Kära Barnen-lyssnare! Jag hör på Studio Ett att endast vartannat barn som fått diagnosen fysisk misshandel anmäls till socialtjänsten av vårdpersonalen. Det är resultatet i en ny doktorsavhandling. Svenska Barnläkarföreningen visar att bara var fjärde blivande barnläkare utbildas om våld mot barn. Vi vet också att de minsta barnen, de under 6 år är de mest utsatta. Och brottsstatistiken delar inte upp gruppen 0 till 6-åringar, så hur många som är spädbarn vet vi ingenting om. Jag bestämmer mig för att ta reda på mer om våldet mot de allra minsta, barnen under ett år. I den senaste kartläggningen av attityder till kroppslig bestraffning mot barn anser majoriteten av Sveriges föräldrar att det inte är rätt att ta tag i och ruska om barnet oavsett vad barnet gör. Men mer än var fjärde förälder, 27 % till barn under 1 år anser att det är rimligt att ruska barnet. Shaking babysyndrome är den medicinska termen på de skador som spädbarn kan få när de blir skakade. Idag säger vi skakvåld. Jag läser ett stort antal domslut där föräldrar har blivit dömda för att mamman eller pappan skakat sina spädbarn. Outhärdlig läsning. Du hör några exempel i programmet.

Skador och förövare

Enligt amerikansk och kanadensisk forskning dör 20% av barnen som skakas, som en direkt följd. Av de barn som överlever får mer än 85% livslånga svåra hjärnskador. Endast 7 % klarar sig utan skador. I Sverige har vi ingen motsvarande forskning.

Vilka är förövarna? Vilka föräldrar gör så här? Jag träffar Åsa Landberg, Åsa är psykolog på Rädda Barnen och arbetar med barn som utsatts för våld. Åsa träffar även föräldrar.

Barnskyddsteam

Jag besöker Barnskyddsteamet Mio ett specialistutbildat team som kallas in när sjukhuspersonal misstänker att ett barn blivit utsatt för våld.  Anna-Carin Magnusson och Björn Tingberg är specialistbarnsjuksköterskor. Björn Tingberg doktorerade nyligen på barnmisshandel. Hans forskning visar att personalen måste vara tydligare, ta fler initiativ och visa mer mod om sjukvården ska upptäcka fler barn som utsatts för misshandel.

Mental vaccination

I Södra Storstockholm pågår sen en tid tillbaka ett projekt Mental vaccination. Det är ett försök att ge förebyggande kunskap till alla föräldrar i den här delen av Stockholm om hur farligt det är att skaka barnen. På BB-avdelningen 73 på Södersjukhuset kallar personalen varje kväll till ett informationsmöte för hemgående familjer. jag får vara med på mötet. Anna Danieyko, barnmorska hälsar oss välkomna.

Mötet på BB är andra tillfället av projektet Mental vaccination. Första gången sker på mödravårdscentralen där de väntande föräldrarna informeras om faran med att skaka barnet. Tredje och sista lektionen mot skakvåld får mamman och pappan när personal från barnavårdscentralen gör sitt första hembesök. Tanken är att alla nyblivna föräldrar i Sverige ska vaccineras med den här kunskap så småningom.

Barnmorskorna Anna Danieyko och Ulla Ek-Dahlin tror att det är mindre tabubelagt nu för tiden att prata om att man som förälder till och med kan bli irriterad på mycket små barn. Därför är den här informationen om skakvåldet så viktig.

Vad tänker du som lyssnar? Hur stoppar vi våldet mot de allra minsta barnen? Kommentera programmet här nedan.

vänliga hälsningar

Ylva MårtensTillägg våren 2015 Den pappa som citeras ur ett av domsluten, och som sedan blev dömd till fyra års fängelse, har sedan programmets sänds blivit frikänd. Det bekräftades att den lilla flickan var benskör och förlossningen svår.

När man är 11 år så är man ca 150 centimeter lång. Då vill man växa för att kunna se lite längre bort och man respekterar dom vuxna för deras kunskap. När man är 12 tycker man det är barnsligt när folk vill leka utomjordingar och undrar varför dom vuxna vill ta kaffepaus hela tiden?När man är 14 så har man hittat sig själv.

På Ung Teater i Täby finns barn i alla åldrar. Och dom har alla något att säga om begreppet Vuxen. Detta är det sista programmet i Mia Blomgrens serie: När blir man vuxen?   En temaserie om vuxenblivandet i vår tid.

