gjordes den 17 september 2012, och är på engelska.
    27 min
  • Lyssna igen på Konflikt om islamism - från november 2011
    I veckans program om protesterna mot Muhammedfilmen ställer vi oss frågan ifall det rör sig om verklig islamisk ilska eller snarare religiösa rökridåer - islamistiska ledare som använder religionen för att elda massorna och ragga röster. Och det ämnet - islamistisk identitetspolitik - har vi avhandlat flera gånger tidigare i Konflikt, bland annat i november 2011, i ett program med rubriken "hopp om demokrati och hot om islamism". Här följer det programmet i sin helhet.
    56 min