Barnhemsbarn och fosterbarn väntar på upprättelse. I dagarna ska det bestämmas vilken sorts upprättelse de barn som vanvårdats på barnhem och i fosterhem ska få av Regeringen. Veckans Barnen gör en historisk promenad där Nybodahemmet en gång låg, mellan Midsommarkransen och Årsta i södra Stockholm, uppe på en höjd, byggdes i mitten av 30-talet Sveriges modernaste barnhem. Här fanns plats för mer än 200 barn långt in på 1960-talet. Idag har den gamla funkisinstitutionen förvandlats till ett elegant radhusområde med vidunderlig utsikt över hela Stockholm. Hit återvänder nu Anne Skåner tillsammans med sina två hundar Axel och Täppas. Hon var lite drygt två år när hon första gången placerades på Nybodahemmet. Anne får sällskap av Tomas Lidman som också växte upp på Nybodahemmet, som son till Ivar Lidman. Tomas pappa var rektor där under många år. Familjen bodde i en sexrumslägenhet på barnhemsområdet och Tomas minnen av Nyboda är ljusa. Han kommer ihåg åren här fyllda av lek och många ko

"Alla härmar tunsier!

10-åriga Chaima Khalaf Bouazizi visste inte att den brinnande mannen på teve var hennes släkting.

- Hela han var i eld. Varför kommer ingen och kastar vatten över honom? tänkte jag.

Hon bor i Husby utanför Stockholm tillsammans med sin familj, alla släktingar till Mohammed Bouazizi. Mannen som brände sig själv i protest mot myndigheternas behandling och därmed satte igång upproret i Nordafrika och Mellanöstern.

- Nu har han dött, innan jag har fått chansen att lära känna honom, säger hon.

Barn i två tunisiska familjer berättar om hur upproret påverkat dem.

Vi hälsar också på internationella Europaskolan där lärare har jobat med Egyptentemat i fem veckor och där eleverna har fått möjilgheten att diskutera händelser som rör revolutionen.

Barnen 20110429 Rapport från ett kungadöme. Del 3.

Barnen och Monarkin.

När Erika tittar på det nu slitna vykortet av kungafamiljen

ser hon en gemenskap som smittar av sig på henne.

Wille å sin sida känner en stark känsla av stolthet

men ger samtidigt kungen tipset att byta frisyr.

Barnens reporter Mia Blomgren har med sig ett vykort med kungafamiljen

som hon visar för barnen på Eriksdalsskolan på Östermalm i Skövde.

Det är samma foto som hon har visat för olika människor

i sin temaserie Rapport från ett kungadöme.

Det är en bild som har framkallat starka känslor hos folket i kungadömet Sverige.

Och nu har det blivit barnens tur att prata om

vad dom känner inför kungafamiljen och den svenska monarkin.

Detta är det 4e och sista programmet i Mia Blomgrens temaserie Rapport från ett kungadöme.

Har du åsikter om programmet så maila gärna Mia:

[email protected]

Följ med till Namibia Primary School, en statlig grundskola och High Line Secondary School, ett statligt gymnasium. Båda i stadsdelen Katutura i huvudstaden Windhoek i Namibia. Barnen börjar i skolan klockan sju varje morgon och slutar klockan ett. Varför? Det är en kombination av olika orsaker, Staten har inte råd att hålla skolan öppen längre. Klasserna är stora, ca 45 elever i varje klass, varken barn eller lärare orkar jobba längre. Många barn från fattiga familjer har inte ätit frukost och skolan har inte råd att bjuda på lunch.

Hur är det att vara ett barn i Namibia? Alla som svarar, mest pojkar, vet att de har rätt att inte bli slagna hemma. På lärarrummet sitter en affisch på väggen. Texten lyder: "Om du tycker att det här ser ut som en kvinna - så har du stora problem." Bilden föreställer en knuten näve som slår hårt på en sandsäck, en sån man har när man tränar boxning. När Barnens reporter vi träffar barnen en och en utan lärare som övervakar så svarar alla utan undantag: O

Omsorg eller förvaring? Reporter: Manuel Cubas.

