Kate Fletcher är pionjär inom forskning om mode och hållbarhet. Hon har under flera decennier anlagt ett designperspektiv på frågan. Hon har skrivit flera böcker om att använda plagg på annat sätt, om att mode och naturen är sammankopplade och hur vi kan påminnas om det, om att designen måste inbegripa en annan syn på material och plagg. Hon har också myntat begreppet Slow fashion. Många av hennes idéer och arbeten har fått stort genomslag i modeindustrin. 

Vilka är då modeindustrins allra största hinder för att bli hållbar idag, enligt Kate Fletcher? Hur vore det att göra mer slitstarka plagg? Och spelar det någon roll? Hur är idéer kring vad som är hållbart kopplat till koloniala maktstrukturer? Hur kan hållbart mode frodas i det lokala? Kan Slow Fashion mobilisera folk i dagens modelandskap? 

I dagens avsnitt intervjuar vi Kate Fletcher, Professor i Sustainability, Design and Fashion Systems vid Manchester Metropolitan University och vid Oslo Metropolitan University. Vi tar oss sedan över till Manhattan där Sofia Hedström de Leo pratar med The Public Foundations vd Kerry Bannigan. Hon berättar om Fashion Impact Fund, en organisation som stöttar unga kvinnor i modeindustrin, framförallt med utbildning och stöd för bättre arbetsvillkor. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, SEI — Stockholm Environment Institute, och modejournalisten Sofia Hedström de Leo. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Det råder inget tvivel om att modevärldens creative directors ofta är stöpta i en och samma form: vita män. Kanske blir det aldrig så uppenbart som i kristider som dessa. Ser man till de stora modehusen är bristen på mångfald bakom kulisserna – på huvudkontoren – ofta slående. Detta är förstås ett problem ur en mängd perspektiv: Vem får göra avtryck? Vem har karriärmöjligheter? Men också ur affärssynpunkt. Det rör sig trots allt om en industri som är oerhört global både i produktion och konsumtion. 

Ett av de främsta affärsskälen för att bedriva arbete kring mångfald och inkludering är att öka graden av kreativitet och innovation. Något som nog står högt upp på många modeföretags agendor just nu. Samtidigt är modevärlden en sluten värld. Det är svårt att röra sig från, säg, byggbranschen till modebranschen. Precis som på alla kulturproduktionsfält är det viktigt att kunna läsa fältet, förstå dess inneboende mekanismer i värdeskapandet. 

Men det finns initiativ som överbryggar dessa problem. I dagens avsnitt träffar vi Jamie Gill, tidigare vd på brittiska modehuset Roksanda, styrelsemedlem i British Fashion Council och också grundare och vd för The Outsiders Perspective, en organisation som syftar till att hjälpa lyx-, mode-, skönhets- och mediaindustrierna att förändras och bli mer innovativa med hjälp av ytterst skickliga yrkespersoner från andra industrier och som dessutom tillhör etniska minoriteter och just nu är underrepresenterade i modeindustrin. Vi gör också ett besök på Latin American Fashion Summit, som också är ett initiativ för att bredda modeindustrin och skapa nya kontaktytor. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning mot kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjuerna från Latin American Fashion Summit görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

I vår tid av överkonsumtion behöver vi hålla kvar blicken på mode som kultur. Hur talar vi om mode? Hur kan man anlägga ett kritiskt perspektiv på mode? Dagens avsnitt kretsar kring relationen mellan mode och konst. Hur förhåller sig mode till konst? Och vice versa, hur förhåller sig konsten till mode? Kan mode vara konst? Kan konstnärer göra mode? Vilka skillnader finns mellan mode och konst? Vilka samarbeten finns? Vem samarbetar? Är det institutioner, enskilda designers eller kommersiella aktörer?

Då Dressed Not to Kill sänds från Center for Arts, Business and Culture vid SSE vill vi inleda med ett nedslag i Handelshögskolans omfattande satsning på konst, som kallas för SSE Art Initiative. Vi träffar Tinni Ernsjöö Rappe   som är Executive Director för konstinitiativet och driver det och tillhörande Literary Agenda, som är en lässatsning. Vi pratar också med Adam Ceczy, forskare och lärare vid University of Sydney och konstnär, inriktad på just mode och konst. Sofia Hedström de Leo samtalar med Timur Tugberk från Art Hearts Fashion, en organisation som blandar konst och mode genom att ordna events under stora arrangemang som Art Basel i Miami eller modeveckan i New York. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid SSE. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, SEI — Stockholm Environment Institute, och modejournalisten Sofia Hedström de Leo.

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Ett sätt att vända vår tids överkonsumtion ryggen och bana väg för en annan konsumtionskultur kring mode är att sakta ned, minnas plagg och deras betydelser. Att tänka igenom hur det har varit att erfara världen med plaggen eller hur plaggen gett oss en skjuts på vägen när vi tagit ett nytt steg i livet. Hur var det när vi skaffade oss plagget? Varför valde vi just det plagget? Vad betydde det för oss då? Hur känner vi inför plagget idag? 

