Doktorhildepodden - Kvinnlig hälsa

Klimakteriet har kommit i fokus - fler och fler blir engagerade och har sina synpunkter om hur vi skulle uppmärksamma övergångsåldern hos kvinnan med alla problem det kan innebära. Samtidigt vill man styra vården så att alla nås av samma möjligheter. Det är en nästan omöjlig intention. För somliga är lösningen att allmänläkaren ska ta hand om klimakterievården. Hur mycket kunskap behövs det för att behandla kvinnan med hormoner? Är en gynekologisk undersökning nödvändig? Räcker det med ett samtal via nätet för att få hormoner förskrivna?
I detta avsnitt hälsar jag Dr. Nina Sommerfeld välkommen. Hon är grundaren till den första privata menopausmottagningen i Stockholm. Hon berättar i korta drag om sina visioner med en sådan mottagning med -som hon säger- spetskompetens inom klimakterievård. Jag bjuder även in Dr Johan Löfqvist igen. Han som bl.a. har varit allmänläkare har erfarenhet om hur mycket en allmänläkare är belastad. Det är orimligt att allmänläkaren även ska ta hand om klimakterievård och ersätta gynekologen. Det finns inte tillräckligt med allmänläkare. Det är viktigt med utbildning både för läkaren och kvinnan själv. Därför har jag skrivit böcker, riktade till kvinnan, om myter och fakta med en hormonbehandling, på svenska, danska, tyska och engelska. Den engelska boken riktar sig direkt till vårdpersonal, framför allt allmänläkare och gynekologer. Kapitlet "klimakteriet" har tidigare varit en liten parentes, men nu gäller det att sätta klimakterievård i fokus!

I detta avsnitt presenterar Doktorhilde en översikt om för-och nackdelarna av ett relativt överskott av manliga hormoner hos kvinnan i olika livsskeden. PCOS kännetecknas av ett tillstånd där förhöjda manliga hormoner, många äggblåsor på äggstocken och mens- och ägglossningsrubbningar kan finnas. Ibland kan det leda till det metabola syndromet med risk för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. För flickan i tonåren med tecken på PCOS finns ett terapeutiskt fönster just innan hon är fullvuxen. Det går då bäst att påverka den hormonella situationen. Rätt livsstil genom motion, normalvikt och sockerfattig kost är nödvändigt under hela livet. Olika behandlingar som kosttillskott och mediciner, i synnerhet Metformin, men också p-piller presenteras. PCOS kan leda till problem med fertiliteten. När den androgen-betonade kvinnan kommer i menopaus, ser man ofta en tendens till bukfetma som i sin tur är en riskfaktor för det metabola syndromet och behöver bekämpas genom rätt livsstil, sport och kost samt östrogenbehandling i klimakteriet. Dr. Johan Löfqvist intervjuas i slutet för förklarande kommentarer om metabolt syndrom.

Denna gång intervjuar Hilde Löfqvist sin make Johan Löfqvist som är pensionerad läkare och trippelspecialist inom allmän kirurgi, urologi och allmänmedicin med tre specifika frågor:
- Finns det ett manligt klimakterium?
- Hur har du upplevt kvinnans klimakterium?
- Vilka råd ger du som läkare till den mogna mannen?
Den första frågan är lite provocerande, för män har vanligtvis inte ett plötsligt fall av könshormoner, jämfört med kvinnan där hennes äggstockar slutar producera hormoner vid 50 års ålder. Vi lär oss att mannens impotensbesvär inte behöver hänga ihop med låg testosteronhalt. Även män med laboratoriemässigt normala testosteronhalter kan känna sig deprimerade och ha dålig muskelkraft, sexlust och erektion. Det finns en skattningsskala vid misstanke om testosteronbrist, som kallas ADAM som innefattar 17 olika punkter som kan ha samband med testosteronbrist, nämligen allt från fysiska besvär som minskad välbefinnande, svettningar, sömnbesvär, trötthet, muskel- och ledbesvär, retlighet, nervositet, ängslan, fysisk utmattning, depression, minskad prestationsförmåga, utbrändhet, minskad sexlust och förmåga till erektion och sex, minskad skäggväxt och minskat antal morgonerektioner. Förutom morgonerektioner och skäggväxt liknar symptomen kvinnans klimakteriebesvär! Det behövs en ökad förståelse för dessa tillstånd, och ett sunt leverne är avgörande för både mannen och kvinnan när de når den mogna åldern.

Åter gäster Dr Cornelia Liebau oss för att fortsätta samtalet om sexualitet. Idag tar hon med oss på livets resa, från tonåren till livets "rush-hour", när familjebildning och yrkesliv bara löper på autopilot. Men så småningom kan problem uppstå och tidigare ärr göra sig påminda. Vi nämner könsstympning. Hon pratar om acceptans, om kroppsliga problem uppstår, som en cancer, eller att ett bröst måste opereras bort. Hur kan kvinnan återfå förtroendet till sig själv och sin sexualitet efter en cancer? Åldrandet i sig förändrar kroppen och det behövs en koppling mellan hjärnan, hjärtat och könet för att kunna förstå sig själv. Viktigt är "use it or loose it" om man inte vill bortkoppla sexualiteten i sitt liv. Men det måste bli ett personligt val. Cornelia pläderar för ett nätverk mellan olika professioner som samverkar för att hjälpa kvinnan med att hitta lösningar till sina sexuella problem.

