Lenin tog vägen förbi Stockholm när han den 9 april 1917 steg ombord på ett tåg i Zürich. Det var en tågresa som skulle komma att förändra världen och göra Lenin till en av världshistoriens mest kända personer. Destinationen var Rysslands huvudstad Petrograd.

Det första världskriget rasade, Ryssland var ett land i kaos och ett par månader tidigare hade tsar Nicolai II tvingats bort från tronen. Landet styrdes av en provisorisk regering under ledning av Alexander Kerenskij och nu skulle Lenin återvända hem från sin påtvingade exil för att göra revolution. Resan gick delvis genom Sverige och under ett uppehåll i Stockholm passade Lenin på att träffa en grupp svenska kommunister och inhandla en kostym och ett par skor.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Lenins resa från Zürich till Petrograd. Hur kunde Lenin resa genom Tyskland under brinnande krig? Vad var det som avhandlades i mötet med de svenska kommunisterna och vilka konsekvenser kom denna mytomspunna tågresa att få?

Winston Churchill beskrev senare den av tyskarna organiserade tågresan på följande sätt: ”de forslade Lenin från Schweiz till Ryssland i en plomberad vagn likt en pestbacill”. Den tyska regeringen hade hoppats att Lenins återvändande skulle leda till ökade oroligheter i Ryssland och deras förhoppningar slog in. Den ryska revolutionen stod för dörren.

Bild: Lenin (marked ett x) på Vasagatan i Stockholm med Ture Nerman och Carl Lindhagen den 13 April 1917, Stadsmuseet i Stockholm, Fotograf: Axel Malmström (1872-1945), Creative commons.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sigismund var svensk kung under en mycket händelserik tid i slutet av 1500-talet. Trots att han levde ett minst sagt dramatiskt liv är han en förhållandevis okänd monark för de flesta.

Han föddes i fångenskap under brinnande krig, fick en katolsk uppfostran i det protestantiska Sverige och valdes till kung i Polen innan han efterträdde sin far Johan III på den svenska tronen. Till sättet var han en annorlunda Vasakung. Medan farfadern Gustav Vasa och han far och farbröder var högljudda, kvickilska och hänsynslösa, var Sigismund snarare blyg, försiktig, tålmodig och eftertänksam. Om han varit lite mer lik dem så kanske den svenska historien tagit en annan riktning och det svenska inbördeskriget fått ett annat slut. Sigismunds tid som ”dubbelkung” tog slut på de dimmiga fälten vid Stångebro utanför Linköping en septemberdag 1598.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Sigismund Vasa som var kung i två riken. Vem var han egentligen? Varför uppfostrades han till katolik och varför förlorade han sin svenska krona?

Sigismund gav aldrig upp sina anspråk på den svenska tronen och därmed lades en dynastisk dimension till den territoriella konflikten mellan Sverige och Polen i den turbulenta kampen om herraväldet i Östersjöomårdet.

Bild: Sigismund (1590) av Martin Koberm, Kunsthistorisches Museum Wien, Wikipedia, Public Domain.

Lyssna också på Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Helsingborg, den 28 februari 1710, var en av de mest avgörande drabbningarna under stora nordiska kriget – ja, kanske under hela den svenska stormaktstiden. På ena sidan stod en dansk invasionsarmé på cirka 15 000 man som i november 1709 hade landstigit vid fiskeläget Råå utanför Helsingborg, i akt och mening att återerövra Skåne, Halland och Blekinge. Motståndarsidan utgjordes av en jämnstark men i allt väsentligt nyuppsatt svensk fältarmé som för eftervärlden har blivit känd som ”Stenbocks getapojkar”.

Kommenderande befälhavare på den svenska sidan var den karolinske härföraren och generalguvernören över Skåne, Magnus Stenbock. Han hade utmärkt sig i flera tidigare bataljer och var en av Karl XII:s gunstlingar, men det var slaget vid Helsingborg som gjorde honom till hjälte och en av rikets mäktigaste – i den vacklande svenska stormaktens elfte timme.

Den våldsamma sammandrabbningen mellan Stenbocks trupper och den danska invasionsarmén ägde rum i den snötäckta och delvis väldigt svåra terrängen utanför Helsingborgs stadsmurar. Förlusterna var höga på bägge sidor och tusentals soldater gick förlorade i snömodden.

Efter fyra timmars ursinniga strider slutade bataljen med danskt nederlag. Härmed var den danska invasionen av Skåne över – och Danmark gav upp sina försök att med militära medel vinna tillbaka förlorat land från Sverige.

