Den nyutkomna filmen Citizen Vigilante handlar om en hämnare som utkräver blodshämnd mot kriminella invandrare. Den har kritiserats för att vara rasistisk, våldsförhärligande och usel, men har också väckt stor entusiasm och fått många tittare. Bredablick har bjudit in kulturkonnässören Michael för att diskutera den omstridda filmen. Vad är egentligen budskapet i filmen och är den så verkligen så dålig som vissa påstår?

Bredablick är tillbaka med ett nytt avsnitt och denna gång diskuterar vi marxismen och historiematerialismen. Många skulle uppfatta marxismen som en självklar fiende till konservatismen, men finns det kanske något att lära sig av denna tradition? Vi går igenom marxismens grunddrag och diskuterar vad vi finner värdefullt och mindre värdefullt i denna ideologi. Vi fokuserar särskilt på skärningspunkterna mellan konservatism och historiematerialism och hur marxismen kan användas för att utveckla den konservativa ideologien. Gäst i programmet är Emil Eldebrink som själv har en vänsterbakgrund, men nu är aktiv i Alternativ för Sverige. Programledare är Simon O. Pettersson.

I det svenskaste avsnittet hittills intervjuar Simon O. Pettersson Michael Jay om patriotisk poesi. Jay är högst sakkunnig, då han har publicerat en antologi på nästan 500 sidor om ämnet. Vad har den patriotiska poesin betytt för svensk identitet och Sveriges historia? Hur har den förändrat sig över tid? Vilka är de bästa patriotiska dikterna – och vilka är de sämsta? Det och mycket mer avhandlas i dagens avsnitt.

I det nya avsnittet av Bredablick intervjuar Simon O. Pettersson översättaren och förlagsmannen Urban Lindström som är aktuell med ett bidrag till den nyutkomna boken Konservatismer (Augusti förlag 2024). Med tanke på att Lindströms bidrag handlar om begreppet konservativ revolution blir det ett särskilt fokus på den så kallade konservativa revulolutionen. Vad är konservativ revolution? Vad är radikalkonservatism? Är begreppen över huvud taget användbara? Vilka kan sägas vara idéströmningens tongivande personligheter? I övrigt diskuterar vi bland annat konservatism i allmänhet, Augusti förlag, hur det är att översätta Ernst Jünger och Peter Terrin, Afrikaans och Weimartidens relevans idag.

Kulturpodcasten Bredablick är tillbaka med ett nytt avsnitt. Denna gång diskuterar Simon O. Pettersson och Jonathan Aspeqvist talmannen Andreas Norléns nytkomna introduktion till svensk poesi, "Talmannens guide till svensk poesi". Efter några kritiska anmärkningar om Norléns politiska verksamhet behandlas bokens urval utförligt.

Vilken estetik företräder talmannen? Vad har valts ut och vad har valts bort? Vilka dikter är bra och vilka är dåliga? Samtalet bjuder på en omfattande diskussion om boken, liksom en mer allmän diskussion om svensk poesi och svensk lyrikkanon. Dessutom läses och diskuteras ett antal dikter.

I det tredje avsnittet av Bredablick intervjuar vi religionsvetaren Pierre Durrani. Tonvikten i intervjun ligger på hans möte med philosophia perennis, ibland kallat den traditionella skolan, där han också hade förmånen att möta flera av dess förgrundsgestalter personligen, såsom Tage Lindbom, Kurt Almqvist och Martin Lings. Men vi behandlar också hans personliga resa från en frikyrklig uppväxt till islam och den traditionella skolan, och slutligen till ett slags allmänreligiositet som inte är bunden till någon viss tradition, men där Gud ändå har en stor betydelse. 

Följ oss gärna på vår facebooksida och interagera, kommentera och diskutera med oss:
https://www.facebook.com/profile.php?id=61557618454287

I det andra avsnittet av podcasten Bredablick intervjuas Bulletins chefredaktör, folklivsforskaren, författaren, rabbinen m.m. Dan Korn. Vi börjar med Korns dramatiska släkthistoria för att sedan behandla bland annat folklivsforskning, människor som lever på landet utan elektricitet, chassidism, tankesmedjan Oikos och tidningen Bulletin, kulturnationalism och konservatism.

Premiär för kulturpodcasten Bredablick! I det första avsnittet introducerar värdarna Simon O. Pettersson och Jonathan Aspeqvist den nya podcasten. Därefter går de raskt över till att behandla det första ämnet: Hans Järta (1774–1847) och 1809 års regeringsform, en första del i en serie om svenska konservativa profiler. 

Avsnittet behandlar bland mycket annat Järtas väg från radikal till konservativ, hans eventuella roll i mordet på Gustaf III, hans arbete med 1809 års regeringsform, hans mogna konservativa åskådning, hans efterliv och hans relevans idag.  

Vi beklagar den bristande ljudkvalitén i detta första avsnitt. Det blir bättre redan från och med andra avsnittet.