Barnen

Barnen

By Sveriges RadioNews
Download on the App Store

Barnen episodes

  • Fråga Barnen med Tonårspanelen
    Tema: Utseende Hör tonårspanelens idéer om utseendets betydelse: Hur ser man ut när man är snygg? Varför är det nästan alltid fult att vara fet? Kommer skönheten alltid inifrån? Vad betyder reklam och andras påverkan?Dessutom medverkar Raoul Galli, som forskar på reklamens betydelse för hur vi ser varandra. Han hävdar att reklamen i första hand speglar den värld som som skapar den, reklamvärlden själv.Vilket betyder att reklamen har stor betydelse för hur vi tänker om vad som är snyggt och fult. Ring in och diskutera utseende och skönhet med med tonårspanelen.Eller maila redan nu din fråga till: [email protected]

    30 min
  • "Varför får jag inte gråta?"
    - Som pojke ska man bli stor och stark, gilla dinosaurier och skjuta, berättar Valter Wagner Zethrin, 12 år. För Amir Naowha, 17 år, är manligheten allt. Han har sina rötter i Afghanistan där den nationella identiteten är manlig stolthet. - Mitt land har alltid varit i krig och det är unga killar som krigar. Här kan man skämta bort det där med manlighet, men där är det på allvar. Tre pojkar pratar manlighet och våld och hur man kan ta sig ur en stenhård könsroll. Ett program av Manuel Cubas i Tendens tema: "Är manlighet en folksjukdom?"

    Harry Pyraja Berg är 10 år och funderar på varför han inte gillar att gråta framför andra.
    – Det är pinsamt att gråta, man tror att andra kommer att tycka att man är mesig, förklarar Harry.
    När Harry var liten var det viktigt att välja rätt lekar för att inte betraktas som tjej. Man skulle bli grabbig.
    – Jag skulle vilja leka med både killar och tjejer och med samma saker. Det skapas inte bråk och man blir sams, tror han.
    Mansidealet skapar en inre konflikt hos många pojkar. Den styr vilka val som pojkar får göra i sin vardag. Hur mycket kan en pojke förhandla med detta ideal?
    Valter Wagner Zethrin som är 12 år har fått mycket stöd från sin mamma för att kunna hantera pressen till att bli en man. Istället från att känna sig tvungen till att vara på ett visst sätt vill han att alla dörrar ska hållas öppna och att man ska få välja fritt vilken väg man ska ta.
    – Jag tycker att det synd om killarna, det är ju inte jämlikt. Vi förlorar på vår kreativitet, menar han.
    Upplevelserna av att växa upp i flera samhällen kan skapa en ytterligare utmaning i utvecklingen av pojkars identitet. Man måste förhålla sig till flera mansideal.
    17-årige Amir Naowha kom till Sverige som 11-åring från krigshärjade Afghanistan. Han känner att många blickar i båda samhällen riktas mot honom.
    – Där är det alltid bråk. Man måste försvara sin manlighet genom att slåss, berättar Amir.
    För vidare läsning:
    Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män av Heléne Thomsson, Ylva Elvin-Nowak
    Hur manliga är dina manliga förebilder?
    30 min
  • Varför drunknar barnen?
    För två år sedan, den 18 augusti 2008, räddade Jack Tuva från att drunkna. Då var Tuva Neideman tre år och Jack Ahlenius åtta. Jack berättar hur han räddade Tuva. Vi sitter på familjen Neidemans lilla brygga, i sjön Vällingen. Lyssna på Jacks och Tuvas berättelse: Den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige i åldrarna 1 till och med 6 år är drunkning. Den näst vanligaste dödsorsaken i vårt land i åldrarna 0 till och med 17 år är också drunkning. Sommaren 2010 var en svart sommar, därför har Barnen den här veckan rubriken Varför drunknar barnen? Titta också på vårt bildspel med bilder kring barn och vattenkunskap från Svenska Livräddningssällskapet! Längst ner på sidan!