Det är denna ödesmättade dag i Nordens historia som historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson zoomar in på i dagens avsnitt av En oväntad historia. Vad var det egentligen som hände under slaget och kunde det ha slutat annorlunda? Och vad var det för soldater som kämpade på den svenska sidan, med tanke på att Karl XII:s armé de facto hade gått under i slaget vid Poltava året dessförinnan?

Bild: Tryck av slaget vid Helsingborg mellan svenska och danska trupper 1710. Skannat från boken Svenska slagfält, Ursprungligen är trycket en del av Militärarkivets samlingar, Wikipedia, Public Domain

Lyssna också på Stenbocks kurir – mannen, myten, meddelandet

Litteraturtips

Andreas Marklund: Stenbock. Ära och ensamhet i Karl XII:s tid. Historiska Media, 2008.

Olle Larsson: Stormaktens sista krig. Sverige och stora nordiska kriget 1700–1721. Historiska Media, 2009.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stasi, eller Ministeriet för statssäkerhet, är sannolikt en av världens mest välkända eller, om man så vill, ökända säkerhetstjänster. Organisationen skapades i DDR 1950 och hade till uppgift att skydda staten från politiska hot inifrån. Övervakningen av de östtyska medborgarna var massiv; människor avlyssnades, skuggades och fick sina brev öppnade.

När organisationen var som störst hade den över 90 000 anställda. Dessutom avlönade Stasi en grupp angivare som kallades Inofficiella Medarbetare, IM. Mot olika typer av ersättning lämnade de ut information om vänner, arbetskamrater och till och med familjemedlemmar. När Berlinmuren föll 1989 hade Stasi 173 000 inofficiella medarbetare i sina register.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den östtyska säkerhetstjänsten Stasi. Varför grundades organisationen? Vilka metoder användes för att övervaka medborgarna i DDR, arbetarnas paradis, och vilken roll spelade personer som Erich Mielke och Marcus Wolf för Stasis verksamhet?

Men Stasi bedrev också underrättelseinhämtning utomlands. Hauptvervaltung Aufklärung, HVA, som denna del av organisationen kallades, leddes av den legendariske Marcus Wolf, även känd som mannen utan ansikte. HVA räknades som den fjärde mest effektiva underrättelsetjänsten i världen efter Mossad, CIA och KGB. Bland annat lyckades den placera agenter i den västtyske förbundskanslerns kansli och i Natohögkvarteret.

Bild: Stasi-Bunker Lübschützer-Teiche – Övervakningsteknik, Wikipedia, CC BY-SA 4.0

Lyssna också på Leif X-et Persson knäcktes i Stasis undersökningshäkte.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tempelriddarorden grundades i Jerusalem på juldagen 1119. Inför patriarken i den heliga staden lovade nio franska riddare att leva i kyskhet, fattigdom och lydnad samt att beskydda pilgrimer och vakta de heliga platserna.

De hade sitt högkvarter på Tempelberget, på samma plats där Salomos tempel en gång legat. Ordens fullständiga namn var Kristi och Salomos tempels fattiga riddare och dess medlemmar var krigarmunkar, direkt underställda påven i Rom. Med sina vita dräkter med röda kors har tempelriddarna blivit kända för en bred allmänhet genom populärkulturen.

Tempelriddarorden blev en militär maktfaktor i Outremer, det korsfararrike som grundades i det heliga landet efter det första korståget. Genom donationer och gåvor av olika slag växte sig orden rik och mäktig. När kriget i det heliga landet började gå sämre, dalade stödet för tempelriddarna och i början av 1300-talet inledde den franske kungen Filip den sköne en omfattande förföljelse av ordens medlemmar. De arresterades, anklagades för bland annat avgudadyrkan och sodomi och tvingades erkänna sina brott under svår tortyr. Tempelriddarorden upplöstes och i mars 1314 brändes deras siste stormästare Jaques de Molay på bål i Paris.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den mytomspunna Tempelriddarorden. Varför skapades denna orden under åren efter det första korståget? Vilken typ av verksamhet bedrev dessa krigarmunkar? Vilka faktorer låg bakom förföljelsen av dem och ligger det någon sanning i berättelsen om den förbannelse som den siste stormästare uttalade över påven och den franske kungen?

Bild: Slaget vid Hattin 1187, vändpunkten som ledde till det tredje korståget. Från en kopia av Passages d'outremer, c. 1490, Wikipedia, Public Domain.

