Akademiliv

Uppemot tio procent av den vuxna befolkningen har IBS, Irritable Bowel Syndrome, i varierande svårighetsgrad. Professor Magnus Simrén bedriver IBS-forskning ur många olika perspektiv, och berättar om sjukdomen och de framsteg forskningen gör i podcasten Akademiliv.

De fördomar om äldre som synliggjorts under pandemin riskerar påverka äldres självbild mycket negativt under lång tid framöver. Det säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap vid Göteborgs universitet, i det senaste avsnittet av podcasten Akademiliv.

Trångboddhet och smitta hör samman, något som tycks ha glömts bort under pandemin.

- Det handlar om rätten till hälsa, säger Maria Magnusson och Kristina Jakobsson, som tar fram information om hur man begränsar smittspridning när man är trångbodda.

Hör Martin Lagging, professor i klinisk virologi vid Göteborgs universitet, i ett samtal om corona och andra virus, med fokus på forskningen om tester och antikroppar.

Grundforskning och ämnesöverskridande samarbeten med veterinärvirologer kan få avgörande betydelse för forskningen om det nya coronaviruset. Tomas Bergström, professor i mikrobiologi, sätter viruset och sjukdomen covid-19 i ett större sammanhang i det senaste avsnittet av Akademiliv.

I en frys på Mikrobiologen ligger virusprovet redo – det nya Corona-viruset som ska användas i ett forskningsprojekt som söker efter ett läkemedel som kan ges till smittade. Hör virologen Kristina Nyström, docent i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin, berätta om forskningen i vår podcast.

Kan man printa broskceller så att de bildar en bit brosk som kan användas för att återbygga till exempel ett öra? Ja, det ser lovande ut, menar Lars Kölby, som är professor i plastikkirurgi vid Sahlgrenska akademin. Tillsammans med Chalmersforskare inom biomaterialvetenskap, försöker Lars printa ut kroppsegna material, som brosk, fett och hud, som kan användas inom rekonstruktiv plastikkirurgi istället för de konstgjorda material som används idag.

Kaj Blennow, professor i neurokemi, leder tillsammans med kollegan Henrik Zetterberg en av Göteborgs universitets mest framgångsrika forskargrupper. De utvecklar metoder som gör det möjligt att mäta och följa hur Alzheimers sjukdom utvecklas i den mänskliga hjärnan, vilket är viktigt för diagnostik och den utveckling av läkemedel som pågår. Hör ett samtal om forskningsmetoder, biomarkörer och jakten på boten av Alzheimers sjukdom.

Eva Angenete är professor och kirurg, specialiserad på tjocktarms- och ändtarmscancer. Hennes forskning är bred, och hon vill förbättra både behandling och livskvalitet för människor som drabbas. Bland annat forskar hon och hennes kollegor om när det är bäst för patienter att bli av med en tillfällig stomipåse efter operation, hur de som måste leva med en påse resten av sina liv upplever det, och hur ett forum på internet kan bidra till bättre livskvalitet för patienterna.

Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på [email protected] · sahlgrenska.gu.se

Under senare år har vården blivit allt duktigare på att rädda livet på barn som föds extremt förtidigt, men för barn som föds lite drygt efter halva graviditeten är det flera organ som inte hunnit utvecklas som de ska. Ann Hellström, professor och barnögonläkare, är expert på ögonsjukdomen ROP, som i värsta fall riskerar barnens syn. Tillsammans med andra forskare har hon gjort upptäckter som nu är på god väg att leda till nya behandlingar som också verkar stimulera utmognaden av andra organ som beror på att kärlen inte hunnit utvecklas som de ska, som lungsjukdomen bronkopulmonell dysplasi (BPD), och som också kan komma att användas för att förbygga hjärnblödning. Hon berättar också om en ny studie som hon och hennes kollegor ligger i startgroparna för, där de ska kartlägga hur det går för dessa extremt förtidigt födda barn när de växer upp.

Programledare är Elin Lindström och Margareta Gustavsson Kubista, båda kommunikatörer på Sahlgrenska akademin, den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet.