By
Download on the App Store

episodes

  • Brännpunkt Stilla Havet
    Sydkinesiska sjön har under flera decennier varit en konfliktyta i Sydostasien. Vattnen är rika på fisk och man tror att det finns stora olje- och naturgastillgångar där. Vattenvägarna är också livsviktiga transportleder, här passerar en tredjedel av världens varuhandel och hälften av världens olje- och gastransporter. Vietnam, Kina, Filippinerna och Malaysia har alla olika åsikter om hur havsgränserna ska dras, och ett antal till synes oansenliga öar och små korallrev har blivit åtråvärda troféer i kampen om naturresurserna.
    På den senaste tiden har situationen förvärrats, under förra året ökade antalet konfrontationer mellan fiskebåtar i Sydkinesiska sjön drastiskt, enligt en rapport från International Crisis Group. I takt med Kinas snabbt växande styrka - såväl ekonomiskt som militärt - har också de mindre nationernas oro vuxit för att ett aggressivare Kina ska ta kontrollen över hela området. Och allt ivrigare har de efterlyst USA:s stöd som motvikt till Kina. Och att USA håller på att öka sin närvaro i Sydostasien, det märkte Konflikts Lotten Collin när hon nyligen besökte Filippinerna under militärövningen "Balikatan", som kan översättas med sida vid sida, och som den filippinska och amerikanska marinkåren genomför tillsammans varje år.
    På andra sidan den Sydkinesiska sjön, i Kina, har konflikten med Filippinerna lett till en allt hätskare patriotisk propaganda i nationella medier. En rad ledarartiklar de senaste veckorna försvarar vad man kallar Kinas historiska rätt till i stort sett hela Sydkinesiska sjön. Den regeringstrogna China Daily skrev häromdagen att "oavsett hur villiga vi är att diksutera frågan så är den filippinska ledningen inställd på att tränga in oss i ett hörn där inget annat val återstår än att ta till vapen".
    Hanna Sahlberg har träffat en av den hårda linjens förespråkare professor Su Hao på Pekings diplomatiska universitet. Han ser den uppblossade konflikten som ett uttryck för den ökade spänningen mellan USA och Kina.
    I USA diskuteras sedan länge hur man ska hantera ett allt starkare Kina - ska man försöker fördjupa handelsförbindelser och bejaka Kinas allt viktigare roll i Asien, eller snarare se Kinas militära upprustning som ett hot? En hint om vilken väg Vita Huset valt kom i januari i år, då president Barack Obama offentliggjorde det som kommit att kallas "Asia Pivot" - svängen mot Asien. När USA nu avslutar krigen i Afghanistan och Irak ska man satsa på Stilla Havsregionen, och fördjupa sitt försvarssamarbete med flera av Kinas grannländer, något som inte ses med blida ögon av Peking. Och att det rör sig om ett strategiskt skifte i USA:s försvarspolitik blev tydligt för Konflikts Ivar Ekman när han besökte Washington för några månader sedan. För att få inblick i hur de olika sidorna i debatten resonerar ringde han upp den konservativa tidningskolumnisten Bill Gertz, professorn i internationell politik Andrew Bacevich samt Kina-experten Bonnie Glaser. 
    Filippinerna är ett tydligt exempel på det nyvaknade amerikanske intresset för Sydostasien. Förutom de årliga militärövningarna förs nu också diskussioner om att fördjupa ländernas ömsesidiga försvarsavtal. Samtidigt tredubblar USA i år det militära biståndet till Filippinerna - till 30 miljoner dollar, motsvarande 220 miljoner kronor. Däremot förnekas från officiellt håll alla spekulationer om nya permanenta amerikanska militärbaser på Filippinerna. Det har gått 20 år sedan de amerikanska styrkorna tvingades lämnade Filippinerna efter omfattande protester men nu är många filippinier oroade över att de är på väg tillbaka. Lotten Collin var med på en demonstration utanför den amerikanska ambassaden i Manila.