    Jag läser rapporten Varför drunkar barn?  från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, en studie över barn som drunknat i Sverige 1998 -2007. Smärtsam statistik och analys, som bygger på polisutredningar och obduktionsprotokoll under de här åren. Jag har också fått ta del av några outhärdliga polisutredningar, polisutredningar från i somras. 
    På kanten till Erikdalsbadets bassäng här i Stockholm träffar jag Karin Brand generalsekreterare för Svenska Livräddningssällskapet, svarar på min fråga: Varför drunknar barnen?
    - De vuxnas tillsyn brister, det är därför de små barnen som inte kan simma drunknar. Och när det gäller barn som är över 8 år och som är någorlunda simkunniga där överskattar både barn och vuxna barnens förmåga och vattenvana.
    Hur kan drunkning vara den största och den näst största dödsorsaken bland barn i Sverige idag?
    - Barn är kvicka och vi måste vara så otroligt alerta som föräldrar. Barn drunknar väldigt tyst. Det hörs ingenting. De faller i och sen är de borta, svarar Karin Brand.
    Karin Brand efterlyser bättre rutiner när en skolklass åker på badutflykt. Hur många lärare och fritidsledare kan livräddning? Hur många kan hjärt och lugn räddning? Hur många vuxna är beredda att hoppa i? Många vuxna lever i en tro att det är någon annan som ska göra det. Det finns ingen annan, det finns bara den som är närmast och ser, säger Karin Brand.
    Karin Brand påpekar också att simskola utanför den vanliga skolan inte är gratis, för många familjer kan det bli dyrt. Babysim är också dyrt, simkunnighet och vattenvana får inte bli en klassfråga, att det blir bara de som har pengar som har möjlighet att lära sina barn att simma och få vattenvana.
    Jag läser i rapporten Varför drunknar barn? att både ensamstående föräldrar och invandrarfamiljer är överrepresenterade. Varför?
    - I Sverige har vi väldigt mycket vatten och det gör att vi har en lång tradition av att kunna simma och umgås med vatten. Det är många  invandrarfamiljer som inte har det. Är du  t ex vid en badstrand eller en pool och har två barn så kan det vara ett barn för mycket att ta hand om. En vuxen per barn är alltid bra, säger Karin Brand.
    Från Barnen den här veckan: Fler livräddare att lyssna på i förväg!
    Under en simlektion i april på badet i Dalsjöfors hoppade Malin Nilsson Bylow 13 år, i bassängen och räddade en skolkamrat.  Reporter Lotta Brunmark från Radio Sjuhärad. 
    Andrea Björs 6 år räddade sin kompis sommaren 2009 när de badade i en bassäng. Kompisen kom ut på djupt vatten; Andrea simmade dit och räddade henne, berättar hon för både Radio Dalarna och Radio Västernorrland.
    Christoffer Sjölén, 11 år räddade sin lillebror Albin, 9 år. Båda från Matfors. Reporter vid sjön Marmen som är en del av älven Ljungan Johanna Vaktdal, Radio Västernorrland 
    Vad tänker du när du lyssnar? Kommentera direkt eller skicka en e-post [email protected]
    30 min
  • Barnens röster om fattigdomen. Vad är fattigdom? Finns det en speciell barnfattigdom?
    Klara bor i stadsdelen Kirseberg i Malmö tillsammans med sin mamma Vera Hagen, som skrivit dikten "Gåvan" i boken Visst kan det vara jobbigt att ha ont om pengar - men man behöver inte bli olycklig för det - Ensamföräldrar skriver egna berättelser om hur ekonomin kan påverka vardagslivet. (I programmet kallas boken En oönskad rapport - om fattigdom hos ensamstående föräldrar.) Lyssna på Veras dikt! Sen mitten av 2000-talet talar vi om barnfattigdom. Ökar den, minskar den? Och finns det verkligen en speciell sådan? Googlar man på barnfattigdom i Sverige så får man 42.000 träffar. Forskare och barnrättsorganisationer har presenterat olika sorters siffror. Den största, att 250.000 barn, är fattiga i Sverige idag bygger på att man räknar ut vad en medelfamilj i Sverige tjänar och jämför deras löner med familjer som lever på lite mer än hälften, då blir 250.000 barn fattiga idag. Det här är ett sätt att visa hur stora sociala klyftor det finns, hur ojämnlikt livet för barn kan vara i Sverige idag. När forskarna räknar fattigdomen så här kallas det för den relativa fattigdomen. Ett annat sätt att räkna är att se hur många barn som lever i familjer som får ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. 2009 blev resultatet 137.000 barn och de bor i 71.000 olika familjer. Och att 137.000 barn har föräldrar som måste söka ekonomiskt bistånd är naturligtvis också ett mått på att det finns stora sociala skillnader mellan olika barn i vårt land idag. I Barnen den här veckan får du höra barnens röster om fattigdom. Malmö är enligt tidningsartiklar och statistik den stad i Sverige där det bor flest människor med låga löner, arbetslöshet och lite pengar. Och en stadsdel som ofta nämns är Rosengård. Hur det är att växa upp i ett bostadsområde som betraktas som fattigt? Fyra ungdomar från Rosengård diskuterar fattigdomsbegreppet. Lyssna på Christians dikter från diktsamlingen Älska den som älskar!

