Vad innbar européernas vurm för det japanska i slutet av 1800-talet för Japan? Bo Eriksson samtalar med Monica Braw, fil. dr i japansk historia och under många år Svenska Dagbladets korrespondent i Japan.

Kan framtiden ha en historia? Vilken är mänsklighetens äldsta ”framtid”? När Bo Eriksson samtalar med Henrik Brissman om hans bok Framtidens historia kretsar det kring både människors förhoppningar och fruktan, orakelsvar och teckentydning, utopiska samhällen och nostalgiskt tillbakablickande.

Marcus Ehrenpreis, från Lemberg i Galizien, räknas till en av sin tids största judiska tänkare. Till Stockholm kom han 1914 och verkade fram till 1948 som överrabbin i den stora synagogan. Efter kriget anklagades han och församlingen för att inte ha gjort tillräckligt för att rädda Europas judar, men hur var det egentligen? Göran Rosenberg vet att berätta.

Hur får man in hela världshistorien i ett enda band? Det är en av de frågor som tas upp när Cliopoddens Bo Eriksson samtalar med Carin Franzén och Håkan Möller, som är huvudredaktörer för Natur & Kulturs litteraturhistoria.

De flesta känner Ulla Winblad som en av karaktärerna hos Bellman. Tillsammans med urmakaren Fredman, korpral Mollberg och fader Movitz utgör hon sinnebilden för 1700-talets lättsinne. Men hon var också en historisk person av kött och blod. Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm, har följt henne i Stockholms arkiv.

Den andra delen av Henrik Berggrens trilogi om Sverige under andra världskriget tar vid den mörka hösten 1940 och sträcker sig fram till slaget om Stalingrad hösten 1942. Här blandas allmänhistoria och militärhistoria med enskilda människors levnadsöden, och Berggren berättar att hans strävan har varit att skildra alla skeenden utifrån den kunskap som aktörerna hade just då, ovetande om utgången av kriget. Vem skulle gå segrande ur konflikten?

»Trots att sex är något som är helt grundläggande för vår existens och dessutom väldigt omtyckt så går det inte att prata om det hursomhelst«, konstaterar arkeologen Jonathan Lindström i början av sin bok. Här i podden samtalar han och Bo Eriksson seriöst och initierat om sexualitetens historia i Norden, huvudsakligen under forntiden och äldre medeltid.

I boken, som tilldelades Augustpriset för 2020 års svenska fackbok, släpper författaren fram en kör av röster, där många redan tystnat för alltid. Det är inte bara en mörk del av svensk historia, utan även traditionell samisk kultur som Elin Anna Labba och Bo Eriksson tar upp i detta fina samtal om tvångsförflyttningarna av samer, en tragedi som ägde rum för drygt hundra år sedan.

Vad har det inneburit att vara drottning och ständigt befinna sig i blickfånget? När blev drottningen en yrkeskvinna? Lyssna på ett medryckande, engagerat samtal mellan idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen och Cliopoddens Bo Eriksson där de diskuterar hur drottningrollen förändrats under femhundra år.

Då coronapandemin inte släpper sitt tag om oss, presenterar vi ytterligare ett avsnitt inspelat med distans. Denna gång befinner sig vår gäst på andra sidan Atlanten, medan Bo Eriksson sitter hemma hos sig. Samtalet rör en tidigare amerikansk president: Franklin D. Roosevelt, med anledning av den nya biografin som Lennart Pehrson har skrivit.