Barnen

Barnen

By Sveriges RadioNews
Download on the App Store

Barnen episodes

  • Fråga Barnen! med ny tonårspanel
    Ring-in-programmet Fråga Barnen! satsar för fullt under våren. Varje fredag, med start den 13 mars och final den 8 maj, kommer de diskussionslystna panelerna att svara på frågor från er lyssnare.

    I premiärprogrammet möter du den nya tonårspanelen, som består av 8:e klassare från Vingåker och Botkyrka.Ring in dina frågor redan nu till vår lyssnartelefon 08- 784 16 84 eller mejla till [email protected] barnombudsmannen Fredrik Malmberg medverkar per telefon i Fråga Barnen.Fråga Barnen! är ett telefonväkteri där vuxna ställer frågor till barn och tonåringar. Varannan gång svarar sju- till tolvåringarna, varannan gång är det tonårspanelens tur.Programledare är Anton Berg.Telefonnumret under sändningen kl. 11:03-11:35 fredagen den 13 mars är 08-24 15 00.
    31 min
  • Att lära sig läsa, del 2
    Barnen: Att lära sig läsa, del 2. Vad händer med barnens läsning när de väl lärt sig att knäcka koden? Med Sofia Klemming Nordenskiöld och Emmy Bergkvist.


     Med Sofia Klemming Nordenskiöld.Det här är det sista programmet i Barnens serie om att läsa. I tidigare program har vi träffat yngre barn under sagostunderna på förskolan och tillsammans med de första läseböckerna i skolan. Nu ska det handla om läsningen högre upp i åldrarna. Vad händer med barnens läsning när de väl lärt sig att knäcka koden?- Jag läser då och då men håller mest på med datorn. Det blir väl ungefär 90 procent dator och 10 procent böcker, säger Nils Norming, som går i klass 8C på Skarpnäcks skola.Barn idag rör sig i helt nya textvärldar - de sitter vid datorn, spelar spel och tittar på film. Populärkulturen och datorn har ofta ett starkare inflytande på barns språk idag än den tryckta boken. Carina Fast, forskare på Uppsala universitet, har undersökt dessa språkliga världar och hur de värderas i skolan. Inte särskilt högt, visar det sig. Barnen får många gånger lämna de erfarenheterna utanför klassrummet.Hör forskare, lärare och högstadieelever diskutera läsning och bokens roll i skolan. Hur tas elevernas nya kunskaper omhand i klassrummet? Har boken spelat ut sin roll eller är den viktigare än någonsin?Här kan du höra våra tidigare program om läsning:
    30 min
  • Ensam på flykt.
    Barnen: Ensam på flykt. Möt två barns berättelser om vägen till Sverige. Programmet sändes första gången i maj 2008.

     Med en liten väska i handen och iklädd en nyköpt rutig klänning klev 5-åriga Gui Emanuelsson av tåget i Göteborg i maj 1944. Gui hade färdats med tåg från krigets Finland. Ett halvt sekel senare, på sensommaren 2005, hoppade Adel Bachir ur lastbilen i Stockholm. Han hade åkt tillsammans med blommor och grönsaker genom hela Europa från Algeriet. Varje år kommer flera hundra barn utan föräldrar hit till i Sverige. Barn som upplevt krigshandlingar och som skiljts från föräldrar och syskon. Lika ensamma var de 70 000 finska krigsbarn som med en adresslapp runt halsen steg av tågen för 60 år sedan. I Barnen den här veckan får ni möta två barns berättelser om vägen till Sverige. Programmet sändes första gången den 8 maj 2008.
    30 min
  • Min syster fick cancer
    Det här är det tredje och sista programmet i Barnens serie om att leva med cancer. I två program har barnen själva berättat om hur det är att kämpa mot en svår sjukdom samtidigt som både kroppen och själen växer så det knakar. Nu är det syskonens tur att berätta. Hur är det att vara den som är frisk när föräldrarnas tid och kraft går åt till den som är sjuk? Josefine Holstenson var sexton år när hennes lillasyster Evelina fick cancer. Den höstdagen förändrade hela familjens liv. - Vi är tre systrar och har varit ganska lugna mot varandra. Men nu var det alltid någon som skrek och alltid någon som var ledsen. Det var som ett tredje världskrig. Josefine var orolig för sin syster. Men hon var också arg på Evelina som tog allt fokus. - Om någon ringde och frågade: hur är det med familjen? så svarade mamma: Jo, Evelina mår bättre i dag. Alla frågade hur Evelina mådde. Men det var ingen som frågade hur jag mådde. De vuxna tyckte att Josefine var bråkig och besvärlig. Men när hon träffade Toni Berisa, som arbetar med att stödja syskon till barn med cancer, fick Josefine veta att hon reagerade helt normalt. Syskon till ett barn som blir sjukt kämpar med känslor av vrede, övergivenhet och skuld. Men omgivningen är ofta så fokuserade på det sjuka barnet att syskonen glöms bort.Lyssna eller ladda ner programmet

