Accelerator SU

Konstnärsgruppen O har i samarbete med The non existent Center producerat ett nytt verk för Accelerator som ställer etiska och moraliska frågor kring hur kunskap uppfattas och mentaliseringens subversiva kraft.

I sitt performance-baserade arbete för Experimentalfältet materialiserar konstnärerna en bygdegård med ett byalag som är på plats för att erbjuda sin tid och sina råd. Konstnärssamtalet är fokuserat på de medverkande aktörernas röster och lyfter olika aspekter av deras upplevelser och erfarenheter som präglar verket.

Medverkar i samtalet gör konstnärerna Linn Hilda Lamberg och Eric Sjögren samt Therese Kellner, intendent på Accelerator.

Samtalet spelades in 2021-01-27.

---

Accelerator drivs av Stockholms universitet och stöds av Magasin III Museum for Contemporary Art samt Familjen Robert Weils Stiftelse.

Inför öppningen av utställningen "Experimentalfältet" presenterar Accelerator ett antal livesända samtal.

Först ut är ett samtal om experimenterandets roll historiskt och inom samtidskonst och forskning idag. Professor Staffan Bergwik pratar med utställningens curatorer Therese Kellner och Richard Julin.

Flera av Experimentalfältets konstnärer ställer frågor kring strukturer för kunskapsproduktion och hur dessa strukturer påverkar både mellanmänskliga relationer och till andra arter. Med utgångspunkt i platsen Experimentalfältets historia lyfts experimenterandets roll ur ett vetenskapshistoriskt perspektiv samt experimenterandet som sker inom samtidskonst och forskning idag. Samtalet inleds med en introduktion kring utställningen och Experimentalfältets historia. I relation till det ger Bergwik en reflektion kring hierarkier och strukturer som formar och format kunskapande.

Staffan Bergwik är professor i idéhistoria vid institutionen för kultur och estetik på Stockholms universitet. Hans undervisning och forskning behandlar naturvetenskapens kulturhistoria under 1800- och 1900-talen.

Samtalet spelades in 2019-12-09.

Inför öppningen av utställningen "Experimentalfältet" presenterar Accelerator ett antal livesända samtal.

**Scroll down for English**

Konstnären Signe Johannessen kombinerar ritualer och relationer mellan djur och människor i hennes arbeten som sträcker sig över performance, forskning och skulptur.

Johannessen kommer att presentera sin praktik som ofta uppgår i kollektiva processer och behandlar den mer-än-mänskliga världen.

Samtalet hålls på engelska och sänds live via Facebook där det finns möjlighet att ställa frågor till de medverkande via kommentarsfältet. Evenemanget dokumenteras och publiceras i Accelerators podcast och YouTube-kanal. Samtalets längd är 75 minuter.

I samtal med Therese Kellner, curator på Accelerator och Bronwyn Bailey-Charteris, projektledare forskarsamarbeten på Accelerator.

Samtalet spelades in 2021-01-20

---

ARTIST TALK: SIGNE JOHANNESSEN

Artist Signe Johannessen brings together rituals and relations between animals and humans in her work that spans performance, research and sculpture.

This artist talk will focus on her agile collaborative and solo art practice, in which Johannessen makes artworks with the more-than-human world.

This conversation is broadcasted live on Accelerator’s Facebook page , where it is possible to ask questions to the participants via the comments section. The event is recorded and available on Accelerator’s podcast and YouTube channel. The conversation is in English, 75 min.

In conversation with Curator Therese Kellner and Bronwyn Bailey-Charteris, Project Leader Researcher Collaborations.

The conversation was recorded 2021-01-10.

Ett samtal om språkets användning och roll i konst utifrån fyra konstnärliga praktiker. Medverkande konstnärer: Hans Isaksson, Imri Sandström, Lisa Torell och Johanna Gustafsson Fürst.

MEDVERKANDE:

IMRI SANDSTRÖM är konstnär, författare, forskare och lärare. Informerad av feminism, posthumanim och dekolonialt tänkande är hon upptagen av frågor som rör ljud, översättning, språk och historia. Våren 2019 fick hon sin doktorsexamen i litterär gestaltning från Akademin Valand, Göteborgs universitet. Avhandlingen Tvärsöver otysta tider / Across Unquiet Times handlar om litterära språk och historier från nybbygarkolonier i regionerna Västerbotten och New England, nordöstra USA, tolkat genom verk av poeten och litteraturteoretiker Susan Howe.

