Botaniska trädgårdspodden

Stina flyttade till Brännö för ett år sedan. Hon gick från balkong till uteplats och ett helt nytt klimat. Åsa klev på färjan och besökta Stina en dag i september när ljungen fortfarande blommade och det fanns björnbär i överflöd. Vad är det för miljö hon flyttat till? Hur går det för persikoträdet i hörnet? Och har Stina hittat någon mysig promenadslinga än?

Vissa är planterade i små skogar, andra hänger över en sten. Gemensamt är att de är små vedartade växter som planterats i en för liten kruka. I det här avsnittet undersöker Åsa och Stina traditionen bonsai som ursprungligen kommer från Kina. Jo, det stämmer, men traditionen är mer känd från Japan. Det handlar om krukor, historier och smarta knep. Gäst: Magnus Svenningsson, bonsaiexpert.

Stina och Åsa har varit på tågresa i Europa. De besöker en konferens för botaniska trädgårdar i Budapest och kollar in en salt våtmark i Ungern tillsammans med andra botanister. Att guida ett gäng upptäcktssugna botanister med lupp visar sig inte vara så lätt. Men att resa med tåg, vilken grej!

En trädgård kan vara drömmar, planering, hårt arbete och njutning. Ibland kan det verka svårt att kombinera dessa, särskilt om man vill ha lugn och ro. Att bara få ligga i hängmattan utan att känna stress över något projekt. Hur gör man? Finns det några smarta knep för den som vill minimera arbetet, maximera lugnet och ändå ha det vackert runt sig? Gäst: Lena Benjegård, trädgårdsmästare i Botaniska trädgården som också har en kolonistuga med tillhörande trädgård där hon mest vill sitta still.

Att odla sina egna snittblommor har blivit trendigt. Åsa och Stina tar hjälp av Botaniskas trädgårdsmästare Birgitta Hagelin som visar hur hon planerar entrérabatterna med sommarblommor. I år ska de gå i rött, aprikos och lime och så blir det en hel del dahlior. Det snackas skisser, uträkningar, trender, favoriter och såddtips. Åsa som vill ha en rabatt med zinnior i sommar får veta hur hon ska gå till väga.

Grönkål, blomkål, brysselkål och rödkål. Kål kan se ut på många sätt, men vilken kål är egentligen ursprunget? Åsa har läst en ny forskningsrapport som säger sig ha svaret. Och det är inte vad man tidigare trott. Kål som ord är också lite lurigt. Kål kan betyda olika saker i historiska odlingssammanhang. Gäst är trädgårdsmästaren och kålälskaren Madelene Krug som berättar hur du driver fram riktigt knubbiga och tåliga kålplantor som står emot det mesta. Ett trick är att så kålfrön tidigt på vårvintern - utomhus.

Det bullrar, grävs och planteras om. Aldrig har så väl många grävskopor skådats i Botaniska trädgården? Vad är det egentligen som sker? Jo, det ska byggas nya växthus, trägården ska få ett nytt besökscentrum och vissa rabatter kommer att flyttas till andra platser. Till exempel den älskade dahliarabatten. Senare i höst ska också huvudvägen upp mot klippträdgården dräneras. Åsa och Stina försöker förstå oredan och träffar Botaniskas verksamhetschef Mari Källersjö som beskriver omvandlingen. Och så berättar trädgårdsmästarna Åsa Kullin och Marika Irvine om olika smarta odlingssubstrat som kalktuff, pimpsten och sand.

En björk kan växa högt upp i bergen, en annan längre ner i inlandet och en tredje vid kusten. Alla är samma art men har olika genetisk variation, eftersom de växt på så olika platser och anpassat sig till just sitt lokala klimat. Variationen är viktig att ta vara på inför framtida klimatförändringar eller sjukdomsangrepp. Planterar man alltid samma typ eller klon av en växt i till exempel en stad, blir grönskan väldigt sårbar ifall en sjukdom slår till. Se på almsjukan! – Genetisk mångfald är nyckeln till allt, säger poddgästen Henrik Sjöman, vetenskaplig intendent i Botaniska trädgården.