Frans är hemkommen till Sverige och har, efter ett snabbt tricksterbesök på Flammans första maj-fest och sedan arrat ett rave, landat på Brännö. Daniel har insett att han är mer politiskt uttråkad än deprimerad. Kanske för att det politiska samtalet allt oftare känns som ett förutsägbart lajv där samma gamla klägg performativt gräver ner sig i samma gamla skyttegravar och låtsas som att något står på spel. Och det här ska föreställa ett valår?