Akademiliv

I hela sitt liv har Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, varit djupt engagerad för kvinnor i Demokratiska republiken Kongo. Tillsammans med andra kollegor etablerar hon nu den första barnmorskeutbildningen på universitetsnivå vid Université Evangélique en Afrique, i Bukavu. Det faktum att hon och hennes make Urban de senaste 40 åren haft Kongo som sitt andra hemland är en förutsättning för hennes arbete med utbildningen.

Vårdenhetschefer har en central roll för att sjuksköterskor ska trivas på jobbet och vilja stanna kvar i sin anställning. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som nu finns tillgänglig i bokform. Marianne Törner, forskare inom arbets- och miljömedicin, gästar podden Akademiliv och berättar om sin forskning inom säkerhet, organisation och ledarskap.

Böckerna som nämns i samtalet:

Hälsobringande sjukvård - för personal och patienter: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/73538

Säkra bygget. Om säkerheten i svensk och dansk byggindustri – och hur den kan förbättras: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/73861

En textad version av podden finns på GU Play, https://play.gu.se/media/Chefen%20avg%C3%B6rande%20f%C3%B6r%20att%20sjuksk%C3%B6terskor%20ska%20stanna/0_rrpafuaq

Apkoppor sprids i världen och WHO har klassificerat sjukdomen som internationellt hot mot människors hälsa. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ger en aktuell bild av läget i vården och forskningsläget i världen, samt möjligheten till vaccin och behandling. Intervjuar gör Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. En textad version av avsnittet finns på GU Play.

Gäst i detta avsnitt av Akademiliv är Emanuel Fryk, doktorand vid Göteborgs universitet och läkare på vårdcentral, där han möter patienter med diabetes typ2. Han har nyligen avlagt sin avhandling, som specifikt handlar om proteinet galectin-1 i diabetes typ 2. Han är hoppfull inför framtiden och tror på en utplaning av fetma och diabetes, eftersom livsstilens betydelse lyfts fram i högre grad.

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. Podden Akademiliv intervjuar henne live på Vetenskapsfestivalens scen i Nordstan, om viruset som präglat våra liv i flera år och som hela tiden genererar nya frågor.

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, gästar Akademiliv för ett samtal om antivirala läkemdel, påverkan på hjärnan och den kliniska forskningens förutsättningar för covid-19.

Intervjuar gör kommunikatörerna Elin Lindström och Margareta Gustafsson Kubista.

---

Tillgänglighetsanpassning: transkribering är tillgänglig i Sahlgrenska akademins personaltidning, Akademiliv: https://akademiliv.se/2021/10/77583/

I senaste avsnittet av podcasten Akademiliv uppmärksammar vi befolkningstudien H70, som nu pågått i 50 år, och som gett en rad viktiga resultat om demens och åldrande. Professor Ingmar Skoog ger en fyllig bild av H70. Intervjuar gör Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin.

För en tillgänglighetsanpassning / textversion av avsnittet: www.akademiliv.se/2021/10/77055

Äntligen ett nytt avsnitt av Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv! Vi pratar med Fredrik Nyberg, gästprofessor i registerepidemiologi, om möjligheterna med registerforskning. Intervjuar gör kommunikatörerna Karin Allander och Elin Lindström.

Kvalitetsregister är register som finansieras med offentliga medel som oftast är inriktade mot en speciell patientgrupp. Det primära syftet är att följa upp och förbättra vården. Registren ger detaljerad information om patientgruppen, som exempelvis visar hur det går för dem, vilka behandlingar som ges och hur bra resultat som dessa behandlingar ger. Ju fler patienter som accepterar att deras data ingår i kvalitetsregistren, desto bättre kan registren fungera som underlag för att förbättra vården.

Kvalitetsregister kan också användas till forskning. Registren drivs både på nationell nivå och på regional nivå. Data ur kvalitetsregister kombineras ofta med data ur andra register och hälsodatabaser, exempelvis från Statistiska centralbyrån, dödsorsaksregistret eller Värnpliktsregistret. Det innebär att det går att koppla samman sjukdom med exempelvis socioekonomi eller den fysiska konditionsformen i ungdomen. Vilka register som en forskare väljer att använda beror på den frågeställning som forskningen söker svar på.

Även covid-19 är föremål för registerforskning. När pandemin covid-19 kom till Sverige inledde Fredrik Nyberg tillsammans med flera andra forskare registerstudier för att exempelvis ta reda på mer om hur många som insjuknade, vilka riskfaktorer som kan kopplas till covid-19 och vilka grupper som drabbats hårdast av sjukdomen. Utifrån riskfaktorer kan forskarna sedan kanske skapa prediktionsmodeller som kan förutspå vem som riskerar bli mest sjuk och kunna rika in förebyggande insatser.

Gravida kvinnor är inte en uttalad riskgrupp, men uppmanas vara försiktiga för att undvika att smittas av covid-19. Detta poddavsnitt handlar om ett nytt nationellt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I podden medverkar Karolina Lindén, forskare och barnmorska, samt Verena Sengpiel, forskare och förlossningsläkare.

COPE studien: www.copestudien.se

Svenskt nätverk för Nationella Kliniska Studier inom obstetrik och gynekologi, SNAKS: www.snaks.se

Folkhälsomyndigheten: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/gravida/

Arbetsmiljöverket: Gravida och covid-19 på arbetsplatsen: https://www.av.se/nyheter/2020/gravida-och-covid-19-pa-arbetsplatsen--forsiktighetsprincipen-ska-rada/

Den bild som framträtt i media av den palliativa vården är på många sätt felaktig. Det framför Joakim Öhlén som är professor i omvårdnad och expert på palliativ vård i podden Akademiliv.