Barnen

Barnen

By Sveriges RadioNews
Download on the App Store

Barnen episodes

  • Fråga Barnen! med nya barnpanelen
    Får man säga ifrån till främmande barn på stan? Hur är det att vara hemma ensam innan föräldrarna kommer hem? Och hur ska man få syskon att sluta bråka? Har du något du går och funderar på?

    - Jag och mina kompisar brukar leka att vi är populära och att vi är med i radio, säger Ebba Sevefjord. Fast nu kommer det ju att vara på riktigt.
    Jo, för på fredag drar säsongen i gång med nya barnpanelen. Panelen består av åtta-till tioåringar från Stockholmsförorten Alby och från Vingåker i Sörmland: Karam Charro, Yasmin Aitaadi, Amra Koljenovic, Ebba Sevefjord, Johan Axberg och Erik Persson.
    Vill du lära känna barnpanelen?
    30 min
  • Säsongsstart för Fråga Barnen!
    Först ut i telefonväkteriet Fråga Barnen! är tonårspanelen med åttondeklassare från Vingåker i Sörmland och Alby i Stockholm. Izabella Edrenius i panelen hoppas få förklara nya begrepp för vuxna lyssnare. - Vad man är om man är en emo, till exempel. Gästfrågare i premiärprogrammet var Caroline af Ugglas.

    Tonårspanelen består av åttondeklassare från Vingåker och Stockholmsförorten Alby: Izabella Edrenius, Jesper Pettersson, Ernst Johnsson, David Dessantis, Rimona Toma, Ilias Tevetzidis och Sogend Barzani.
    Izabella Edrenius kan svara på många olika sorters frågor tror hon. Hon skulle gärna berätta för vuxna lyssnare om olika stilar som ungdomar har:
    - Vad man är om man är en emo, till exempel. Eller förklara olika ord för dem, som vad dissa betyder.
    En fråga vill Izabella INTE ha: Hur en bra farmor ska vara.
     - Man kan ju inte säga att det ska vara en sån som skämmer bort en hela tiden! Då blir det ju en tråkig farmor.
    Programledare Anton Berg. Producent Christer Söderqvist.
    Här är tonårspanelen:
    30 min
  • Kommer du aldrig att finnas mera?
    Barnen är tillbaka igen efter sommaruppehållet! I första programmet möter du Linus Forsberg och Mikaela Nilsson, som båda förlorat en nära vän.

    - Jag har två fina minnen av Lisa. Det ena är bilden som står på bordet där borta. Det andra är det här kompishjärtat. Jag skickade den andra halvan till henne i julklapp. Hon hade på sig det när hon dog, och nu har hon på sig det i graven.
    Linus Forsberg är 12 år. I januari dog hans flickvän, Lisa. De hade blivit ihop efter ett läger för synskadade barn förra året. Linus och Lisa bodde långt ifrån varandra, men de hördes i telefon regelbundet. De pratade om hur de skulle ses igen på ett läger under sommaren.
    - Nu blev det inte så, och det känns väldigt sorgligt, säger Linus.
    Mikaela Nilsson, 13 år, skriver sångtexter och böcker. Mycket av det hon skriver kommer ur sorgen efter att vännen Elin dog för två år sen.
    I Barnen berättar Linus och Mikaela om sina tankar och känslor efter att vännerna gått bort. Vad händer när man dör, och var är vännerna nu?
    Reporter Anna Iversen
    Säsongsstart för Fråga Barnen!
    Fredag 28 augusti 11.03 kör vi igång höstens satsning på Fråga Barnen! Under åtta veckor kan du som lyssnar ringa, maila eller sms:a till barnen och ungdomarna i panelerna. Först ut är tonårspanelen med Anton Berg.
    Vill du ställa en fråga redan nu? Ring 08-784 16 84. Eller maila [email protected]
    30 min
  • Resandefolkets barn - del 4
    Reporter Ylva Mårtens