LISA TORELL arbetar i en mängd olika medier, bl a performance, installation video och text. 2018 disputerade hon med projektet "Potential of the Gap" inom ramen för konstnärlig forskning i Norge (Norwegian Artistic Research Programme). I hennes performativa platsrelaterade praktik utforskar hon frågor relaterade till samhälle och funktion med fokus på relationen mellan plats, språk och identitet. Hon har bland annat visats på Marabouparken, Nordnorsk Kunstmuseum i Tromsø, Bonniers konsthall. Lisa Torell är för närvarande postdoctoral researcher på konsthögskolan i Umeå

HANS ISAKSSON arbetar med en slags förvrängd hyperrealism i olika material och metoder för att ge bortglömda eller försakade ting ett nytt tredimensionellt liv och belysa värderingar vi lägger i de saker som omger oss. Ingen form är oskyldig och ingen mening är stabil. Vad man ser och hur man uppfattar informationen blir en fråga om perspektiv. Hans Isaksson arbetar för närvarande med en separatutställning på och en publikation om arbetet med "Residence-in-Nature 3". Isaksson curerade och producerade "Residence-In-Nature 3" som tog plats i Isakssons barndomsby Lainio i Norrbotten, tillsammans med Åsa Jungnelius och Lisa Torell.

Samtalet modereras av Therese Kellner, intendent på Accelerator, och spelades in 22 november 2020.

Magnus Bremmer från Bildningspodden leder ett samtal om Experimentalfältets historia och hur den relaterar till utställningen med samma namn på Accelerator. Medverkar gör Ulrich Lange, som skrivit böcker och avhandlingar om Experimentalfältet, samt Accelerators konstnärlige ledare Richard Julin och intendent Therese Kellner som curerat utställningen.

Utställningen "Experimentalfältet" visas på Accelerator våren 2021.

Ett samtal om relationen mellan språk, makt och identitetsskapande och det politiska språkets roll i formandet av ideologier.

Konstnären Makda Embaie som i sin praktik arbetar med hur språk relaterar till nationell identitet, samtalar med de två språkvetarna Charlotta Seiler Brylla och Laura Álvarez López som delar perspektiv från sina respektive fält. Samtalet reflekterar över språkliga ursprung och hur en individs relation till sina olika språk kan se ut i en flerspråkig diasporakontext. Vilka historiska, sociala och personliga händelser har byggt upp språket? Hur kan ett språk vara våldsamt och vad kännetecknar ett totalitärt språk?

MEDVERKANDE:

LAURA ÁLVAREZ LÓPEZ är professor i portugisiska vid Romanska och klassiska institutionen på Stockholms universitet. Hon forskar om språkförändring i flerspråkiga miljöer, där intensiva kontaktsituationer vanligen leder till att språk förändras snabbare och mer radikalt än i sammanhang där dess talare inte lever sida vid sida. Hon har främst undersökt hur generationer av förslavade afrikaner som talade olika språk – och deras barn och barnbarn – har påverkat ordförråd och grammatik i brasiliansk portugisiska. Hennes forskning lyfter också fram hur portugisiskan utvecklas och tar plats i dagens Afrika, främst i Angola och Moçambique.

MAKDA EMBAIE är konstnär som i sitt arbete har nationalstaten och språk som centrala begrepp. I vår avslutar hon sin kandidatexamen från Konstfack och hon är även utbildad på Kungl. Konsthögskolan och Biskops Arnö Författarskola. Hennes verk har visats på bland annat Centrum för Fotografi, Konsthall C och Stockholms kvinnohistoriska. I januari 2020 bjöd hon in till en ljud- och textinstallation ”Vad vore språk om det uppstod här” i en bostadslägenhet i Tensta där förutsättningar för språkets uppkomst utforskades.

CHARLOTTA SEILER BRYLLA har arbetat vid Stockholms universitet sedan 2009. Hon är professor i tyska och prefekt för Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska. I sin forskning har hon undersökt totalitärt språk i NS-Tyskland och DDR, men också gröna partiers politiska kommunikation, populistisk diskurs och svensk-tyska relationer. Hon är framförallt intresserad av sambandet mellan språk, samhälle och makt och undersöker historiska, sociala och politiska företeelser genom språkliga begrepps-/text- och diskursanalyser.

Samtalet modereras av Therese Kellner, intendent på Accelerator, och spelades in 13 maj 2020.

Accelerator has a collaboration with the International Master’s Programme in Curating Art at Stockholm University. The students create events in connection to themes that Accelerator wishes to highlight in the exhibition programme. Curator for this event is Yuying Hu. In connection with Accelerator’s current exhibition, she will present a talk that centers around multilingualism, the interrelationship between language and society, and linguistic practices that initiate diverse societal changes.

Johanna Gustafsson Fürst has in her exhibition Graft the Words, Whip My Tongue been concerned with themes such as monolingualism and its normative oppression, as well as multilingualism and its enriching potentiality. Borders between different languages embody a complex of power relations that are entangled with social, political, economic, and cultural realities in contemporary societal settings. The following questions will be discussed during the talk: How could we approach such existing power relations? What does it entail to be a bilingual/multilingual subject when navigating across these borders, for example, in the process of translation? In relation to that, translator Jennifer Hayashida and Associate Professor in Spanish Johan Järlehed will discuss how language in a broad sense interacts with social change processes, and how translation practice can be interpreted as an intervention towards the current monolingual reality.

