Säsongens sista Fråga Barnen med tonåringarna!Var med! Ring in till direktsändningen och diskutera eller ställ din fråga till panelen, som består av åttondeklassare från Botkyrka och Norrtälje. Dom har alltid svar utifrån sina liv och erfarenheter.

Sänd din fråga redan nu till: [email protected]

Fredag 30 april 11.03 söndag 2 maj 19.03 Sova i egen säng från början, ammas var fjärde timme, sitta i skamvrån, flytta mellan mamma och pappa - allt har sagts vara för barnets bästa. Men idealen byts ut med jämna mellanrum. Finns en politisk agenda bakom alla välvilliga tips? Barnen gör några nedslag bland de senaste generationernas trender och tvärsäkra råd. Bibeln om aga: "Låt inte pojken vara utan fostran. när du slår honom med riset räddar du hans själ från dödsriket". Alva Myrdal om spädbarnsvård: " Den principen att barn bör lämnas ensammma ifred en del av dagen, är väl ovedersägligt till godo för både barn och vuxna. " Jesper Juul om det kompetenta barnet: "Det mesta av det som vi betraktar som uppfostran är både överflödigt och direkt skadligt." Bent Hougaard om curlingföräldrar: "Barn måste veta vem som bestämmer. De flesta föräldrar vill inte höra talas om straff men det är nödvändigt." Med Sofia Klemming Nordenskiöld och Lollo Collmar. För littarturtips och källor, klicka Tips: Lyssna också på Tendens denna vecka: De kallas pingpong-barnen, barnen som flyttar mellan frånskilda föräldrar. Nu har en del av dem hunnit växa upp. För barnen bästa - vad betyder egentligen det? Och varför är det barnen som flyttar när förhållanden spricker? Vi fick flera kommentarer till programmet. För att läsa dem, klicka

Fredag den 23 april 11.03 och söndag den 25. 4. kl.19.03 Fråga Barnen! är programmet dit nyfikna och diskussionslystna personer i alla åldrar är välkomna att ringa. Telefonnumret är 08/ 24 15 00 och telefonslussen öppnar kl.10.00. Barnpanelen kommer från två olika skolor: Albin Schylander, Linnéa Lejon och Sebino Zalbo Veschetti kommer från friskolan Hugin i Norrtälje. Daniel Källberg, Ellinor Höög och Alexander Palmér Guiance från Olympen i Fruängen. Jordbruksminister Eskil Erlandsson är veckans gästfrågare. Programledare för veckans Fråga Barnen! är Johan Thorstenson. Och det är sista gången den här barnpanelen är med och svarar på frågor. Är du elev eller lärare? Vill din skola vara med nästa termin och utse några elever till barnpanelen?Skriv till [email protected] och berätta lite om er!

Fredag 16 april 11.03, söndag 18 april 19.03 Barn leker mer sällan utomhus och barns möjligheter att röra sig fritt på egen hand har minskat drastiskt de senaste 20 åren. Trafiken och föräldrars oro är de viktigaste orsakerna. - Jag åker bil till skolan för att min mamma har bråttom. På eftermiddagarna spelar jag hockey och innebandy alla dagar utom torsdagar, säger Simon Vassberg som går i trean i Snättringeskolan i Huddinge. Dagens barn har vant sig vid ett liv där föräldrarna skjutsar - till skolan, kompisar och aktiviteter. Ändå lever myten om den fria barndomen kvar, inte minst i barnlitteraturen. En barndom utan tider att passa - fylld av äventyr, kojor och smultron på strån. När började barns rörelsefrihet att krympa och går det att stoppa den här utvecklingen? I byn Halvarsgårdarna i Dalarna kan barnen sedan några år gå själva till skolan tack vare starka påtryckningar på kommunen från föräldrar och skola att bygga en gångväg längs med den stora landsvägen. Vi har fått många reaktioner på programmet "Ut och lek. Men var?" För att läsa, klicka här! Producent och reporter: Sofia Klemming Nordenskiöld Lyssna på några barn och föräldrar redan nu! Lillemor Lidgren är lärare i förskoleklassen på Halvarsgårdars skola i Dalarna och tycker inte att barns frihet att röra sig ute har minskat. Förr var barn mer bundna till sina mammor som fanns hemma och hade kontroll. Halvarsgårdars skola har fått utmärkelsen "Skola för hållbar utveckling" och i pedagogiken ingår att alla klasser går till skogen varje vecka och har lektioner utomhus. Helge Fredriksson, 7 år, från Halvarsgårdars skola gillar att gå till skogen. Linnea Thurin, 7 år, är klasskompis med Helge och berättar hur hon tar sig till skolan. Anna Nyberg är mamma till Anton och Alva som går i Halvarsgårdars skola. Hon tycker inte att hennes barn rör sig mindre utomhus än hon själv gjorde som barn. Ulf Klang är pappa till 9-åriga Lo i Snättringeskolan i Huddinge och förklarar varför han tar bilen till skolan. Anton Ledell är 11 år och går i Snättringeskolan. Han har gått själv till skolan i flera år.