    -  Jag heter Emma Holm, är 55 år och föddes i en tatersläkt. Min mor födde 13 barn men jag fick inte lära känna fler än 7 när jag var barn. Mamma fick amma barnen sen togs de ifrån henne och placerades på barnhem eller hos bönder, berättar Emma. 
    När Emma Holm var två år togs hon första gången från sin familj och placerades på barnhem. Norsk mission för hemlösa hade fått i uppdrag att ta barnen ifrån resandefolket. Söner och döttrar skulle skiljas från sina föräldrar och bli vanliga norska barn. Resandefolket är en av Norges nationella minoriteter, de kallar sig även tater eller romanifolket.
    Andra gången Emma blev placerad på barnhem var hon tio år, det var 1964. Då var hon tvungen att byta namn och döpas. - Det var fullsatt i kyrkan, berättar Emma, för alla ville ju se taterflickorna gå där i mittgången . Efter dopet fick flickorna gå på led tillbaka till barnhemmet med en vakt före och en vakt efter dem. Personalen klippte av håret på Emma och hennes vänner, alla skulle se likadana ut. 
    I programmet besöker Barnens reporter även Glomdahls museet som har en permanent utställning om resandefolket och träffar Kai Samuel Vigardt, 22 år  och Ine Marie Sandberg, 24 år som båda berättar hur det var att växa upp som barn i en resandesläkt på 1980-talet.
    www.taterne.com
    www.lor.no
    30 min
  • Barnhemsbarnen förr - del 3
    Reporter Sofia Klemming Nordenskiöld

    Wigdis Ross Larsson bodde på barnhem från hon var två år till hon var sexton. Barnhemmet drevs av en man som var pedofil och hela hennes barndom är präglad av övergreppen, misshandeln och misären som rådde på barnhemmet.
     - Min bästa tid i livet var när jag var 17 år och levde som kriminell heroinist med min pappa i Oslo, säger Wigdis Ross Larsson.
    Det säger en del om hur hon hade det innan. I Norge har tusentals barn som sattes på barnhem blivit utsatta för övergrepp och misshandel medan de varit i samhällets vård, under åren 1945 till 1980.
    Historierna från barnhemmen blev kända för allmänheten första gången runt 1999-2000 då flera före detta barnhemsbarn i Bergen berättade i media vad de varit med om. Skandalen växte och allt fler före detta barnhemsbarn gav sig till känna. I Norge har myndigheterna tillsatt utredningar och bett om ursäkt både på kommunal och statlig nivå. Barnhemsbarnen kan också söka ekonomisk kompensation för det de varit utsatta för.
    Vad har upprättelsen betytt för de enskilda människorna? Hur mår de före detta barnhemsbarnen idag? Är det möjligt att någonsin lägga en sådan uppväxt bakom sig? Kan man sätta pris på en barndom?
    www.propp.no - Prosjekt Oppreisning
    30 min
  • Invandrar och flyktingbarnen - del 2
    Reporter Ylva Mårtens

    - Jag vill bli statsminster i Norge, det skulle vara kul att bli den förste invandrarstatsministern, säger Ramna Hussein. Jag vill bli bättre än mina styvsyskon: en är läkare, en är advokat och en är polis. Obama blev president i USA , så det kan ske!  Ramna går i 7:e klass i Töyen skole i Oslos.
    Följ med till stadsdelen Gamleby Öst  i Oslos innerstad! Kvarteren här är de mest invandrartäta i Oslo och har varit det sen de första invandrarna flyttade hit på 1970-talet. 
    Atila Borg och Sara Yagci medverkar också i programmet.
    Här ligger Töyen skole  där 95% av barnen pratar andra språk än norska. Barnens reporter Ylva Mårtens besökte Gamleby öst för 13 år sedan, nu är hon tillbaka och besöker den här gången även en koranskola och en flyktingmottagning för ensamkommande flyktingbarn. 1996 besökte Ylva Mårtens Gamleby Öst och gjorde fem inslag för Studio Ett. Här kan du lyssna på reportagen:
    30 min
  • Barnhemsbarnen idag - del 1
    Reporter Sofia Klemming Nordenskiöld