     Lyssna på eller ladda ner hela programmet!
    Sanne Sulanko har också bidragit med en text i boken Visst kan det vara jobbigt att ha ont om pengar – men man behöver inte bli olycklig för det - Ensamföräldrar skriver egna berättelser om hur ekonomin kan påverka vardagslivet. 
    Lyssna på hela Sannes brev till sin son:
    "Flickan med tomtebloss" är en modern pjäs och bearbetning av HC Andersens klassiska saga, "Den lilla flickan med svavelstickorna". Hör också två tredjeklassare resonerna om pjäsen. Föreställningen spelades på Stockholms Stadsteaters barn och ungdomscen i Skärholmen i våras och kanske kommer upp på repertoaren igen.
    Enligt Sveriges Riksdags utredningstjänst  har den relativa fattigdomen ökat och 2010 hade gruppen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer ökat till 13,7 procent. De hårdast utsatta är barn till ensamstående föräldrar och barn till föräldrar med invandrarbakgrund.
    Samtidigt finns det forskning som visar att många familjer som räknas till de fattiga, inte lever år ut och år in under ekonomiskt knappa förhållanden. Det kan vara några år när barnen är små, efter en skilsmässa, eller när familjen håller på att etablera sig i Sverige. Det inger lite hopp.
    I det här programmet så är de medverkande barnen och ungdomarna i överens - de tycker inte att det finns så många fattiga i Sverige. Barnen jämför med andra länder, de har svårt att se och förstå det som vi kallar den relativa fattigdomen i Sverige. Eller är det så att de inte vill prata om fattigdom. Är för känsligt, för skamligt och för utpekande? Barn är ju så lojala.
    Varför vi diskuterar vi nu för tiden barnfattigdomen som en speciell slags fattigdom? Är det inte föräldrarna som är arbetslösa, har låga löner eller saknar utbildning som gör att familjerna är fattiga?  
    Vad bör göras för att minska fattigdomen i barnfamiljerna? Vad tycker du?
    Litteraturtips:
    Visst kan det vara jobbigt att ha ont om pengar – men man behöver inte bli olycklig för det - Ensamföräldrar skriver egna berättelser om hur ekonomin kan påverka vardagslivet. Utgiven av föreningen...
    30 min
  • Ring och diskutera med NYA barnpanelen!
    Ring in 08/ 24 15 00 och diskutera med nya barnpanelen som består av tre 4:or, Katrin, Isak och Erik från Västra Stenhagenskolan i Uppsala och Tim, Cicci och Jonathan från 6.an i Solskiftesskolan i Åkersberga. Veckans tema är valet 2010: Vad tycker barnpanelen? Vad är demokrati? Hur gick valet? Var det spännande? Fick barnen följa med sina föräldrar och rösta? Följde familjen valvakan? Varför var det så hemligt vad de vuxna röstar på? Är kanske några av de frågor som kommer upp i diskussionen med den nya barnpanelen. Vill du vara med och diskutera? Dessutom medverkar två superunga politiker, Gabriel Lindkvist från Gävle och Kevin Rodrigues från Löttorp på Öland, hur gick valet, tycker dom? Eller maila redan nu vad du vill diskutera med barnpanelen och våra unga politiker: [email protected]