    29 min
  • Att leva med cancer, del 1 & 2
    I två program berättar barn om hur det är att kämpa mot en svår sjukdom samtidigt som både kroppen och själen växer så det knakar. Det tredje och sista programmet i serien sänds veckan därpå och handlar om syskonkärlek och syskonbråk i cancerns spår. Att leva med cancer del 1- Det är som ett litet knallskott från en leksakssniper. Först är den jätteliten. Sen blir den som en pingisboll, en tennisboll och sen större och större. Så beskriver Adrian Mikkelsen, 11 år, en tumör. Han fick sin första hjärntumör när han var fem år. Den försvann med behandling, men för ett år sedan kom den tillbaka och Adrian måste opereras. Adrian berättar hur han upplevde operationen och vad han tänker om sin cancer. Hur påverkar sjukdomen skolgången och relationen till kamraterna? Varje år får omkring 300 barn cancer i Sverige. I dag överlever de allra flesta, men sjukdomen innebär ofta en lång och mycket tuff behandling. På Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm berättar Gustaf Westerberg, 6 år, och Jonas Kyrk, 17 år, hur de upplever att ha cancer.Lyssna eller ladda ner programmetReporter Anna Iversen. Att leva med cancer del 2Hur är det att ha haft cancer och börja leva som vanligt igen? Den frågan ställer Barnens reporter till två flickor, Cassandra Kuylenstierna, 15 år och Emma Brynne, 12 år. Cassandra: - Ett barn som har haft cancer kommer aldrig att leva vanligt igen för hon eller han kommer bära med sig en så mycket större erfarenhet än vad alla andra har. Att skönheten inte sitter på utsidan, speciellt när det gäller hår.

    Emma: - Det är mycket roligare att leva nu. Det känns som jag har blivit en helt annan människa. Och så har jag fått mörkare hår.
    Olle Björk är generalsekreterare i Barncancerfonden och även professor i barnonkologi. Han berättar om forskning som visar att många som haft cancer som barn även har positiva erfarenheter: - De får en större social kompetens och en större förståelse för händelser i livet.
    Lyssna eller ladda ner programmet
    30 min
  • Barnen från Etiopien
    Barnen: Barnen från Etiopien.


    Med Martin Wadlund och Emmy Bergkvist.Fredag 6 februari kl.11.03 och söndag 8.2 kl.19.03 - Det är nästan som om man inte lyssnar på barnen. Man tror att barnen inte vet någonting. Barn är barn och skall inte prata med vuxna, utan skall leka för sig själv. Så är det inte i Sverige.Nanny Mesfin, 25 år, ser tillbaks på sin barndom och skolgång i Etiopien. När Nanny var 8 år flyttade hon tillsammans med sin mamma till Sverige. Det hon minns allra tydligast från de första åren i det nya landet var hur snälla lärarna var, och att de inte agade eleverna som hemma i Etiopien.I dag har hennes mamma flyttat tillbaks till Etiopien, medan Nanny har valt att bo kvar i Sverige. I programmet möter ni också Betelhem Genene, 11 år, som är född i Sverige. Hon tillhör den yngre generationen barn med rötter i Etiopien. För henne är det viktigt att stärka banden till sina föräldrars hemland, att ofta åka ner till Etiopien. - När man kommer från Etiopien är man ganska envis. De små är envisa, medan de äldre är mer snälla, berättar Betelhem.
    29 min
  • Barnen i Etiopien
    Med Anna Iversen och Emmy Bergkvist.Fredagen den 30 januari 11.03 och söndagen den 1.2. 19.03.- Det som är svårt är när jag måste vara hemma och jobba. Vattnet är så långt borta och jag måste gå och hämta det. Ibland gråter jag för att jag inte kan gå i skolan.