Lyssna också på De kristna korstågen utvecklade krigsföringen.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arne Beurling var en gudabenådad matematiker och kodknäckare från Uppsala universitet som under andra världskriget lyckades knäcka den tyska G-skrivarkoden. Han fick bukt med den hyperavancerade kodmaskinen – som egentligen kallades Geheimschreiber och hade ett närmast oändligt antal möjliga kombinationer – efter att i cirka två veckors tid ha låst in sig i en villa ute på Lidingö, utrustad med enbart papper och penna samt en resväska full med krypterade teleprinterremsor.

Tack vare Beurling blev den tyska G-skrivartrafiken en säkerhetspolitisk guldgruva för Sverige. Genom att systematiskt tappa telekablarna på linjen Berlin-Oslo på information kunde den svenska militära underrättelsetjänsten tillskansa sig hemlig kunskap om nazisternas militära insatser och överväganden. Bland annat fick man tidig förvarning om de tyska anfallsplanerna mot Sovjetunionen, Operation Barbarossa, genom G-skrivarkommunikationen.

I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om det topphemliga underrättelsearbete som under andra världskriget bedrevs på Karlaplan 4 i Stockholm. Här – i en gammal rivningskåk, mitt på Östermalm – huserade en av försvarets hemligaste avdelningar: Försvarsstabens kryptoavdelning eller Kryptodetalj IV, föregångaren till våra dagars FRA (Försvarets Radioanstalt).

En av dem som arbetade för kryptoavdelningen var Arne Beurling, som kort efter krigsutbrottet i september 1939 hade ringt upp Försvarsstaben för att erbjuda sina tjänster. Marklund och Larsson talar emellertid också om en annan medarbetare vid Kryptoavdelning IV: ordonnansen Allan Nyblad, som tillsammans med sin storebror Knut sålde underrättelser ur G-skrivartrafiken till Sovjetunionens militära underrättelsetjänst GRU.

Litteraturtips:

Andreas Marklund: Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning. Historiska Media, 2020.

Wilhelm Agrell: Stockholm som spioncentral. Spåren efter tre hemliga städer. Historiska Media, 2020.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mordet på Julius Caesar är ett av historien mest kända politiska attentat. I samband med ett möte i senaten omringades Caesar av en grupp senatorer som bestämt sig för att ta livet av honom.

En spåman hade varnat honom för att bege sig till Pompejus teater på Marsfältet denna dag och hans hustru hade bett honom att stanna hemma efter att hon hade plågats av onda drömmar och syner. Caesar hade sovit inte heller sovit särskilt gott och hade nog aldrig gått till senaten denna dag om de sammansvurna inte skickat bud efter honom. Så kom det sig att han en stund senare låg hopsjunken med ansiktet i sin toga, genomborrad av 23 dolkhugg. Idus Martiae, den 15 mars år 44 f. Kr blev hans sista dag i livet.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om mordet på Julius Caesar. Hur kom det sig att Caesar blivit så hatad att delar av senaten ville mörda honom? Vilka var deras motiv? Hur viktig har William Shakespeares pjäs Julius Caesar från 1599 varit för eftervärldens bild av mordet och vilka var egentligen Caesars sista ord i samband med attentatet?

Mordet på Julius Caesar markerar övergången mellan två perioder i den romerska historien. Det inbördeskrig som följde ledde till republikens död och kejsardömets födelse.

Lyssna också på Klottret visar de vanliga människorna i romarriket

Bild: Caesars död av Caesars av Carl Theodor von Piloty (1865), wikipedia, Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kung Artur är en av de mest ryktbara gestalterna ur Europas medeltida historia. Hans namn har gjorts odödligt genom populärkulturen där det ofta förknippas med fantasieggande företeelser som riddarna kring runda bordet, svärdet Excalibur och jakten på den heliga Graal.

Dessvärre är kung Artur förmodligen mer myt än verklighet. Han omnämns förvisso av walesiska historieskrivare redan under äldre medeltid. Bland annat beskrivs han i verket Historia Brittonum som ett slags militär ledare för de keltiskspråkiga britannierna – en ”dux bellorum” som i början av 500-talet ledde sina trupper till seger mot anglosaxarna i tolv bataljer, någonstans i de västliga delarna av våra dagars Storbritannien.

Samtliga historiska källor om kung Artur är dock nedtecknade flera hundra år efter hans påstådda död i slaget vid Camlann kring år 540. Därför är det i första hand som myt – inklusive rollen som propagandamässig förebild – som denna medeltida potentat har haft historisk betydelse.

