Europapodden

Extrapodd. Péter Magyar knuffar Viktor Orbán från den ungerska tronen efter 16 år. Hör om faktorerna som avgjorde och vad maktskiftet kan betyda för Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En epok i Europas moderna historia är över. Så beskriver Daniel Alling det ungerska valresultatet där en portalfigur för den europeiska ytterhögern nu förlorar makten. Hör Sveriges Radios korrespondenter från Budapest med färska analyser av valresultatet och bilder från den historiska valnatten.

Efter sexton år vid makten är Viktor Orbáns tid på tronen över. Péter Magyars parti, Tisza, vann en supermajoritet med 138 av parlamentets 199 platser, medan Orbáns Fidesz ihop med sina allianspartier fick 55 mandat. EU-vänliga europeiska ledare gläds åt resultatet och många hyser stora förhoppningar på att Magyar ska stå för en ny Europapolitik.


Rättelse 13/4: I den ursprungliga versionen sades att observatörerna som på förhand väckt frågor om valets demokratiska legitimitet kom från bland annat Europeiska rådet. Korrekt är att de kom från Europarådet.

Medverkande: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, Daniel Alling, Sveriges Radios internationella korrespondent.

Programledare: Catarina Spåre Gustafsson

Producent: Therese Rosenvinge

Uppgifter om röstköp, sprängladdningar och EU-läckor till Kreml. Viktor Orbán utmanas på allvar och Bryssel håller andan när Ungern går till val.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ungern går till val den 12 april och premiärminister Viktor Orbán står inför sin största utmaning på 16 år. Samtidigt har Ungern blivit en geopolitisk kokpunkt där stormakternas intressen sammanfaller i Europa. För Putin finns starka skäl att vilja påverka det ungerska valet och även Trump-administrationen ger sig in i slutspurten när JD Vance besöker Budapest för att backa Orbán.

Viktor Orbán och hans Fidesz ställs mot utmanaren Peter Magyar, partiledare för mittenhögerpartiet Tisza. Ungernkännaren Anders Blomqvist beskriver hur Orbán förändrat det ungerska samhället i grunden och Östereuropakorrespondent Milan Djelevic berättar vilka frågor som driver de ungerska väljarna. Samtidigt finns utbredd kritik om att valet inte är fritt, utan att påtryckningar och press är en realitet som många ungerska väljare känner av.

Slutspurten kantas av uppgifter om läckor inifrån EU-möten, rysk påverkan och röstköp. En dokumentär med vittnesmål om hur röster kan köpas för pengar och mutor har skakat valspurten, men avfärdas av Fidesz som smutskastning. Europarådets observatörer varnar samtidigt för en aggressiv valrörelse med vilseledande kampanjer. Hur påverkar allt detta väljarna och valet?

Medverkande: Milan Djelevic, Östereuropakorrespondent. Anders Blomqvist, Ungernkännare och historiker vid Högskolan i Dalarna. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Marcus Östlund

Höga energipriser slår hårt mot Europa och finansminister Svantesson varnar om att ransonering inte kan uteslutas om energikrisen blir långvarig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Storbritannien pressas premiärminister Starmer hårt av energifrågan, oppositionen menar att regeringen istället borde utvinna mer fossilt i ishavet.

I Frankrike genomförs stora protester mot höga bensinpriser medan Spanien (som har betydligt bättre statsfinanser än Frankrike) redan valt att subventionera både bensin och höjda elpriser.

Norge är en av energikrisens kortsiktiga vinnare men kan Europa räkna med Norges energitillgångar i det långa loppet?

Rättelse: I ursprungsversionen av avsnittet uppgavs felaktigt att Spaniens premiärminister Pedro Sanchez sagt att en kilowattimme (kWh) kostade 14 euro i Spanien och mer än 100 euro i Frankrike, Tyskland och Italien i mars. Korrekt är att siffrorna gäller per megawattimme (mWh). Uppgiften har tagits bort den 2:a april 2026.


Medverkande:

Programledare Catarina Spåre Gustafsson

Nina Benner, korrespondent för Storbrittanien och Irland

Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent

Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS Analysis

Producent Lena Bejerot

Research Oskar Sellström

Parisa Höglund tipsar om att Det politiska spelet numera släpper två avsnitt i veckan – varje tisdag och torsdag i Sveriges Radios app!

Inför riksdagsvalet i höst växlar Sveriges största politikpodd Det politiska spelet upp och släpper två avsnitt i veckan - på tisdagar och torsdagar. Tisdagens avsnitt, där du hör Parisa Höglund tillsammans med Monica Saarinen, hör du bara hos Sveriges Radio, så lyssna i Sveriges Radios app.

Viktor Orbáns blockering av Ukrainastödet irriterar EU, frågan är om Orbán använder EU-konflikten för att försöka vinna det stundande valet i Ungern?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ungern går till val 12 april och allt står på spel för landets premiärminister Viktor Orban, som innehaft posten i hela 16 år.

Iinför valet har en infekterad strid om utlovade EU-stödpengar till Ukraina blossat upp.

Ungern som tidigare sagt ja till stödpengarna vände tvärt och EU kunde därmed inte ta något beslut på toppmötet i Bryssel som planerat. Orban skyller vändningen på att den ledning som förser Ungern med rysk olja, och som Ryssland bombat sönder, ännu inte lagats.