    Amare Tina är 10 år och går i Goraraskolan i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Hans familj är så fattig att han egentligen inte skulle kunna gå i skolan. Själva undervisningen är gratis, men barnens familjer måste betala skoluniform och skrivbok. Med hjälp av organisationen Hope for children har han ändå fått möjligheten till utbildning.Etiopien är ett av världens fattigaste länder där stora delar av befolkningen lever ur hand i mun. I veckans Barnen berättar etiopiska barn om hur det är att växa upp under dessa hårda förhållanden. Hur det är att spela fotboll barfota, tillbringa varje natt på ett kallt lergolv och hur det är att komma till huvudstaden från landsbygden och hamna i prostitution. I programmet medverkar också Gizachew Ayka, en av grundarna till organisationen Hope for children, som hjälper hundratals utsatta barn i Addis Abeba varje dag.Nästa vecka har Barnen rubriken Barnen från Etiopien. Martin Wadlund är reporter.PS. Vill du hjälpa oss att sprida information om våra nya sändningstider: fredagar 11.03 och söndagar 19.03, skicka din adress till oss, så sänder vi dig vykorten. [email protected] DS.
    30 min
  • Att lära sig läsa
    Med Sofia Klemming Nordenskiöld och Ylva Mårtens.Fredagen den 23 januari kl 11.03 & söndagen 25.1. kl 19.03Barnen denna vecka inleds med några citat ur Nobelpristagaren i litteratur Jean-Marie Gustave Le Clézios föreläsning, där han förklarar varför han tillägnar priset en speciell pojke som sitter på golvet i en bod och läser i skenet från en fotogenlampa.

    - Jag tycker att det är roligast att skriva för då kan man skriva snälla grejer till varandra, säger Tony Allervall, 6 år, som går i förskoleklassen Isbrytaren på Vikingaskolan i Haninge. Hur lär sig barnen bäst att läsa? Och ska man överhuvud taget lära barn att läsa innan de börjar i skolan?Sofia Klemming Nordenskiöld har besökt förskoleklassen Isbrytaren där lärarna Sia Magouh  jobbar medvetet med att stärka barnens språkutveckling genom leken. Rim, ramsor, lek och högläsning är metoder man använder för att väcka barnens intresse för språk. Lärarna har satt upp mål för vad barnen ska kunna innan de börjar i ettan. - Det handlar inte om att det ska bli som i skolan utan vi leker hela tiden, säger Sia Magouh.I Haninge kommun arbetar alla förskolor och förskoleklasser  med leken för att utveckla barnens språk. Skolchefen Mats Öhlin anser att det är det bästa sättet att motverka det faktum att 1 av 4 elever går ut grundskolan utan fullständiga betyg. - Om man väntar tills barnen själva är intresserade av språk riskerar man att förstärka de skillnader som redan finns, säger Mats Öhlin.Han får medhåll av Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon tycker att det kan vara farligt att vänta på att barnen själva ska visa intresse. Teorin om olika mognadsstadier har många brister och ny forskning visar just på vikten av att börja leka med språket när barnen är små.
    29 min

About Barnen

From the publisher's feed

Programmet sänder inte längre. I detta program fick barnen plats i samhällsdebatten och du som lyssnare fick höra livet ur deras perspektiv för att se hela samhället tydligt och skarpt.