Vi kan minnas mode på ett individuellt plan, men också på ett kollektivt plan, genom samlingar och arkiv. I det senare fallet tar någon på sig rollen som uttolkare. Och det gäller att kureringen då väcker genklang hos andra. 

I dagens avsnitt träffar vi Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Högskolan i Borås och författare till boken Modeminne (tillsammans med Hanna Wittrock). Vår utsända på andra sidan Atlanten, modejournalisten Sofia Hedström de Leo, möter Malin Landaeus, ägare till Malin Landaeus Select Vintage Collections, en vintagebutik och ett modearkiv i Brooklyn, som används av designers från hela världen, så som Chloé och Alaïa. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Malin Landaeus är gjort av Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vi befinner oss mitt i en digital transformation. I modeindustrin påverkar den allt ifrån shoppingbeteenden och trender till möjligheterna till transparens i leverantörskedjan och rapportering. I dagens avsnitt tittar vi närmare på digitalisering och design. 

Hur påverkar digitaliseringen designprocesser i modeindustrin? Hur kan vi prata om mode i olika former av 'extended reality'? Vad kan man egentligen säga om digitaliseringens inverkan på modeindustrins hållbarhet? Varför vill alla unga lära sig mer om hantverk just nu? 

Vi har träffat Jane Harris, professor i Digital Innovation och Design och chef för The Fashion, Textiles and Technology Institute vid University of the Arts, i London, och Manuela Alvarez, designer och grundare av märket MAZ, ett colombianskt lyxmodemärke som utmärks av tydliga hantverkselement med rötter i ursprungsbefolkningens praktiker. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på  kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Manuela Alvarez är gjort av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

"Lyxmode är av naturen hållbart", påstod nyligen Antoine Arnault, ansvarig för hållbarhet och image på LVMH. Stämmer verkligen detta? Erbjuder lyxmodemärkena högre kvalitet idag? Vi har sett en svindlande prisökning på lyxmode bara sedan pandemiåren. Chanels flap bag i mediumstorlek har exempelvis ökat med 104 procent sedan 2019. Innebär det att kvaliteten och värdet också står sig över tid? Höga priser torde tillåta större ansvar i leverantörskedjorna. Eller? I vilken riktning rör sig lyxmodeindustrin just nu?

Dagens avsnitt grottar alltså ned sig i lyxmode och hållbarhet. Vi pratar med Dana Thomas, författare till böckerna Deluxe: How Luxury Lost Its Luster, Fashionopolis: The price of fast fashion and the future of clothes och Gods and Kings: The Rise and Fall of Alexander McQueen and John Galliano, och skribent för New York Times och Brittiska Vogue. Sedan träffar Sofia Hedström di Leo Mary Kyle Holle, grundaren till butiken Miami Twice, som säljer begagnade märkesväskor. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Mary Kyle Holle på Miami Twice är gjort av modejournalisten Sofia Hedström di Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Då AI och mode kretsar mycket kring bilder har vi gjort ett fördjupat samtal kring foto. I skärningspunkten mellan AI och foto ställs en rad intressanta frågor kring autenticitet och curering på sin spets. I förlängningen avgörande utmaningar kring social hållbarhet.

Gäst är Fred Ritchin, professor och tidigare rektor för International Center of Photography ICP och tidigare bildredaktör på New York Times. Han kommer i höst ut med boken The Synthetic Eye, om AI och fotografi. Hans arbete handlar främst om dokumentärfotografi. I en polariserad värld med många konkurrerande sanningsanspråk har AI-bilder en mängd etiska implikationer. 

Trots att steget till modefotografi kan te sig långt finns det tydliga paralleller. Vi ger en kort exposé över modefotografins utveckling och resonerar lite kring dagens utmaningar. Vem är framtidens curatorer/smakskapare? Kommer det en motreaktion mot det 'omöjliga modefotografiet'? Varför vet vi så lite om bilder? Vad får det för konsekvenser? 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute och modejournalisten Sofia Hedström de Leo.

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

AI sveper in över alla delar av samhället och modeindustrin är inget undantag. Snacket om AI är ofta samstämmigt: det är en teknologi som vi vare sig vi vill eller ej måste ta till oss, den ska fungera som ett komplement till oss människor, inte som en ersättare, den kan effektivisera processer, den representerar det nya. Men hur påverkar denna teknologi en så pass materiell kulturindustri som mode? AI kan användas för att optimera leverantörskedjor, till exempel minska lager, men också i kreativa delar av verksamheten: i designen av kollektioner och enskilda plagg, i varumärkets kommunikation. 

Samtidigt menar många att det redan går alldeles för snabbt i modeindustrin; det kommer ut nya kollektioner och stilar ideligen, utbudet är för stort och okoordinerat. Hur blir det då om modeföretag med ena handen granskar och förbättrar sina leverantörskedjor, inför cirkulära modeller och pratar ESG, och med andra handen accelererar det redan skyhöga tempot i modeindustrin och utvidgar sortimentet ytterligare med hjälp av AI? 