    30 min
  • Fråga Barnen med tonårspanelen 20100917 2010-09-17 kl. 12.00
    Fråga Barnen med tonårspanelen (ny för säsongen)
    Viktor Wågström, Fredrik Anrin, Hanna Forsh, går i nian i Solskiftesskolan i Åkersberga
    Awa Gardi, Karl Lindblom, Emma Wallin Persson, går i åttan och nian i Stenhagens skola i Uppsala
    Tema: VALET, Framtidspartiet
    Hör tonårspanelens idéer om framtidens politiska partier:
    Vad kommer de att heta? Vad kommer det att stå på valaffischerna när dagens tonårspanel själva ska rösta?
    Johan Thorstenson programledare, dessutom medverkar Jenny Küttim, Sveriges Radios valobservatör
    roducent Christer Söderqvist


    30 min
  • Ordning och reda och flum i skolan.
    Barnen 20100910 Ordning och reda och flum i skolan.
    Zika tycker att det är alldeles för flummigt i den svenska skolan.
    Emma å sin sida tycker att det är viktigare att trivas än att kunna årtal.
    Men bägge kommer de ihåg när deras lärare Per blev så förbannad
    att han slog huvudet i whiteboarden. 3 gånger.
    Möt några 9:e-klassare och deras lärare Per
    när de diskuterar begreppen ordning och reda och flum.


    Zika tycker att det är alldeles för flummigt i den svenska skolan. Emma å sin sida tycker att det är viktigare att trivas än att kunna årtal. Men bägge kommer de ihåg när deras lärare Per blev så förbannad att han slog huvudet i whiteboarden. 3 gånger. Möt några 9eklassare och deras lärare Per när de diskuterar begreppen ordning och reda och flum.
    Programmet är gjort av Mia Blomgren.
    30 min
  • "Man tjänar så man kan handla nåt"
    Fredag den 3 september 11.03 Vad tänker barn på när de hör ordet arbete? Stressade föräldrar som måste prioritera bort dem eller något de själva ser fram emot?I Barnen funderar vi den här veckan över hur arbetslivet påverkar barns vardag. Vad lär de sig om arbetslivet och det samhälle det utspelar sig i? Hör barnen berätta om sin syn på arbetets status och vad de själva är beredda att offra framöver för sina drömyrken.Programmet är gjort av Amra Heco och ingår i temaveckan "Det heliga arbetet":Läs mer och se bilder från reportaget här:

    30 min
  • Barnen om idealsamhället
    Fredag 27 augusti 11:03, söndag 29 augusti 19:03