    Karoline är 16 år. Hon dömdes i vintras till villkorlig dom för misshandel av sina lärare och klasskamrater. Karoline har haft kontakt med de sociala myndigheterna sedan hon var sex veckor – trots det har hennes liv helt spårat ur. Hur kan samhället hjälpa ungdomar som fastnat i en ond spiral av kriminalitet, droger och aggressivt beteende?
    I det första programmet i Barnens sommarserie besöker Sofia Klemming Nordenskiöld i Ås ungdomscenter söder om Oslo, där personalen använder sig av en ny behandlingsmodell för de ungdomar som ingen annan har kunnat hjälpa. Här bor Karoline sedan två månader. Kommer hon att få hjälp den här gången?
    I ett samarbete mellan Norge och Sverige har forskare nu för första gången tagit reda på vilka metoder som faktiskt fungerar.  Den nya modellen som prövas på Ås bygger på kort tid på institution och att föräldrar, skola och kompisar är med i behandlingen.
    Litteraturtips:
    Institutionsbehandling av ungdomar - Vad säger forskningen? Tore Andreassen, Gothia 2003. Om nutidens barnhem och behandlingshem.
    Jack - Et slags liv Trond Hansen, Schibsted 2006. Om Jack, ett fd barnehmsbarn.
    Nasjonens barn av Bernt Eide & Ellen Aanesen Conflux Forlag. 2008. Om resande folkets barn som placerade på barnhem.
    Kampen om barna, personer av taterslekts erfaringer fra barne-og skolehjem. Av Anne Berit Sandvik. Avhandling i kriminologi vid Oslo universitet, 1999.
    Samfunnets stebarn av Kjersti Ericsson, Universitetsforlaget 2009. Om utsatta barn historiskt och internationellt.
    De usynliges by & Et annet folk av författaren Britt Karin Larsen
    Svarta rosor, red författaren Gunilla Lungren
    Utan hus, utan grav, red författaren Gunilla Lundgren
    29 min
  • Resan till Rysslands barn
    Under två veckor återutsänder vi reportageserien Resan till Ryssland barn som sändes i augusti 2008. Vägvisare är Olga Granlöf och reporter Barnens Ylva Mårtens. Fler bilder och en längre text hittar du här: Olga Granlöf är född och uppvuxen i Sovjetunionen. Hon kom som 23-åring till Sverige, har levt halva sitt liv i Sovjet och halva i Sverige. Olga blir lyssnarnas vägvisare och Ylva Mårtens tolk. Resan till Rysslands barn börjar på Finlandsbåten till Helsingfors och går sen vidare med tåg till St Petersburg och Moskva.

    Resan till Rysslands barn – foster och barnhemsbarnen, del 1
    Fredag 19.6. kl.11.03
    Alja Kovtynenko, 18 år och Katja Beljaeva, 12 år är båda fosterbarn. De bor tillsammans med sin fostermamma Svetlana, Aljas storebror, Aljas gammelmormor och en hund i ett stort flerfamiljhus utanför St Petersburg. Alja och Katja bodde förut på barnhem.
    Svetlana visar bilder på Katja hur hon såg ut när hon kom från barnhemmet; mörk under ögonen, rakat huvud och smal, mycket smal. Hur har Katjas liv förändrats sen hon kom hit till familjen? - Allt är förändrat! Här får jag lära mig både dansa, tala engelska och jag har en egen dator, berättar Katja.
    27 miljoner ryssar är under 18 år. Enligt officiella ryska siffror bor ca 750.000 barn på barnhem. De räknas som föräldralösa.
     
    Föreningen Föräldrabron har kämpat sen 1988 för att alla barn behöver en familj. Grundare och iniativtagare till Föräldrabron är Marina Levina och hennes man. Paret Levin trodde att de levde i världens bästa land; Sovjetunionen tills de upptäckte att barn sorterades som sopor på barnhemmen runt om i landet. På korrigeringsanstalter tynade barn med funktionshinder bort. Då bestämde de sig själva för att adoptera ett barn med funktionshinder. Men det var förbjudet. Efter lång och envis kamp lyckades familjen i alla fall. Idag bor 4 adoptivbarn, 5 fosterbarn + en baby och 3 biologiska barn i makarna Levins lägenhet. Ibland fungerar familjen även som ett jourfosterhem.
    Resan till Rysslands barn – foster och barnhemsbarnen, del 2
    Söndag 21.6. kl. 19.03
    Den sista delen av resan till Rysslands barn går till Moskva. Olga Granlöf och Ylva Mårtens besöker Internatskola nr.8. En internatskola är i Ryssland detsamma som ett barnhem. Här bor 112 barn i åldrarna 7 till 18 år. På barnhemmet är alla barnen föräldralösa, berättar rektorn, 90% av barnens föräldrar har förverkat sin föräldrarätt, resten av föräldrarna är döda, försvunna eller så har mammorna lämnat sina barn direkt på BB.
    Barnen som flyttar härifrån är inte förberedda för att leva ett eget liv, berättar rektorn: - De är uppfostrade till att bli konsumenter. Här på internatskolan är allting serverat. De vet inte att man måste arbeta för att klara sig och det här leder till att många blir kriminella.
     