Nu har EU lovat stå för kostnaderna för att laga ledningen, men tills dess att den ryska oljan flödar fritt till Ungern tämker Viktor Orban inte rösta ja till nödlånet på 90 miljarder Euro till Ukraina, som landet så väl behöver.

Men om ett par veckor kan Ungern ha en ny premiärminister - så kanske Orban spelat ut sitt sista kort mot EU!

Programledare Catarina Spåre Gustafsson

Medverkande:

Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent

Lubna El-Shanti , Ukrainakorrespondent

Producent Lena Bejerot

Danmarks statsminister Mette Frederiksen hoppas att hanteringen av Grönlandskrisen ska säkra en valseger. Men hon utmanas från både höger och vänster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Valspurten i Danmark går in i slutskede inför valet till Folketinget den 24 mars. Statsminister Mette Frederiksen siktar på en tredje rak valseger och sätter sitt hopp till det opinionslyft som syntes efter Grönlandskrisen i början av året. Stormaktsrivaliteten i Arktis och runt Grönland ger årets valrörelse i Danmark en tydlig geopolitisk fond, även det är inrikespolitiska frågor som dominerar valrörelsen. Så frågan är hur stark ”Trumpeffekten” blir för Frederiksen i slutändan?

Den nuvarande danska mittenregeringen med Socialdemokraterna, Moderaterna och Venstre i koalition utmanas från både höger och vänster. Höstens lokalval i Köpenhamn blev ett svidande nederlag för Socialdemokraterna och vi frågar oss hur pass ombytliga de danska väljarna är och vilka strategier för att fiska röster som går hem. Under valrörelsen har de 12 partiledarna bland annat låtit sig stängas in på en högskola i 24 timmar för en reality-TV-show, där de syntes laga mat, dricka vin och ha musikquiz tillsammans.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Samuel Larsson, tidigare Danmarkskorrespondent.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Heinz Wennin

Spaniens kritik mot kriget i Iran skiljer sig från andra ledares balansgång och får Trump att se rött. Samtidigt bävar EU för en ny energikris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriget i Mellanöstern gör Europas relation till USA mer laddad. Donald Trumps beska utspel om att stoppa all handel med Spanien och den syrliga kommentaren att Storbritanniens Keir Starmer ”inte är någon Churchill”, väcker reaktioner. Europas linjer går isär när Spaniens Pedro Sanchez sätter hårt mot hårt medan Keir Starmer har en linje om kriget som uppfattas mer luddig. Samtidigt som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz får kritik för att inte ha markerat hårdare mot Trump vid deras möte i Vita huset förra veckan.

Stoppet i Hormuzsundet och krigets inverkan på energimarknaden ökar nervositeten i Europa. Runt köksbord i Tyskland, Storbritannien och Spanien finns en oro för ökade energi- och levnadskostnader. Hur sårbart är Europa för oljepriser som åker berg- och dalbana och för avbrott i leveranser? Hör om EU:s lärdomar från 2022 och hur väl rustat Europa är den här gången.

Medverkande: Andreas Liljeheden, EU-korrespondent i Strasbourg. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Nina Benner, korrespondent Storbritannien
Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Olof Sjöström

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då.

Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Researcher: Oskar Sellström
Tekniker: Jacob Lalér

Fyra år med krig har inneburit svåra prövningar för Ukraina och samtidigt förändrat Europa. Kan ett oenigt EU fortsätta ge Ukraina det stöd som behövs?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det brutala kriget i Ukraina har inte bara inneburit en katastrof för ukrainarna, utan även omformat Europa. Kriget har prövat Europas enighet och de EU-system där enskilda länder kan sätta sig på tvären.
Fyra år efter den ryska fullskaliga invasion i Ukraina har EU infört en lång rad sanktioner mot Ryssland och stöttat Ukraina både med pengar och militär utrustning. Men på årsdagen reser EU-ledarna till Kiev tomhänta, varken nya sanktioner eller stödpaket har fått grönt ljus. Frågan är nu hur Bryssel ska komma runt Ungern och Slovakien som bromsar EU-hjälpen och hur stark den europiska viljan att hjälpa Ukraina är?

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget Politea
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Mattias Dellert
Tekniker: Christian Barter

Var det ett nytt europeiskt självförtroende som tog plats på scen på säkerhetskonferensen i München? Och hur glad är Orbán över ryggdunk från Rubio?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

USA klarar sig inte utan oss, var ett av budskapen från europeiska ledare på plats i München när den årliga säkerhetskonferensen gick av stapeln i helgen. Den transatlantiska länken är inte på något sätt lagad och Natos kris är inte över. Men är det en ny europeisk Trump-strategi vi såg glimten av på det bayerska lyxhotellet? En viral grimas från Kaja Kallas kanske också var en del av det. Efter säkerhetskonferensen åkte USA:s utrikesminister Marco Rubio vidare till Ungern och Slovakien. I Budapest fick premiärminister Orbán både ryggdunk och amerikanska löften om fördjupat samarbete. Vad betyder stödet från Trump-administrationen för Orbán och Fidész med bara två månader kvar till det ungerska valet i april? Och är EU:s bästa och snabbaste väg framåt nu ett fördjupat samarbete mellan ett mindre antal länder? I Bryssel diskuteras idén alltmer flitigt.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Research: Oskar Sellström
Tekniker: Jakob Gustavsson