    Programledare: Daniela Marquardt Producent: Lotten Collin
    56 min
  • Hela intervjun med Jussi Halla-Aho (OBS! På finska)
    I veckans program om ”Nationalismen på frammarsch i Europa” kan ni höra en intervju med en av Finlands mest kontroversiella politiker Jussi Halla-Aho som är riksdagsledamot för Sannfinländarna. Här följer Thella Jonssons hela intervju med Jussi Halla Aho, på finska. Intervjun gjordes i februari i år. OBS! Intervjun är på finska.
    1 hr 20 min
  • Hela intervjun med Carl Bildt
    Till veckans program om Afghanistan intervjuade Konflikts Mikael Olsson den svenske utrikesministern Carl Bildt per telefon från Bryssel. Här följer den intervjun i sin helhet. Den gjordes den 23 mars 2012.
    14 min
  • Hela intervjun med Thant Myint-U (eng)
    Till veckans program om Burmas vägval mellan Kina och Väst intervjuade Konflikts Ivar ekman Thant Myint-U, burmesisk historiker och författare till boken Where China Meets India - Burma and the New Crossroads of Asia. Intervjun är på engelska och gjordes onsdagen den 14 mars 2012.
    28 min
  • Hela intervjun med Louise Arbour (OBS! På engelska)
    I veckans program om ”Dragkampen om Burma” snuddar vi vid den allt livligare debatten om sanktionerna mot Burma. Frågan är om de gör mer skada än nytta nu när regeringen, åtminstone på ytan ser ut att ta små steg i riktning mot en demokratisering.
    En av dem som bestämt hävdar att sanktionerna bör hävas är chefen för den internationella tankesmedjan International Crisis Group, Louise Arbour. I sin tidigare roll som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter var hon mycket kritisk mot regimen i Burma och förespråkare av sanktioner.
    Här följer hela intervjun med Louise Arbour på engelska.
    17 min
  • Burmas vägval - Kina eller Väst?
    Den senaste tiden har vi hört flera positiva nyheter från Burma, eller Myanmar, som landets tidigare ledare döpte landet till. Militärjuntan har släppt makten och landet styrs nu - i alla fall på ytan - av en civil regering. Ekonomin har liberaliserats, man har infört flytande växelkurs och reformerat budgetsystemet. Flera politiska fångar har frigivits, däribland fredspristagen och oppositionsledaren Aung San Suu Kyi. Hon ska nu ställa upp i fyllnadsvalet som hålls senare i vår, ett val som av många ses som en fingervisning om vart Burma egentligen är på väg. Är demokratiseringsprocessen reell och varaktig, eller bara en charad som militärerna spelar med i, med målet att få västvärlden att häva sina hårda sanktioner mot landet?
    Under många år har Burma bara haft en vän i omvärlden: Kina. Den väldiga grannen i norr har investerat i landets industrier och naturtillgångar, och på så vis hjälpt militärjuntan att hålla sig kvar vid makten. Så när Burmas regering förra året plötsligt bestämde sig för att stoppa ett stort kinesiskt dammbygge uppe i norra delen av landet så vållade det stor förvåning runt om i världen, och ilska i Peking.
    Men varför stoppades dammen? Var det på grund av de folkliga protesterna, eller fanns det andra orsaker, andra länder som låg bakom, pressade president Thein Sein att sätta stopp för Kinas inflytande? Margita Boström reste upp till Katchinstaten i norra Burma, där den stora och viktiga Irrawaddy-floden har sin mynning. Hon besökte evakueringsbyar och samhällen runt det planerade dammbygget, där människor känner rädsla inför vad ett allt starkare Kina kommer innebära.
    I Indien ser man gärna att rivalen Kinas expansion begränsas. Och frågan är om det var en slump att Burmas president Thein Sein meddelade beslutet att avbryta dammbygget bara några dagar innan han begav sig på sitt första och mycket betydelsefulla besök till just Indien. Efter att ha betraktat Burma som en del av Kinas intressesfär vill nu också indierna närma sig Burma. Det säger Abanti Bhattacharya vid institutionen för östasiatiska studier vid universitetet i New Dehli, som Konflikts Daniela Marquardt pratade med.
