Det medryckande samtalet mellan Jakob Lind och Cliopoddens Bo Eriksson kretsar kring Svenska brigaden, den frivilligkår som 1918 startades i Sverige av föreningen Finlands vänner för att stödja den vita sidan i det finska inbördeskriget. Hjalmar Frisell, Jakob Linds morfar, blev brigadens chef – och fick sparken …

Annika Sandén, docent i historia, samtalar på kilometerlångt pandemiavstånd med Bo Eriksson (därav den sämre ljudkvalitén), om hur man tog vara på livets glädjeämnen under svenskt 1600-tal. I alla dystra tider tycks det ha funnits utrymme för fester och nöjen.

Sverige och Kina genom tiderna är temat för detta avsnitt där Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, samtalar med Bo Eriksson om boken Möten i monsunen. Den speglar de långvariga kontakter som funnits mellan de två länderna sedan de första ostindiefararna och som sträcker sig över drygt tre och ett halvt sekel.

Carina Burman, docent vid Uppsala universitet och expert på 1700-talets litteratur, samtalar med Bo Eriksson om Carl Michael Bellman, föremålet för hennes enastående biografi.

Samtalet, liksom boken, placerar Bellman i den gustavianska tidens Stockholm och skildrar ingående den firade skaldens liv.

Ingrid Carlberg samtalar med Bo Eriksson om hennes Augustnominerade och kritikerrosade biografi över Alfred Nobel. Boken handlar inte enbart om fredsivraren, dynamitspängaren och donatorn, utan lika mycket om den tid han levde i. Och att Nobel var en fascinerande person som väcker ens nyfikenhet, visar detta livfulla, engagerade samtal.

Cliopoddens Bo Eriksson och Linnéa Bring Larsson, doktorand vid Stockholms universitet, tipsar om läsvärda historieböcker. De diskuterar kring: Margareta Beckmans I skuggan av giljotinen – Svenskarna i franska revolutionen; Harald Mellers & Kai Michels Himmelsskivan från Nebra – Nyckeln till en svunnen kultur i Europas hjärta; Ulrika Flodin Furås Stadsodlingens historia – Kålgårdar, kolonier & asfaltsblommor; Henrik Berggrens Historien om New York; Bengt Petterssons Himlens dotter – Historien om Kinas mäktigaste kvinna och till sist Oliver Hilmes Berlin 1936 – Sexton dagar i augusti.

Lisbeth Håkansson Petré samtalar med Bo Eriksson om boken »Tisdagar med Tolfterna – Nätverkande kvinnor i sekelskiftets Stockholm«, som handlar om den diskussionsklubb, som startades av Ellen Key och Amalia Fahlstedt, där kvinnor skulle mötas över klassgränserna. Organisationen fick namnet »Tolfterna«, och upplägget var att »inbjudarinnor« skulle ordna tedrickning med samtal och föreläsningar för mindre bemedlade kvinnor.

Filosofen Åsa Wikforss, ledamot av Svenska Akademien och författare till boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender, och historikern Bo Eriksson möttes för att vända och vrida på antikens lyckade och mindre lyckade försök att nå kunskap. Samtalet spelades in på Medelhavsmuseet i Stockholm den 17 september 2019.

Under antiken etablerades frågeställningar som blivit grunden till flera kunskapsfält: fysik, filosofi, retorik, historia och medicin. Över två tusen år senare fortsätter samma frågor att engagera. Forskare, författare och politiker blickar fortfarande tillbaka till antiken för inspiration, visdom och vägledning. Vad var det för tankeströmningar som sattes i rörelse då och som fortfarande är relevanta idag?

Historikern Henric Bagerius samtalar med Bo Eriksson om hur klädmodet och framför allt korsetten begränsade kvinnan. 1885 bildade några av kvinnorörelsens pionjärer Dräktreformföreningen, som tog fram alternativa plagg och ordnade föreläsningar och utställningar för allmänheten. Men det dröjde inte länge förrän debattens vågor gick höga i pressen. Var korsetten verkligen så skadlig? Kunde en kvinna utan snörd midja vara attraktiv på äktenskapsmarknaden?

Historikerna vid Stockholms universitet Joakim Scherp och Charlotta Forss samtalar med Bo Eriksson om den pfalziska ättens sista monark, drottning Ulrika Eleonora och om hur grunderna till det frihetstida statsskicket under hennes korta regeringstid lades. Så hur kom det sig att hon inom loppet av bara tolv månader lät adla 182 personer. Så hur förklaras den »massadling«? Vilka var drottningens adelsmän?