Den globala våldsbejakande islamismen har flyttat fokus från Mellanöstern till Afrika. Sedan IS-kalifatets fall 2019 har det skett en kraftig ökning av jihadistisk aktivitet i främst Sahel-regionen och på Afrikas horn.

I senaste avsnittet av CVE-podden berättar Fredrik Meiton och Vendela Laukkanen om hur utvecklingen påverkar Sverige, och om de rättsprocesser som ägt rum det senaste året som haft en koppling till IS i Somalia. Vad går att säga om gärningspersonerna? Och vad behöver vi som arbetar förebyggande mot våldsbejakande extremism i Sverige ha koll på när det gäller terrororganisationer med bas i Afrika?

Medverkande: Vendela Laukkanen och Fredrik Meiton, utredare CVE. Samtalsledare: Helen Allvin.

En orolig omvärld skapar ett allvarligt läge i Sverige med komplexa och överlappande hot. Säkerhetspolisen ser en utveckling i Sverige där allt fler sympatiserar med våldsbejakande extremisters ideologi och propaganda.

Våldsbejakande extremism, oavsett om den är höger, vänster eller islamistisk, är samtidigt transnationell. De senaste åren har ett antal händelser påverkat bilden av Sverige både inom landet och utomlands som kan vara hotdrivande. Samtidigt har olika typer av författningshot utkristalliserats. Ökad misstro mot samhällets funktioner och det demokratiska systemet riskerar att urholka tilliten till myndigheter och institutioner. Utvecklingen innebär ett ökat tryck på det svenska samhället där polarisering kan utgöra en grogrund för extremism. Välkommen att lyssna till ett seminarium från Almedalsveckan 2024 där Säkerhetspolisen, CVE, Segerstedtinstitutet och Expo delar med sig av analyser och reflektioner om våldsbejakande extremism i Sverige och omvärlden. Seminariet arrangeras gemensamt av CVE och Segerstedtinstitutet.

• Ahn-Za Hagström, chef, Nationellt centrum för terrorhotsbedömning

Det allvarliga omvärldsläget skärper hoten mot Sverige, och främmande makt agerar allt mer offensivt. På senare år har det vid upprepade tillfällen förts på tal att statsaktörer kan underblåsa extremistiska aktörers säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige. Att statsaktörer kan underblåsa hot mot Sverige har uppmärksammats i samband med desinformationskampanjen mot socialtjänsten, koranbränningarna och mordplaner mot svenska judar, samt regimkritiker från olika länder. Det finns även ett flertal exempel på hur stater har främjat egna politiska och säkerhetsmässiga intressen genom att använda sig av icke-statliga aktörer som ombud för våldsutövning utanför den egna statens territorium. Hur ska vi förstå statsaktörers inblandning i våldsbejakande extremism? Hur omfattande är fenomenet och hur stort är denna typ av hot mot Sverige? Hur ska man i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism kunna ha beredskap för statspåverkan? Välkommen att lyssna på detta panelsamtal från Almedalsveckan 2024.

• Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap, Försvarshögskolan

Hur ska myndigheter kommunicera för att motverka anti-demokratiska krafter som vill använda våld för att förändra samhället? Falska rykten, desinformation och propaganda som sprids via digitala plattformar och AI kan mycket snabbt påverka hotbilden mot Sverige. I början av året presenterade regeringen en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Fokus är lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. I detta arbete är kommunikation centralt. Hur ska myndigheter använda kommunikation för att motverka våldsbejakande extremism? Välkommen att lyssna på detta panelsamtal från Almedalsveckan 2024.

• Karl Melin, presschef Säkerhetspolisen

Hur kan vi hindra antisemitismen från att öka i en polariserad tid? Vilka likheter och skillnader finns mellan antisemitiska idéer idag och genom historien? Hur arbetar regeringen med frågan?

Under Almedalsveckan 2023 anordnade CVE och Segerstedtinstitutet ett gemensamt seminarium på detta tema. Ämnet har tyvärr knappast tappat relevans under året som  gått, och därför hölls ett uppföljande seminarium under Almedalsveckan 2024. Det kan du lyssna på här!

• Christer Mattsson, föreståndare, Segerstedtinstitutet

Det här avsnittet handlar om den nya nationella strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism som regeringen presenterade i början av 2024. 

Det här avsnittet är en fortsättning på tidigare episod om hur CVE:s mobila stödteam arbetar. Förra samtalet handlade om vem som kan rådfråga CVE och hur ett första samtal går till. Det här avsnittet tar upp vad som händer sedan med ett ärende. Vilka insatser kan CVE erbjuda?

Medverkande: Marcus Hjelm och Elias Lomfors Carlberg, rådgivare respektive handläggare i CVE:s mobila stödteam

Samtalsledare: Jenny Sonesson, pressansvarig, CVE. 

CVE har ett mobilt stödteam som erbjuder vägledning till yrkesverksamma i hela landet som kommer i kontakt med frågor som rör våldsbejakande extremism. I det här avsnittet svarar vi på frågor som: Vem kan kontakta CVE? Vilka sorts ärenden kan man ta upp? Hur går ett första samtal till.

Medverkande:

I denna podd diskuteras hur religioner, trossamfund, och samarbete med/mellan dessa kan utgöra en del av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Samtalet förs mellan Lenita Törning, forskare med fokus på interreligiösa frågor samt utredare vid CVE, och Sofia Hallbäck, verksamhetsansvarig på stiftelsen Open Skåne, som arbetar för att öka social sammanhållning. Diskussionen leds av Dan-Erik Andersson, docent och universitetslektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. 

I denna poddserie från Center mot våldsbejakande extremism möter vi företrädare för två av de abrahamitiska religionerna i Sverige: judendomen och kristendomen. I samtal med journalisten Lars Mogensen ger de sin personliga bild av samhällsläget i relation till våldsbejakande extremism, vad våldsbejakande extremism egentligen är för något och hur det bäst kan motverkas. De får även chansen att berätta vilken roll de ser att trossamfund kan spela i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Ute Steyer är rabbin i Stora synagogan i Stockholm och judiska centralrådets talesperson i religiösa och teologiska frågor.