    Hon ringde också upp professor Ma Ying vid Shanghais insititut för internationella studier, för att höra den kinesiska synen på vad som händer i Burma. I Kina debatteras nu orsakerna till varför dammbygget stoppats, och den allmänna inställningen tycks vara att det bara är en tidsfråga innan bygget återupptas. För en vecka sedan skrev den engelskspråkiga tidningen China Daily om vattenkraftverket som ett legitimt projekt, som kommer att gagna båda länder och lokalbefolkningen. Chefen för det statliga kinesiska kraftbolaget förklarar att "Burma är vår vän och granne så vi hoppas att projeket kan komma igång igen så snart som möjligt." Ma Ying håller med - hon tror att turerna kring dammbygget bara rör sig om ett missförstånd.
    Den del av Burma där stormaktskampen mellan Indien och Kina märks allra tydligast är hamnstaden Sittwe, som är provinshuvudstad i Arakanstaten med runt 200 000 innevånare. Sjötrafiken har alltid varit livig här där tre floder mynnar ut i den Bengaliska bukten. Men staden saknar en riktigt hamn och de öppna träbåtarna trängs utmed den slitna piren i Sittwe, där det under Margita Boströms besök rådde festivalyra. Och en ny hamn byggs också - men inte för burmeserna...
    Om man vill förstå hur bilderna av Burma hänger samman - den kinesiska, den indiska och västs, hamnarna och dammarna och alla de andra stora ekonomiska projekten, och hur detta påverkar Burma idag, då är Thant Myint-U personen man ska vända sig till. Thant är historiker och skribent. Han är barnbarn till FNs tidigare generalsekreterare Thant U och har egen erfarenhet som FN-tjänsteman med uppdrag i såväl högkvarteret i New York, som Sarajevo och Phnom Penh.
    Hans senaste bok, som heter Where China meets India - där Kina möter Indien - kom ut förra året, och nu delar han sin tid mellan Rangoon, där han arbetar med utvecklingsprojekt,..
    57 min
  • Hela intervjun med Sergei Guriev (OBS! På engelska)
    I veckans program om ”Olja - svart guld eller djävulsbajs?” kan ni höra Mikael Olssons intervju med Sergei Guriev, rektor för New Economic School i Moskva och rådgivare till den ryska regeringen. Guriev skrev för två år sen en artikel med rubriken "Rysslands resursförbannelse - hur höga oljepriser förhindrar förnyelse" och anser att han nu fått rätt. Här följer hela min intervju med Sergei Guriev. Intervjun är på engelska och gjordes 6 mars 2012.
    10 min
  • Hela intervjun med Marshall Goldman (OBS! På engelska)
    I veckans program om ”Olja - svart guld eller djävulsbajs?” kan ni höra Mikael Olssons intervju med Marshall Goldman, professor i ekonomi, verksam vid prestigeuniversiteten Harvard och Yale, rådgivare i rysslandsfrågor åt både Bush den äldre och den yngre, författare till en rad böcker om Ryssland, senast "Petrostate - Putin, Power and the rise of the New Russia". Här följer hela intervjun med Marshall Goldman. Intervjun är på engelska och gjordes 6 mars 2012.
    13 min
  • Drönarjirgan och Tariq Aziz död (eng)
    Till veckans program om eller obemannade flygfarkoster, som ofta kallas drönare, gjorde Ivar Ekman ett inslag som handlade om drönarkriget i nordvästra Pakistan. Till det inslaget intervjuade han journalisten Pratap Chatterjee på The Bureau of Investigative Journalism. Chatterjee var med på det stormöte, jirga, i Islamabad i höstas som också besöktes av Tariq Aziz, den 16-årige pakistanier som dödades i en drönarattack två dagar efter mötet. Här följer Chatterjees berättelse om mötet och det som han senare fått veta om Tariq Aziz. Intervjun är på engelska.
    10 min