De första 3 programmen hittar ni på

I Barnen på Nyårsafton berättar fyra 11-åringar jorden runt om sig själva och sina förhoppningar inför 2011. Sveriges Radios korrespondenter rapporterar; Robin Olin från Mexiko, Hanna Sahlberg från Kina och Cecilia Uddén från Mellanöstern. I Sverige träffar Barnens reporter Clara Lowden Nesma Ibrahim, som bor i Hjulsta.

Aline Martinez Schonfeldt bor i Mexiko City. Ett trettiotal 11-åringar står i en ring på skolgården och gör skrikövningar, för att lära sig släppa loss tillsammans. Det är lördag och ingen skola, men Childrens International Summer Villages, CISV, har samlat alla  från Mexiko som ska åka på läger i sommar. Och det första lägret sker just när barnen fyller 11 år. Syftet med lägren är att skapa fred på jorden. Aline, sitter på trappan bredvid skrikövningen. Fred på jorden är något hon också vill kämpa för, men Aline berättar också om sitt eget liv.

Nesma Ibrahim bor i Hjulsta tillsammans med sin mamma och två systrar, hennes pappa bor bara fem minuters promenad bort. Nesma älskar att läsa, speciellt de böcker hon kan känna igen sig i. Och så har hon just tagit simborgarmärket. På nyårsafton brukar familjen äta god arabisk mat och titta på raketer, kanske ska hon ha på sig sin nya glittriga kofta. Hon ser fram emot det nya året men är också orolig över klimatutvecklingen, och över situationen i Irak, föräldrarnas hemland. Clara Lowden träffar Nesma både i skolans bibliotek och hemma i hennes rum.

Chen Han bor i Qingshi i Hubeiprovinsen i Kina. Han är liten, rör sig och pratar snabbt och låter väldigt säker på det han säger. han lärde sig läsa i första klass och läser gärna om krig: - Generalen Wu Qi, högg huvudet av sin fru som kom från kungariket Qi, för att visa sin lojalitet mot kungariket Lu, berättar Chen Han. - På den gamla tiden var det så, det var under feodalismen, men nu under socialismen händer inte sånt längre.

I Syrien huvudstad Damaskus bor Saad Walid. Saad är kristen flykting från Irak, men bosatt i Syrien sedan fyra år. Han var 7 år när han kom med familjen till Damaskus: - Under sommarlovet var vi på besök i Bagdad, berättar Saad, vi skulle se om vi kunde flytta tillbaka och jag och min syster skulle konfimeras. Vi fick ta emot nattvarden för första gången. Fader Wasim undervisade oss. Men sen såg jag på tv-nyheterna att han var död. Den 31 oktober dödades 46 människor i vår kyrka i Bagdad. I somras trodde jag att vi skulle kunna flytta tillbaka till Irak. Det tror jag inte längre.

Barnpanelen består även den här gången av två 4:or från Västra Stenhagenskolan i Uppsala och tre elever från 6:an i Solskiftesskolan i Åkersberga. Veckans tema: Vad är meningen med livet? Finns det en mening med livet? Att älska någon? Att ha kul? Att helt enkelt bara leva livet? Vad skulle hända om alla visste vad som var meningen med livet? Skulle vi egentligen vilja veta meningen med livet? Hör barnpanelen filosofera och samtala med poeten Daniel Boyacioglu och filosofen Jonna Bornemark.

Tema: Vad-vill-du-bli?Hör tonårspanelens idéer om gymnasievalet och om att bli det man vill.. Om man vet vad man vill?Vilka jobb är viktiga?Vilka jobb har status?Dessutom medverkar Malin Wingårdh, hon kallar sig SyoMalin och jobbar med studie- och yrkesvägledning i Stockholm.Ring 08 241500 och diskutera med tonårspanelen. Telefonslussen öppnar kl 10 på fredag.Eller mejla din fråga till [email protected]

Sadia Yusuf kände sig kränkt av sin idrottslärare. När hon sökte hjälp hos rektorn fick hon inget stöd. - Läraren kunde inte ta pulsen på mig, han sa att inte kom åt den på grund av slöjan. När jag bad honom ta pulsen vid handleden gick han inte med på det och sa att jag var vackrare utan slöja. Varför skolan inte gör något för att hjälpa kränkta elever med slöja? Det finns en handlingsplan i skolorna mot mobbning men 9 av 10 skolor får inte helt godkänt av skolinspektionen eftersom de inte lever upp till lagens krav.Vi följer med Sara Darir, har också blivit retad för sin slöja, till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Hon har något om hon vill fråga; - Lärare går på kurser för att motverka mobbning men ingen pratar med oss elever om diskriminering, varför är det så? "Du är vackrare utan slöja" är en fortsättning på programmet "Själen bakom sjalen" som sändes i Barnen den 19 november.