I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Arturmytens historiska rötter. De går igenom beläggen för kung Arturs existens och tittar närmare på huvudingredienserna i den historiska mytbildningen. De diskuterar även omständigheterna kring kung Arturs död, som bokstavligt talat är något dimmiga, då det bland annat hävdas att Artur försjunker i ett slags helbrägdagörande dvala bland dimmorna på den förtrollade ön Avalon.

Bild: Gobeläng som visar Arthur som en av de nio värdiga, bärande en vapensköld som ofta tillskrivs honom (ca 1385) Okänd konstnär – Wikipedia, Public Domain

Lyssna också på Olof Rudbecks Atlantica förebådar Putin

Litteraturtips:

Joshua Hammer: ”Was King Arthur a Real Person?” Smithsonian Magazine, 2022.

Dick Harrison: Englands historia. Del 1: Från forntiden till 1600. Historiska Media, 2018.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Berlinmurens fall på kvällen den 9 november 1989 kom som en fullständig överraskning för alla. Tidigare samma år hade den östtyske ledaren Erich Honecker stolt förkunnat att muren som delade staden skulle stå i ytterligare 50 eller 100 år om det visade sig nödvändigt.

I nästan tre decennier hade Berlinmuren hindrat DDR-medborgare att fly till väst och i slutet av 1980-talet var det många som uppfattade den som en historisk konstant. Men hösten 1989 blåste förändringens vindar kraftiga i östra Europa och en efter en tvingades kommunistregimerna ge efter för trycket från folket och lämna ifrån sig makten.

Även Östtyskland påverkades av denna utveckling. Motvilligt tvingades den östtyska kommunistregeringen till eftergifter men så långt som till att öppna Berlinmuren var man inte villig att sträcka sig. Berlinmuren föll inte heller som ett resultat av medvetna politiska beslut utan var ett resultat av en rad misstag och ett omfattande slarv. För de styrande i DDR skulle Berlinmurens fall kunna beskrivas som ett fatalt olycksfall i arbetet.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Berlinmurens uppgång och fall. Varför uppstod två tyska stater efter andra världskriget? Vad var syftet med att bygga en mur som delade Berlin och vilka händelser var det som ledde fram till Berlinmurens fall en sen kväll i november 1989?

Men Berlinmuren var inte bara en mur. Den var en symbol för det kalla krigets delade värld. När muren föll var en ny världsordning som höll på att ta form. Det kalla kriget gick mot sitt slut.

Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.

Bild: Berlinmurens fall 1989, Wikipedia.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tordenskjolds sista strid, då den legendomspunne norsk-danske sjöhjälten slutade sina dagar på ett dimhöljt fält utanför Hannover i norra Tyskland, är ett historiskt mysterium från det stora nordiska krigets era.

Det var den 12 november 1720 som Peter Wessel Tordenskiold mötte döden i en ursinnig närstrid med blanka vapen mot den svenske officeren och krigsveteranen Jacob Axel Staël von Holstein.

Enligt de inblandade parterna rörde det sig om en duell. Efter några osande förolämpningar och förbittrade replikskiften hade de bägge herrarna hamnat i slagsmål på en fest i Hannover. Detta var orsaken till att Staël von Holstein – som i handgemänget ådrog sig ett igenmurat öga – hade utmanat Tordenskiold för att återupprätta sin ära.

Inte desto mindre blev det dramatiska och ganska snöpliga dödsfallet redan i samtiden föremål för spekulationer och mer eller mindre fantasifulla konspirationsteorier.

I detta avsnitt av podden En oväntad historia försöker historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson reda ut de besynnerliga omständigheterna kring Tordenskjolds sista strid. Där finns onekligen detaljer som tyder på en duell: skarpslipade värjor, alkoholrelaterade förolämpningar och hetlevrade män med en bakgrund i det militära. Å andra sidan går det inte att förneka existensen av andra, mer suspekta detaljer.

Stämmer det att Tordenskjold kom oförberedd till duellen och fäktades med en dekorativ men oduglig dräktvärja, medan Staël von Holstein i stället var beväpnad med en militär huggvärja av karolinsk modell? Och kan de suggestiva kopplingarna till Karl XII:s död avfärdas som rena tillfälligheter, liksom det faktum att Tordenskjolds sekundant – alltså hans assistent i den dödliga duellen – bar det föga förtroendeingivande namnet Münchhausen?

Bild: Peter Tordenskold av Jacob Coning från 1720. Oslo museum, DigitaltMuseum, Public Domain.

Litteraturtips:

Dan H Andersen: Mandsmod og kongegunst. En biografi om Peter W Tordenskiold. Aschehoug, 2004.

Sune Christian Pedersen: På liv og død. Duellens historie i Danmark. Gyldendal, 2003.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.