I avsnitt #31 av Det judiska Högalid berättade Herbert Trus att hans far, Lejb Trus, anslöt sig till partisanerna i skogarna utanför Bransk, efter den tyska ockupationen av delar av Polen, 1939.

Historien fortsätter så här:

Där lärde Lejb känna en annan partisan, Josel Broide. De blev vänner för livet.

Efter kriget utvandrade Josel till Buenos Aires, Argentina. Lejb och Josel fortsatte att hålla kontakten brevledes. När Josel blev blind skickade han i stället den här kassetten på jiddisch till Lejb, någon gång i början av 1980-talet.

I veckans avsnitt får du lyssna till Josels kassettbrev på jiddisch, till Lejb Trus.

Mina kunskaper i jiddisch är rudimentära, men jag älskar att lyssna till Josels röst.

Varför?

Orden talar till hjärnan, rösten till hjärtat. Rösten är personlig, den har sitt tonläge, sina pauseringar, darrningar, osäkerheter och sin rytm. Kort sagt, vi kan höra Josels känslor av sorg, stolthet, tvekan och glädje, genom tid och rum.

Josel och Lejb lever inte längre, men de har levat, vilket denna inspelning är en påminnelse om.

Lite bakgrund:

Lejbs far, Alter Trus, skrev ner sina minnen i Bransk Yizkor Book, där han bland annat beskriver partisanernas motståndskamp:

”The first order of business which the Bransk group consists of destroying the telephone connections which were located on the Bransk Tchekhenoftse road. This was the direct line to the front at Warsaw. In one night the telephone wires on this road were cut in several places. The poles for a distance of 2 kilometers were torn down. The entire Bransk group of partians participated in this. At the same time a combat unit is set up as well as family camp.

At a meeting it is decided to hand down the death sentence to Koshak, a Pole and the betrayer and Jew murderer.. The armed men are given the job of carrying out this order. Among them Mulje Kleinot an Josel Broide.”