Lyssna också på Tendens tema denna vecka: Behöver vi naturen?

Litteraturtips:

Last child of the woods - Saving our children from nature-deficit disorder av den amerikanske författaren Richard Louv.

Naturen som symbol för den goda barndomen. Gunilla Halldén red. Carlssons.

Var med och ställ din fråga i Fråga barnen med tonårspanelen, fredagen den 9 april.Det kan handla om allt mellan, är det farligt att äta godis till mobbing. Panelen har svar. Programledare är Johan Thorstenson. Inbjuden frågeställare är regissören och filmaren Babak Najafi, som gjort den omtalade filmen om Sebbe 15 år.Den handlar om vuxenvärldens svek, Sebbes misstag och om att gå vidare ändå... Du är välkommen att skriva till: [email protected] sändningen den 9 april uppgavs felaktigt att i Sverige blev barnaga förbjudet 1971. Rätt ska vara 1979.

Nyligen fick Barnens serie "Leva med cancer" Barncancerfondens journalistpris. För att läsa mer om priset och motiveringen, klicka här! Som påskpresent både till er som velat höra programserien igen och till er som inte hört den förut återutsänder vi det tredje programmet i serien. För att lyssna/ladda ner de två första programmen, klicka här! I de två första programmen berättade barnen själva om hur det är att kämpa mot en svår sjukdom samtidigt som både kroppen och själen växer så det knakar. I det tredjeär det syskonens tur att berätta. Hur är det att vara den som är frisk när föräldrarnas tid och kraft går åt till den som är sjuk? Josefine Holstenson var sexton år när läkarna upptäckte att hennes lillasyster Evelina fick cancer. Den höstdagen förändrade hela familjens liv. - Vi är tre systrar och har varit ganska lugna mot varandra. Men nu var det alltid någon som skrek och alltid någon som var ledsen. Det var som ett tredje världskrig. Josefine var orolig för sin syster. Men hon var också arg på Evelina som tog allt fokus. - Om någon ringde och frågade: hur är det med familjen? så svarade mamma: Jo, Evelina mår bättre i dag. Alla frågade hur Evelina mådde. Men det var ingen som frågade hur jag mådde. De vuxna tyckte att Josefine var bråkig och besvärlig. Men när hon träffade Toni Berisa, som arbetar med att stödja syskon till barn med cancer, fick Josefine veta att hon reagerade helt normalt. Syskon till ett barn som blir sjukt kämpar med känslor av vrede, övergivenhet och skuld. Men omgivningen är ofta så fokuserade på det sjuka barnet att syskonen glöms bort.Lyssna eller ladda ner programmet

Fredag den 26 mars 11.03 och söndag den 28.3 19.03

Fråga Barnen! är programmet dit nyfikna och diskussionslystna personer i alla åldrar är välkomna att ringa. I barnpanelen sitter elever som går i fjärde, femte och sjätte klass. Telefonslussen öppnar 09.30 och telefonnumret är 08/ 24 15 00! Välkomna att ringa eller maila på [email protected] eller kommentera här nedan!

Programledare för veckans Fråga Barnen! är Johan Thorstenson.

Säsongens barnpanel består av elever från två olika skolor. Albin Schylander, Linnéa Lejon och Sebino Zalbo Veschetti kommer från friskolan Hugin i Norrtälje, Daniel Källberg, Ellinor Höög och Alexander Palmér Guiance från Olympen i Fruängen.

Gästfrågare i programmet är Elisabeth Cleve, barnpsykolog och författare. Hon kommer att ställa en fråga som relaterar till veckans tema i Tendens: "Livstråden går av".

När föräldrarna inte kan tala och skriva språket är det barnen som bokar tid på vårdcentralen, ansöker om socialbidrag, ringer till migrationsverket. Rollerna förändras. - I Somalia skötte de vuxna sitt och barnen lekte, säger Sahra. Här lägger sig barnen i allting. Sarahs dotter Muna är van vid att hjälpa sin mamma med blanketter och telefonsamtal. Men vilka samtal har hon rätt att tolka? Muna vet inte riktigt vad som gäller. Ibland har hon ett helt samtal med en myndighet för mammans räkning, och först på slutet frågar tjänstemannen i luren hur gammal Muna är. - Elva, säger jag då. Du är för liten, men det får gå för den här gången, säger personen då. Reportrar Lollo Collmar och Amun Abdullahi Mohamed.

Rebecka, Alujan och Sandy är åttondeklassare från Kvarnhagsskolan i Alby. Martin Emtenäs, programledare i SVT:s "Mitt i naturen", är gästfrågare i Fråga Barnen med tonårspanelen. Martin är eldsjälen som gör att allt som har med naturen att göra blir intressant. Han vakade hela natten i en liten koja mitt i skogen, för att få en glimt av en levande björn. Den natten kom ingen björn...  Han är också trumlärare, radiopratare och så har Martin jobbat en himla massa år på kollo.