    Moskvas barnombudsman, Alexej Golovan berättar att det finns mängder av forskning som visar att barnhemsbarnen inte kan anpassa sig till samhället. De blir farliga för både sig själva och andra. Den organiserade brottsligheten rekryterar gärna barnhemsbarn för att få dem att begå brott. Barnhemsbarnen har ingen familj att ta hänsyn till så de utför handlingar som andra barn aldrig skulle göra, berättar barnombudsmannen.
    För två år sedan uttalade Vladimir Putin regeringens målsättning: Barnhemmen ska avvecklas. Alla barn har rätt till en familj. Men avveckligen går långsamt.
    Tanja Janina, 13 år har bott här sedan hon var sju år. Förra året fick hon chansen att flytta hem till en familj som fosterbarn: - Men jag längtade tillbaka till barnhemmet för jag fick inte leka med familjens hundar, fostermamman, tyckte jag var olydig när jag gjorde det, berättar Tanja.
    31 min
  • Resan till Rysslands barn
    Under två veckor återutsänder vi reportageserien Resan till Ryssland barn som sändes i augusti 2008. Vägvisare är Olga Granlöf och Barnens reporter Ylva Mårtens. Fler bilder och en längre text hittar du här: Olga Granlöf är född och uppvuxen i Sovjetunionen. Hon kom som 23-åring till Sverige, har levt halva sitt liv i Sovjet och halva i Sverige. Olga blir lyssnarnas vägvisare och Ylva Mårtens tolk. Resan till Rysslands barn börjar på Finlandsbåten till Helsingfors och går sen vidare med tåg till St Petersburg och Moskva.

    Resan till Rysslands barn - rika och fattiga barn, del 1
    Tre pojkar i 4:e klass reser sig upp i sitt lilla klassrum på privatskolan Baltica College i St Petersburg. Klassen består endast av dessa tre elever. Pojkarna är alla klädda i kostym eller kavaj, fluga eller slips. Rektorn, Ludmila Barisava presenterar pojkarna med hjälp av deras pappors yrken: - Dimas pappa är professor på en teknisk högskola, Sachas och Jans fäder är båda affärsmän med nära kontakter med regeringen.
    - Vi är en skola för den nya eliten, både den politiska och den kulturella. Baltica College var en av de första privatskolorna som bildades efter 1991. Våra medlemmar i regeringen har givit oss förtroende att ha deras barn här och flera av papporna till våra elever ingår i presidentens team, förklarar rektorn. 
    Från Baltica College och elitens barn går Olga Granlöf och Ylva Mårtens vidare till en teaterrepetition med pojkar som kommer från helt andra familjeförhållanden. Pojkarna bor i St Petersburgs förorter och är vana vid missbruk och övergrepp.
     
    Kostja Nikiforov, 12 år, presenterar sig själv som en pojke med stora disciplinsvårigheter, men i intervjun visar det sig att han är egentligen är svårt mobbad. Kostja förklarar vad teaterterapin betyder för honom: - Stort! Det minsta jag kan säga är att jag känner mig som en normal människa här, jämfört med hur det är när jag är i skolan.
    Resan till Rysslands barn – rika och fattiga barn, del 2
    Resan till Rysslands barn går vidare till en romsk bosättning på landsbygden i Novgorodtrakten, ett tiotal mil sydväst om St Petersburg. Till Tjodovo, Mirakelbyn kom många romer från Ukraina efter Tjernobylkatastrofen och byggde sig en by. Efter några år fick de också en egen skola. Marta Mihaj, 13 år och Angela Mihaj, 12 år går i fjärde klass. Båda flickorna tycker om att gå i skolan och lösa uppgifter:
    - Jag skulle vilja jobba när jag blir vuxen men vi romer har en lag som vi måste följa. Våra kvinnor arbetar inte utanför familjen, så det kommer att bli så för oss också, säger Angela.
    - Jag kommer att gifta mig tidigt och kanske slutar jag skolan redan nu till sommaren, för även om vi skulle fortsätta läsa så finns det inga jobb, och då är det ingen mening att gå i skolan, fyller Marta i.
    Resan till Rysslands barn fortsätter sedan till friskolan Vzmah, uppkallad efter en fågels vingslag. Skolan startade 1989, före Perestrojkan, berättar Elena Pavlovskaja, studierektorn: - Vi ville ge våra egna barn en bra skolstart, så då startade vi skolan hemma i våra lägenheter. Gorbatjov uppmuntrade oss att ta egna initiativ så det var ok. Vi fick ingen kritik varken från myndigheter eller kommunistpartiet, de hade viktigare saker att göra då än att kolla en sån här liten skola.
    Skolan tar emot elever från 1 år till 18 år. I förskolan läser barnen engelska från allra första början: - Good Morning children! How are you? Let’s take a photo! Smile children smile! Så lyder uppmaningarna när Sveriges Radio är på besök. Skolan är otroligt ambitiös, inte nån vanlig snobbskola.
    30 min

About Barnen

From the publisher's feed

Programmet sänder inte längre. I detta program fick barnen plats i samhällsdebatten och du som lyssnare fick höra livet ur deras perspektiv för att se hela samhället tydligt och skarpt.