Efter mitt äventyr i Australien försökte jag läsa vidare på C-kurserna i engelska och latin, men depressionen fördjupades och till slut var jag tvungen att ge upp. Det var också under 00-talet som mina återstående livsdrömmar gick i kras en efter en.

Här fortsätter mitt Australienäventyr. Jag berättar om studierna, strategier för att stävja min djupnande depression och vad den här tiden lärde mig.

Kontakt: [email protected]

Här fortsätter mitt Australienäventyr. Jag berättar om studierna, strategier för att stävja min djupnande depression och vad den här tiden lärde mig.

Kontakt: blindbipolar@o

Jag tar mina största steg ut i världen i och med att jag får stipendium till Australien. men först berättar jag om mina första år vid Uppsala universitet; min hypomani; min perfektionism. Sedan lite grann om hur de här känslorna vändes till depression och stark ångest.

Kontakt: [email protected]

Efter gymnasiet tog jag mitt första steg ut i världen, i och med att jag började plugga på ett engelskt college. Jag berättar om internatlivet, mitt mående under den här tiden, och dessutom dammar jag av min talang för att härma dialekter!

Jag vill passa på att be om ursäkt för den varierande ljudkvalitén i det här avsnittet. Jag ska se till att den blir bättre från och med nästa avsnitt.

Kontakt: [email protected] insättningspunkt i början

En liten hälsning från mig på Internationella Podcastdagen, samt stort tack till alla följare och inspirerande människor.

Vi fortsätter vår resa genom talbokens historia – I detta avsnitt börjar vi med kassettbanden och summersignalen och går vidare till Daisyformatet och digitala plattformar.

Källor:

Inläsning av kurslitteratur som talböcker

En översikt över hur satsningen på tal- och punktskriftsbiblioteket utvecklades: från utgivning av talböcker via De blindas förening (1955), bildandet av Tal- och punktskriftsbiblioteket (1980), till MTM och digitaliserade tjänster idag. mtm

Studenter med läsnedsättning kan via MTM (Legimus) få kurslitteratur som talbok eller andra tillgängliga format och kan även beställa nyproduktion vid behov Högskolan i Boråsslu.se.

Ändring i svensk lag – fler grupper fick rätt att låna talböcker

Upphovsrättslagen §18 (tidigare §17) gav tillstånd till att framställa talböcker för personer med nedsatt syn eller andra fysiska funktionshinder så att de inte kunde ta del av skriftliga verk. Så småningom utökades detta till fler grupper såsom dyslektiker, afasipatienter och personer med utvecklingsstörning via avtal Riksdagen+1.

Bestämmelserna om talboksframställning (med bl.a. tillstånd från regeringen) fördes senare över till § 17 i URL (upphovsrättslagen) från och med den 1 januari 1994. Vid denna reform ersattes uttrycket ”andra svårt vanföra” med ”funktionshindrade”, även om en vidare utvidgning till fler grupper övervägdes men inte genomfördes då Riksdagen.

Det fanns även en försöksverksamhet (1988–1991) där talböcker lånades ut till invandrare, med stimulansmedel från Kulturrådet, som ledde till en motion år 1991 om att även invandrare och flyktingar skulle inkluderas i lagen Riksdagens Data. Men det verkar inte som att detta fick permanenta konsekvenser i URL.

Häng med på en historisk resa genom talbokens historia, ända tillbaka till den första ljudinspelningen i världen!

Länkar – Edison Till Daisy

Extramaterial:

Around the World on the Phonograph : Thomas Edison : Free Download, Borrow, and Streaming : Internet Archive

Fonografen

Wikipedia (svenska): Om uppfinningen av Thomas Edison 1877, hur ljudet registrerades på vax- eller celluloidcylindrar, och dess historiska betydelse. Wikipedia

Rullband i talböcker – bakgrund och historia

En berättelse från Stadsbiblioteket i Göteborg beskriver hur talböcker ursprungligen distribuerades på stora rullband, varje rulle innehöll cirka fyra timmars uppläsning.

Länk till hela den svenska talbokens historia:

Vår historia - mtm

Lagändring: Fler kunde börja låna talböcker:

Inläst litteratur - Högskolan i Borås

DAISY-skivan (Daisy-formatet för talböcker)

Wikipedia (svenska):

Beskriver DAISY som en digital standard för tillgängliga talböcker (Digital Accessible Information SYstem).

Wikipedia

MTM (Myndigheten för tillgängliga medier): Talboksformatet skapades ursprungligen inom Talboks- och punktskriftsbiblioteket på 1990-talet, och fungerade som en struktur för ljud, text och bild baserat på XML/SMIL. mtm

Här pratar jag om signalsubstansernas anpassningsförmåga efter depression, och allmänt om vilka områden i hjärnan som arbetar med mental anpassning. Jag pratar också om diverse synhjälpmedel som jag började använda när synen hade försvunnit. Jag berättar också om ’datalägren’ jag var på och vad de betydde för mig.

Hjärnan är ett fantastiskt organ som kan anpassa sig till nya situationer, som t. ex. förlust av syn. I det här avsnittet tittar jag närmare på min synbarks nya funktioner.

Glaukomförbundet:

Glaukomförbundet

Neuroplasticity in visual impairments – PMC

PMC+11PMC+11The Guardian+11PubMed+2PubMed+2Neuroscience News+2.

Frontiers – Spatial Competence and Brain Plasticity in Congenital Blindness

Frontiers.

Maila gärna feedback och funderingar till:

[email protected]

I det här avsnittet är det återigen dags att fokusera på allvarliga saker. Här berättar jag om hur det var när jag förlorade två grundpelare i mitt liv; min största förebild och sedan min syn – Två upplevelser som jag aldrig kunde tro att jag skulle klara mig igenom, och som, trots att jag gjorde det, har märkt mig för livet.