Dagens avsnitt rör sig från klädernas och modets sociala betydelse, över modefältets uppbyggnad och värdeskapande, till möjligheterna att använda AI i de kreativa processerna i modeindustrin. Intervjuade i avsnittet är Joanne Entwistle, Reader i Cultural and Creative Industries och en av världens främsta forskare inom modesociologi, verksam vid King's College i London, och Nima Abbasi, en av grundarna bakom den omtalade amerikanska AI-byrån Maison Meta, inriktad på mode, retail och lyx. Maison Meta har arbetat med märken som Revolve, Moncler, Tory Burch, Dolce & Gabbana, Zalando. 
 
Vad är skillnaden mellan kläder och mode? Varför var kroppen länge så frånvarande i modeforskningen? Hur viktigt är kön i modesystemet? Hur reproduceras normer? Hur luckras de upp? Vilka agerar intermediärer idag? Hur använder modeföretag AI kreativt idag? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna? Vilka möjliga användningsområden ser man idag? Hur rimmar det med djupt rotade föreställningar om vad mode är? Om kreativt oberoende, om designers med idéer och visioner, om en tydlig mänsklig avsändare? Med hållbarhet? Välkommen till ett utforskande sommaravsnitt!

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute och modejournalisten Sofia Hedström de Leo. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Returer är ett växande problem för individer, modeföretag och miljön. Där vissa modekonsumenter upplever returer som krångliga och kostsamma ser andra möjligheter att använda hemmet som provrum och shoppar loss utan hämningar. För företagen är returerna en mycket kostsam historia. Många modeföretag får tillbaka ungefär hälften av köpen som returer. Denna shoppingkultur får förstås också konsekvenser för klimatet: plagg som returneras är inte alltid i ett sådant skick att de kan säljas i ordinarie återförsäljningskanaler. Samtidigt kan företags åtgärder för att minska returer leda till att felköp istället blir hängande hemma hos konsumenter. 

Hur stort är problemet med returer idag? Hur agerar modeföretag för att minska mängden returer? Hur har modekonsumenters beteende förändrats över tid? Hur kan modeföretag bäst hantera returer, om man utgår från forskningen? 

I dagens avsnitt träffar vi forskaren Christoph Baldauf från Center for Retailing vid Handelshögskolan i Stockholm och entreprenören Oscar Rundqvist, Handelsalumn och grundare av eComID, en startup som erbjuder modeföretag tjänster för att minska returer och därmed också få ner koldioxidavtrycket. Sedan tar vi fasta på att returer lätt hamnar på soptippen, tar oss över till Miami och pratar med Patricia Ermecheo, grundare till företaget Osomtex som gör textilier av gamla kläder och bland annat samarbetat med Nike. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjun med Patricia Ermecheo görs av Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Det är ingen nyhet att den kreativa sidan av modefältet domineras av vita människor och att dess utveckling präglats av att främst vita människor haft tillträde till den.  Just nu pågår många initiativ för att öka mångfalden och inkluderingen i olika modeföretag och modeskolor.  Men man behöver också berätta andra historier om mode och vidga idén om vad mode är.

I dagens avsnitt står social hållbarhet i fokus, där mångfald och inkludering är en självklar del. Vi tar avstamp i en utställning som gick på Somerset House i London under hösten och vintern, The Missing Thread: Untold Stories of Black British Fashion, som på ett fantastiskt sätt berättade historien om svart brittiskt mode genom fyra teman: home, tailoring, performance och nightlife. Varje tema inbegrep, i vid bemärkelse, rum där svart brittiskt mode och design dels hämtat inspiration, dels utvecklats och blomstrat på helt egna villkor. Historien, som återberättas i podden, är oerhört gripande men också djupt fascinerande och utställningen var i sig en hyllning och ett erkännande till en uppsjö svarta brittiska designers som tidigare inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. 

Vi talar om strategier man tar till när ens karriär inte tar fart på samma sätt som den vita normen, om hur rasism kom till uttryck på 80- och 90-talen, om Joe Casely-Hayford – den förbisedda designern som till slut fick ett postumt erkännande av British Fashion Council i höstas, vi pratar om intersektionalitet, om anpassning, om vad Morgan Stanley som var stolt huvudsponsor av utställningen kunde lära sig av den, om korsbefruktning mellan mode, konst, musik, nagelbarer, med mera, om kulturell appropriering och autenticitet. 

Vi samtalar med utställningens curator, Andrew Ibi, forskare och lärare vid Liverpool John Moores University där han leder modeinstitutionen, men också själv designer, och DJ och entreprenör. Vi träffar också Patricia Saunders, professor i engelska vid University of Miami, specialiserad inom karibiska studier och författare till boken Buyers Beware och Donna Hope, professor i kultur, samhälle och genus vid University of West Indies i Jamaica, och också hon specialiserad inom karibiska studier. Donna Hope är författare till boken Dancehall Queen. 

Designers som omtalas i avsnittet är bland andra Joe Casely-Hayford, Ozwald Boateng, Bruce Oldfield, Chris Ofili, Eddie Chambers, Ninivah Khomo, Monisola Omotos, Maud Sulter, Faisal Abdu’Allah, Christine Checinska, Keith Piper, Nicholas Daley, Bianca Saunders och Saul Nash. 

Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjuerna med Patricia Saunders och Donna Hope görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. 

Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.