Anton Berg är programledare i Fråga Barnen med tonårsåpanelen.

Lyssna eller ladda ner senaste sändningen av Fråga Barnen med tonårspanelen: Behöver vi naturen? Behövs kvinnodagen den 8 mars? Vad ska min nästa bok handla om? Kungahuset, ja eller nej Varför blir vissa unga kriminella? Vad skrattar ni åt?

Fredag den 5 mars kl. 11.03 och söndag 7.3. kl. 19.03. Inte alla femåringar har en mormor som gått på samma förskola. Men det har Julia Frödin. Julia går på Gröndalsgårdens förskola, som öppnade 1942. Samma år började hennes mormor, Solveig Isaksson, som fyraåring på det som då kallades för barnstuga.

Sedan dess har hela Solveigs liv kretsat kring Gröndalsgården. På 1950-talet fick hon jobb som servitris på ungdomsgården där och träffade sin man som var föreståndare. Under 1960-talet gick hennes tre barn på Gröndalsgårdens "lekis". Då fanns även barnbibliotek och barnavårdscentral i huset. På 1970-talet började Solveig jobba på det som då kallades för "dagis". Och på 1990-talet var det dags för barnbarnen att skolas in på förskolan. Idag är Solveig pensionär, men kontakten med Gröndalsgården finns kvar. Genom sitt fönster, ett stenkast därifrån, kan hon se Julia leka ute på gården.

Följ med Solveig, dottern Eva och barnbarnet Julia på en resa genom Gröndalsgårdens historia. Hur har barnomsorgen och föräldrarollen förändrats under åren som gått?

Reporter Sofia Klemming Nordenskiöld

Lästips: Förskola för de allra minsta - på gott och ont av Magnus Kihlbom, Birgitta Lidholt och Gunilla Niss. Carlssons.

____________________________________________________________________

Massor av lyssnarminnen och synpunkter har kommit till vår e-postlåda! [email protected] Tack! Här kan du läsa inläggen! Du kan dessutom kommentera det du läst längst ner på sidan.

Vad är det för skillnad på daghem och förskola?

Jag utbildade mig till förskollärare 1972. Vi hade precis fått Barnstugeutredningen som skrev fram ett annat daghem än den barnkrubba/lekskola/barndaghem som hade funnits fram till dess. Som nyutexaminerad förskollärare tyckte jag att det var stor skillnad på det som funnit förr och det som nu växte fram. När jag började arbeta på min första arbetsplats (1972) så fick föräldrarna lämna barnen i dörren. Den enda gången de kom in i daghemmet var en gång i månaden då de skulle gå in på kontoret till daghemsföreståndaren och betala månadsavgiften.

Det var en plats där vi lärde barn om demokrati och delaktighet. En plats där barnen lärde sig att bli goda kamrater och där vi tog in hela familjen och bjöd in dem i daghemmet. Barnens skulle få förverkliga sig själva och vår uppgift var att planera och organisera för en bra och livgivande uppväxtmiljö. Vi skulle ”återskapa” det goda hemmet. Att lära känna sig själv och vem man var, var det centrala.

Denna ”goda” verksamhet skulle naturligtvis kunna erbjudas till alla barn och under 1975-85 genomförde alla kommuner en utbyggnad av daghemmen så de omfattade i princip alla som önskade en plats i daghemmet.

1998 var det dags att ta nästa kliv. Kunskapen om barn och deras lärande hade också under denna period vuxit. Forskningen inom förskoleområdet hade förflyttats från det psykologiska perspektivet till det didaktiska och pedagogiska. Förskolan får sin första läroplan och verksamheten förs över från socialdepartementet till utbildningsdepartementet och får Skolverket som tillsynsmyndighet.

Som förskollärare kan jag med hjälp av den nya forskningen börja se ett annat barn, ”det kompetenta barnet” och börja förstå och ana den potential som varje individ (barn) bär på vad gäller lärandet.

Förskolan som den nya verksamheten heter får också ett annat uppdrag i om med läroplanen. I förskolan är inte de sociala processerna huvudsaken, även om de är fortfarande viktiga, utan barns lärande.  Detta erbjudande om kunskap erbjuds nu alla barn från och med 1 års ålder även om det inte är lagstadgad. Varför skulle vi undanhålla detta från barnen? I detta perspektiv har förskolan inget med familjepolitiken att göra utan är endast en utbildningspolitisk fråga.

Den (post-) moderna barndomen. Det moderna samhället, 2000-talet, kräver en annan typ av utbildningsväsen. 2000-talet kräver också något annan av familjerna, som dock fortfarande har och ska ha huvudansvaret för fostran av barnen.

Ett...