    Tänk er ett samhälle där allt är byggt av godis.
    Där ingen blir mobbad och alla har varsin vit limousine.
    Det här är ett samhälle där man vågar gå på torget på kvällen, för alla människor är snälla mot varandra. Här råder lugn och ro och det är ok att vara den du är. Folk hejar på varandra och alla barn har en Iphone.
    Så här låter det när barn och tonåringar beskriver sitt idealsamhälle.
    29 min
  • Barnen i Otjinene
    LYSSNA! Fredag den 10 februariKlockan 4 på morgonen far vi iväg till Otjinene, ett litet samhälle 16 mil nordost om huvudstaden Windhoek. Härifrån härstammar Julias familj. Vi ska vara framme klockan sju när skolan börjar, därför denna tidiga timme. Patrick Kauta, en av Julias bröder kör oss i sin stora knallröda jeep. Patrick är advokat och dessutom farmägare. Över helgen ska vi bo på Patricks farm och hit kommer även Frieda Kautas äldste son som heter Uahena Kauta. Uahena betyder han som flydde och syftar på Julias pappa som gav sig iväg när han var 17 år. Vägen är puderfärgad av ihoppackad sand. Jag ser vildsvin korsa vägen, hjortar och antiloper. Telefonledningar kantar vägen mil efter mil och med jämna mellanrum upptäcker jag ljusbruna höga pelare. Vad är det? Milstolpar i bränd lera? Nej, pelarna ändrar form hela tiden, blir både högra och bredare. Och de visar sig var myrstackar, jättelika myrstackar. I Otjinene blir vi mötta av Julias faster Kaari Kauta, hon är också en av Friedas lillasystrar. Även Kaari är lärare. Skolan har friluftsdag och barnen är uppdelade på tre lag, zebrorna har vita tröjor, springbockarna har gula och antiloperna röda. Barnen springer fyra hundra meter barfota. Det är skolmästerskap och uttagning till distriktsmästerskapen. När några av barnen i publiken får syn på Julia och mig och att jag har hörlurar och en mikrofon flockas de runt oss och börjar genast att sjunga kristna sånger. Barnen sjunger jätte jättehögt. Kaari Kauta presenterar oss för några flickor som jag kan intervjua. Det är stekande hett, jag har glömt min hatt i Patricks bil så jag ber att få sitta i skuggan och prata med flickorna. De bor här på skolan i Otjinene, i enkla sovsalar. Två och två i varje säng. Flickorna tycker att det är bra att bo på internatet för då får de lära sig att göra saker själva. Men berättar också att även i den här skolan så slår lärarna sina elever, fast det är förbjudet med skolaga sen 1990 då Namibia i och med självständigheten.

    Vi besöker också den lokala kliniken i Otjinene. På väggarna sitter affischer som upplyser om hur viktigt det är att Hiv-testa sig. Väntrummet är ljust och enkelt, stämningen är varm och vänlig. Hantverkare spikar och hamrar och telefonen ringer. Jag får prata med en mamma och hennes lilla ettårige son och en barnmorska. Mamman, Valery Murirua berättar att förlossningen var så jobbig så detta blir hennes sista barn. Barnmorskan förklarar att hererofolkets kvinnor helst vill föda hemma, för de får enligt tradition inte skrika på förlossningen, och om de ändå skulle göra det så vill de inte att någon annan ska höra det på sjukhuset.
    Vi blir hämtade av Patrick, Julias bror och åker iväg till hans farm. Farmen heter Okando Membo och betyder ”Den lille mannen omgiven av sina djur”, berättar Patrick. Han köpte farmen för några år sen med hjälp av förmånliga lån från namibiska staten. Det är så det ska gå till när den svarta befolkningen successivt även tar över den ekonomiska makten i Namibia. Men det kommer ta långt tid, säger Patrick. Byggnaderna har tydlig kolonial stil, en stor villa, flera uthus och ekonomibyggnader. Färgen är aprikos, rappad fasad. Här stannar vi över helgen. Fler och fler av Julias familjemedlemmar möter upp, som mest är vi nog trettiofem personer. Många av gästerna sover i tält. Vi äter helstekt lamm, sitter i skuggan och pratar. På söndagen får jag vara med och försöka fånga in boskap som har rymt från farmen. Sen åker vi hem till Sverige igen.
    Reporter i Namibia Ylva Mårtens
    Foto: Julia Kauta Koyate och Ylva Mårtens
    29 min

About Barnen

From the publisher's feed

Programmet sänder inte längre. I detta program fick barnen plats i samhällsdebatten och du som lyssnare fick höra livet ur deras perspektiv för att se hela samhället tydligt och skarpt.