BA Talks

Begreppet livsmiljö kan syfta på biologiska förutsättningar eller det mänskliga samhällsbyggandet benämnt som gestaltad livsmiljö och berör hur vi bygger hus, planerar städer och skapar ytorna mellan byggnaderna, där människan och hennes behov står i centrum. Att skapa hållbara, inkluderande och estetiska miljöer där vi bor, arbetar och lever. Men hur bygger vi en stad med känslan av att det ska vara en trivsam plats att vara på och vad krävs av alla inblandade för att kunna skapa en så bra miljö som möjligt.

När nya stadsdelar med kontorsarbetsplatser utvecklas väger man in faktorer som hyresgästmix, etappindelning, mobilitet och teknisk infrastruktur. I Stockholms Hamnkvarter är livet mellan husen och de historiska hamnmiljöerna avgörande värden i stadsutvecklingen. Här är tanken att det ska finnas plats för flanörer och lekande barn. Hur gör fastighetsägarna för att skapa offentliga rum i kombination med kontorsarbetsplatser?

Samtalsledare:

Kontorserbjudandet handlar allt mindre om kvadratmeter och allt mer om funktion, flexibilitet och upplevelse. Med kundperspektivet som utgångspunkt diskuteras hur kontorsmarknaden omformas av nya förväntningar, där hyresgäster i allt högre grad jämför kontoret med den servicenivå och användarupplevelse de möter i andra branscher.

Ny teknik förändrar vad det innebär att äga och förvalta en fastighet. Det som tidigare var enskilda tillval blir alltmer en del av fastighetens långsiktiga infrastruktur, vilket skapar möjligheter till proaktiv och datadriven förvaltning.

Hur långt har fastighetsbranschen kommit i AI-skiftet? 

Samtalsledare:

Bostadssektorn i ett land är inte enbart en marknad, utan ett system med positiva och negativa effekter. Det svenska systemet för hyresrätter har stått för förutsägbarhet, kontinuitet och starkt skydd för hyresgästen. Samtidigt är bostadsköerna långa, vissa menar att det gynnar dem som är på insidan i alltför hög grad och andra att reglerade hyror inte ger rätt incitament för nybyggnation. I tider av osäker ekonomi och minskade marginaler sätts systemet på hårdare prov. Till det kommer en förändrad demografi. I det här lunchsamtalet ser vi närmare på lösningar i andra närliggande länder och försöker hitta förslag som kan förbättra det svenska systemet.

För industriomställningen i norr är bostadsfrågan en strategisk nyckel. Hur skapar vi boenden som snabbt kan komma på plats, håller över tid och ger en fungerande vardag långt hemifrån? I Aurora Village i Luleå har modulärt byggande med permanent standard, satt människan i centrum. Genom samverkan mellan kommun, arkitekter, drift och bygg har man med fokus på genomtänkt design, sociala ytor, community-byggande och gemensamma aktiviteter skapat ett personalboende som är mer hem än en tillfällig lösning.

Samtalsledare:

Bostäder med estetiska kvaliteter möter alltid en efterfrågan. En annan dimension av boendet som höjer kvaliteten är när det inbjuder till kontakter med grannar och andra i närområdet. Då infinner sig trygghet och gemensamt ansvarstagande för omgivningen. Här berättar bostadsutvecklare om sina strategier för att skapa trivsel och trygghet för kunderna.  

Samtalsledare:

Hur påverkar machokulturen ledarskap, arbetsmiljö och kompetensförsörjning i samhällsbyggnadssektorn? När branschen behöver attrahera fler och behålla kompetens blir normer, jargong och synen på ansvar allt viktigare frågor. Byggcheferna släpper årets Machoindex och vi diskuterar vad resultaten säger om branschens utveckling – och vad som krävs för att gå från insikt till förändring.

Tryggare platser, fler människor i arbete och starkare lokalt företagande beskrivs ofta som social hållbarhet. Men vad är det faktiskt värt? Tillsammans med RISE har Hemmaplan analyserat hur investeringar i Gottsunda Centrum påverkar sysselsättning, lokal ekonomi, trygghet och områdets långsiktiga attraktionskraft. Tre års forskningsstudie presenterar hur sociala effekter kan översättas till samhällsekonomiskt och kommersiellt värde. Ett samtal om varför framtidens fastighetsägare behöver förstå mer än bara kvadratmeter.