Varför får inte de ensamma somaliska barnen i Sverige återförenas med sina föräldrar? Reporter Ylva Mårtens.

Ett program där Sara Darir, 15 år, försöker förstå varför unga tjejer med slöja blir diskriminerade och utsatta för hatbrott.

Sara Darir hade hunnit bära sin slöja i en knappt en månad innan en man viskade i hennes öra "Jävla muslimer".

 "När jag tänker tillbaka på den dagen, så tänker jag vad skulle hända om han valde att skrika JÄVLA MUSLIMER istället för att viska?" säger Sara

"Unga tjejer blir utsatta för hatbrott för att de bär slöja, utan att anmäla, vilket gör att det blir ett osynligt problem" Säger Mehrako Masifi som har gjort undersökningar om hatbrott mot unga muslimer.

Jasmine Sherif, 20 år, blev tvungen att byta klass tre gånger när hon var 13 år. Till slut flyttade hon från Västkusten till Stockholm för att slippa mobbingen för sin slöja.

"Rektorn i skolan sa att det var min sjal som gjorde att eleverna bemöte mig så"  säger Jasmin Sherif. " Rektorn sa att det var bättre att jag tog av mig sjalen på skoltid. Han tog beslutet för mig. Jag gjorde som han sa, men situation blev inte bättre" berättar hon.

Hur upplever ett barn kriget? Följ med Barnens reporter Amra Heco genom en personlig resa bakåt i tiden till kriget i Bosnien. Amra intervjuar också Haris Ljumanovtic om hans minnen av samma krig. Och hör barn som kom från Irakkriget 2003 berätta deras krigsminnen. Lana var 4 år när kriget började. Hon kommer inte ihåg tiden innan dess. Det var först i Sverige som hon fick uppleva fred.

Vilka bilder bär barnen med sig?

Familjen Tarek bor i Uppsala. De kom från Bagdad för tre år sen. Kriget är fortfarande levande. Syskonen Sejf 15 år, Lana 11 år och Ziad 17 år berättar hur det är att var en dag på väg hem från skolan.

Barnen minns hur deras liv påverkades av kriget

Anmar Alkhalidi är 17 år. Han kom samtidigt till Sverige som Ziad. De träffades på fotbollsplanen i Uppsala och blev snabbt  nära vänner. Anmar minns lekplatsen i hemstaden Diala. Det var sent på kvällen. Fönstren skakade av krigsflygplan som korsade himlen. Det enda ljus de kunde se var röda spår av raketer som lyste allt närmare staden. Alla barnen förutom Anmar sprang fram till de amerikanska soldaterna. En bil  sprängdes. Hälften av alla Anmars vänner var döda och resten skadade.

Haris Ljumanovic var 15 år när kriget i Sarajevo började 1992. I en övergiven röd bil av märket Jugo samlades han och kompisarna för att döda tid och lyssna på radio. Där hämtade de mod och gjorde upp planer hur de skulle kunna provocera den osynliga fienden; krypskytten som sköt från bergstopparna och höghusen. Ibland räckte det med att visa fingret. Andra gånger sprang ungdomarna i zickzack en och en, mellan höghusen för att förvirra krypskyttarna. När de nådde målet drog de upp byxbenet för att  göra en så kallad betty boop, visa ett naket ben; ytterligare ett sätt att provocera.

Utbildningsradion har gjort en egen serie på temat "Barn och krig". Länken finner du här:

Barnpanelen består den här veckan av två 4:or från Västra Stenhagenskolan i Uppsala och tre elever från 6:an i Solskiftesskolan i Åkersberga. Veckans tema: Vad är rättvisa och orättvisa? Vad betyder orden? Exempel på något du tycker är orättvist i skolan! Hur gör dina lärarna för att det ska vara rättvist i din klass? Har du blivit orättvist behandlad, berätta! ___________________________________________________________________________________ I programmet medverkar Eva Stenelund från BRIS, Barnens rätt i samhället och Thomas Fröhling, författare till böckerna om Kung Steve.