Vi sticker emellan med detta högaktuella ämne från Mora – kvinnor kan! För 10 år sedan åkte både Lena & Hilde Öppet Spår, i år åker Hilde själv. Hilde har även denna gång bevisat att äldre kvinnor kan nå högt uppsatta mål med en balanserad träning utifrån sin kropps förutsättningar. Vidare talar vi om kvinnokraft genom fysiska, sociala och mentala dimensioner och tar upp olika förutsättningar som ger kvinnokraft: familjen, förebilder, nätverk, mentor-, syster- och partnerskap. Slutligen tar vi upp drivkraften i frustration & förtvivlan som tar fram björnmamman i oss när exempelvis kriget kommer! Kvinnliga förebilder efter menopausen är till exempel Michelle Obama och Hildes mamma. Hur fick de sin kvinnokraft?

Vi har glädjen att få samtala med doktor Cornelia Liebau, en av landets mest mångsidigt intresserade öppenvårdsgynekologer som även har en masterexamen inom sexologi. Varför blev hon sexolog? I en exklusiv intervju svarar hon på frågor om hur hon brukar hjälpa kvinnor/par som har sexuella besvär. Vi pratar om hur ett sexuellt problem måste ses i sitt bio-psyko-sociala sammanhang. Många gånger räknas bara vaginalt samlag som "fulländat", och närhet glöms bort. Det kan finnas medicinska hinder till vaginalt samlag, men alternativ till ett tillfredställande sexliv kan hittas. Vi pratar om samlagsförbud och beröringskarta som verktyg för ett par. På så sätt kan de, med ökad ömsesidig förståelse, hitta tillbaka till varandra. I par-terapi måste båda vara beredda på att medverka, annars fungerar det inte!

När produktionen av hormonerna i klimakteriet sviktar, drabbas många kvinnor av nedsatt sexlust. Som gynekolog har Hilde många tips på hur balansen kan återställas och lusten kan återvända. Sexualiteten hör ju till de basala mänskliga behoven men är så laddat. Varför är det så? Hur ser vi på den biologiska, sociala, erotiska och spirituella samt den emotionella sidan av sexualiteten? Vilket samband finns med hormonerna? Vi koncentrerar oss i detta avsnitt på den hormonella behandlingen av nedsatt lust.

Frågorna spänner från vilken medicinsk hjälp man kan få mot starka klimakteriebesvär vid behandlad bröstcancer, till om hormonbehandling bör tas vid viss ärftlighet för bröstcancer. Vi tar även upp hormonbehandling efter hysterektomi (när livmodern har opererats bort) och frågan om myom (godartade muskelknutor i livmodern). Kan ett myom fortsätta påverka blödningar och ge besvär även efter menopausen? Många kvinnor undrar också över vilka preventivmedel som behövs kring menopausen och hur stor risken är att fortfarande bli gravid. Frågorna mynnar som oftast ut i frågan: När vet jag att jag är i menopaus?! Vi avrundar med ett upprört mail från en kvinna som undrar över varför det inte längre är möjligt att boka tid hos gynekologen vid klimakteriebesvär!

Hur påverkas vår hälsa av all skärmtid när det i princip är omöjligt att i dagens samhälle vara utan Internet?  På gott och ont finns det information och kommunikation via nätet - den fysiska kontakten ersätts med kommunikation via sociala medier och nät-konferenser. I tider som nu under pandemin en välsignelse, men i vissa avseenden farligt och skrämmande för kropp och själ! Avsnittet behandlar hälsoinformation, -kontroll, -undersökning och - behandling via nätet och för- och nackdelar av hälso-appar och annan digital medicinsk kommunikation. Exempelvis tar vi upp DUTCH Test (Dried Urine Test for Comprehensive Hormones).

Vi rivstartar årets första avsnitt med att presentera ett tidsfönster för behandlingsmöjligheter med hormoner som kan fördröja åldersrelaterade förändringar i kroppen som uppstår efter menopausen. Detta tidsfönster öppnas vid menopausen och hålls öppet fram till 60 års ålder. Vi tar upp följande frågor:
     - Varför behövs hormonbehandling just när kroppen ställer om sig från
       fertil till icke fertil?
     - Vad gör man om man passerat detta terapeutiska fönster utan hormonbehandling?
     - Varför sviktar minnet, så kallad hjärndimma, vid plötslig hormonbrist?
     - Vad kan du som kvinna göra för att hålla dig frisk oavsett ålder?