Participants:

Jennifer Hayashida, poet, translator and visual artist

Johan Järlehed, Associate Professor in Spanish

Yuying Hu, curator

Recorded May 6th 2020

Trots att forskning visar på fördelar med modersmålsundervisning och att Sverige internationellt sett har ett starkt lagstadgat stöd för ämnet, är modersmålsundervisning som ämne i skolan föremål för återkommande debatt.

Forskning påvisar att ett stärkande av modersmål underlättar ytterligare språkinlärning och under vissa omständigheter även inlärning av andra ämnen. Sverige har internationellt sett ett starkt lagstadgat stöd för modersmålsundervisning genom Språklagen (2009:600) och Skollagen (2010:800). Utöver det stärker lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) nationella minoriteters språkliga rättigheter. Men trots det debatteras ofta modersmålsundervisningens existensberättigande, inom skolan är det ett icke-obligatoriskt ämne med starka begränsningar gällande hur mycket tid som får avsättas för det.

Hur kommer det sig att behovet av modersmålsundervisning som har en stark vetenskaplig och lagstadgad grund inte får en starkare status i lärarutbildningar och skolväsendet? Vad låg till grund för att lagarna instiftades för 10 år sedan? Vad fick de för politiska konsekvenser och hur har de uppdaterats idag? Hur ser rättigheterna ut för Sveriges fem nationella minoritetsspråk och de drygt 200 övriga minoritetsspråk som idag talas i Sverige?

MEDVERKANDE:

Jarmo Lainio, professor i finska och forskare i minoritetsspråk och meänkieli vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska vid Stockholms universitet. Laino är Sveriges representant i Europarådets expertkommitté för Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk och har under lång tid studerat minoritetsgruppers språkliga situation med fokus på språkbytesprocesser, flerspråkighet och språkliga rättigheter.

Maja Mella, toiminanjohtaja/verksamhetsledare vid Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset. Mella har arbetat med frågor som rör den nationella minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset samt minoritetsspråket meänkieli och har som civilsamhällesrepresentant varit delaktig i ett antal lagförändringar och samråd.

Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt vid Uppsala universitet och direktör på Ålands fredsinstitut. Inom frågor som rör mänskliga rättigheter, minoriteter och språk har Spiliopoulou Åkermark varit verksam bl.a. som expert vid och president för Europarådets rådgivande kommitté om nationella minoriteter, samt involverad i projektet European Language Diversity for All (ELDIA) som resulterade i boken ”Towards Openly Multilingual Policies and Practices Assessing Minority Language Maintenance Across Europe" (2016).

Samtalet modereras av Tom Moring, professor emeritus i kommunikation med inriktning mot journalistik, hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet och spelades in 29 april 2020.

Ett samtal mellan litteraturvetaren Frida Beckman, poeten Ida Börjel och kulturskribenten Sara Abdollahi om litteraturens, skrivandets och kritikens relation till turbulenta tillstånd. Hur påverkas språkbruk och narrativ av omvälvande tider? Hur påverkar förskjutningar i språket vår verklighetsuppfattning?

Samtalet tar sin utgångspunkt kring frågor om språkliga förskjutningar och ordens agens som Johanna Gustafsson Fürst har varit upptagen av i arbetet med utställningen "Ympa orden, piska min tunga". Sara Abdollahi har varit redaktör för boken "Stridsskrift" som berör utställningens ämne genom fem medverkande författares och poeters perspektiv. Ida Börjel har för "Stridsskrift" skrivit texten "Dripsa Dickadejor" vilket hon också kommer att läsa ur. Frida Beckman är professor i litteraturvetenskap och har ett pågående forskningsprojekt med titeln "Paranoia and Post-Truth Politics: Negotiating Selves and Systems in U.S. Literature after 1950".

Medverkande:

Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Beckmans forskning berör amerikansk litteratur och kultur från andra världskriget till idag, samt kritisk teori, narrativitet, och genusteori.

Ida Börjel, poet och översättare aktuell med diktsamlingsvolymen "Böcker", samt medverkande i "Stridsskrift".

Sara Abdollahi, litteraturkritiker och essäist, driver litteraturpoddarna "Hysteria" och "God morgon, midnatt!".

Samtalet modereras av Therese Kellner, intendent på Accelerator, och spelades in 15 april 2020.

Researchers Katarina Winter and Johan Lindquist talk about their participation in Tino Sehgal’s “This progress”. They share their personal and professional reflections on what it meant to be an “interpreter” in the work exhibited at Accelerator from September to October in 2019. What questions did they come back to, what were their strategies and how did participating in the exhibition affect their research?

Participants:

Katarina Winter, Phd in Sociology, Postdoc in the Department of Criminology, Stockholm University

Johan Lindquist, Professor of Social Anthropology in the Department of Social Anthropology, Stockholm University

The conversation was moderated by Bronwyn Bailey-Charteris, Project Leader for Accelerator’s researcher collaborations.

Recorded at AcceleratorDecember 3rd 2019.