Studio Ett Vuxna barnhemsbarn kräver upprättelse 28 november 2003

Barnen om barnhemsbarn 28 november 2003

Upprorsstämningen i Nordafrika och Arabvärlden sprider sig nu till ungdomarna i de svenska förorterna. De är trötta på segregation och nedmonterad välfärd. Följ med på demonstration mot nedläggningen av Husby vårdcentral.

- Jag blev ledsen när jag hörde vad som hänt, säger 14-åriga Fatima Khalaf Bouazizi som var med på demonstrationen i Husby.

Hennes kusin Muhammed Bouazizi, var gnistan till revolutionselden som blåstes upp först i Nordafrika och nu till andra världsdelar.

Producent: Amra Heco

Programmet handlar om sekretessen, tystnadsplikten som man som ung har rätt till när man behöver någon att tala med. Skolläkaren och kuratorn kan erbjuda enskilda samtal, men på vissa villkor.

Emma Wallin Persson och Awa Gardi går i nian resp. åttan i Västra Stenhagens skola i Uppsala. De har båda vid olika tillfällen sökt samtalshjälp hos skolläkare och kurator.

Båda verkar medvetna om sina rättigheter om tystnadsplikt och att få tala ut i enrum, men samtidigt måste man tänka på att inte säga för mycket:

-Jag vet ju att det är tystnadsplikt med villkor, för dom som lyssnar måste anmäla vidare om det handlar om missbruk eller våld hemma. Man vill ju inte hamna hos socialen och allt det där, säger Emma

-Jag vet inte var gränserna går, så finns det en risk att säga för mycket, håller man hellre inne, säger Awa

Olga Granlöf är kurator på Västra Stenhagens skola håller med om att sekretessreglerna handlar om rättigheter med vissa villkor.

-Man kan hamna i den situationen att man lovar li

Använder vuxna härskartekniker mot barn och unga? Frågan ställs till två barn, Julia Höghede Julén och Erik Blom, en jämställdhetsforskare och en barnläkare. - Jag tycker "undanhållande av information" är ganska vanligt när vuxna ska förklara saker för barn och unga, de förenklar så mycket så att vi missar en massa information, säger Erik. - Jag gillar inte när vissa vuxna behandlar oss som vi vore babysar och inte förstår nåt, förminskar oss helt enkelt! förklarar Julia. Undanhållande av information, osynliggörande, förlöjligande, dubbelbestraffning, att skuld och skambelägga och att skrämmas och hota är de vanligaste härskarteknikerna vi brukar vi tala om när det gäller manligt beteende gentemot kvinnor.

Gun Hedlund är statsvetare vid Örebro universitet, hon forskar kring hur härskartekniker används i det politiska livet mellan män och kvinnor.  Hon funderar över om härskartekniker också används av vuxna mot barn.

 - Det är alldeles ny tanke för mig men den är högst relevant, eftersom realtionen mellan barn och vuxna inte är jämlik. Vuxna bör bli medvetna om hur de beter sig mot barn, säger Gun Hedlund.

Den nya sighten www.ungochdum.se  uppmanar sina besökare att berätta om ”Då blev jag klappad på huvudet” genom att prata rakt in i webbkameran. Du hör flera klipp i programmet. Det är Sveriges Elevråd - Svea, Rädda Barnens ungdomsförbund och Centrum mot rasism som gått ihop på en gemensam plattform där dom undersöker synen på barn och ungdomar idag. Veckans Barnen hänger på den här idén och tittar närmare på hur vuxnas pratar med bemöter barn och unga.

Lars H Gustafsson är barnläkare och författare. Han diskuterar "nya" metoder inom barnuppfostran som kommit de senaste åren. Metoder som "time-out" som går ut på att sätta barnen i en modern skamvrå och låtsas som om de inte finns.

- Att ignorera barn kan göra dem väldigt ledsna och att det känns som man inte finns, det gäller vuxna också för den delen,  säger Lars H Gustafsson.

Läs också inläggen på Brev&Debatt - länk till vänster här på hemsidan!

Lyssna på våra program om

Läs bloggen på

Läs