Europapodden

Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av Putins mardrömmar kan bli sann, istället för att förhindra Ukrainas närmande till väst kan Rysslands krig i Ukraina leda till motsatsen – ett påskyndat medlemskap i EU.

Men många hinder ligger längs vägen. Ukraina har haft flera allvarliga fall av korruption på hög nivå och Ukrainas enorma jordbruksarealer skrämmer befintliga EU-länder som Polen, som ser risken för att den egna produktionen konkurreras ut. Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod, över 70 procent av landet består av jordbruksmark, i hektar mätt en yta större än hela Tyskland.

Samtidigt har Tysklands förbundskansler Merz föreslagit en flexibel väg in i unionen för Ukraina. En lösning där Ukraina exempelvis snabbt kan vara med på EU-möten, men utan rösträtt. Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat förslaget som orättvist och menar att det måste vara allt eller inget för Ukraina.

Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier Sieps. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondet som också bevakar bland annat Moldavien och kriget i Ukraina.
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Lena Bejerot

Drönarkriget sväller och i Baltikum ser man en ny verklighet när intrången blir fler. Hur långt har EU kommit med sin drönarmur och hur kan Nato skydda Europa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Luftvarningar och evakueringar till skyddsrum har den senaste tiden påverkat tillvaron i flera länder runt Östersjön och i Östeuropa. Felicia Hassan beskriver vad som sker när luftrum kränks och det ryska anfallskriget i Ukraina kommer än närmre inpå. Så sent som i veckan skickades franskt stridsflyg upp för att skjuta ner en drönare över Lettland och Nato övar just nu för att stärka luftförsvaret i bland annat Baltikum. Samtidigt har det gått nio månader sedan EU-kommissionen lanserade en vision om en europeisk ”drönarmur”. Men uppbyggnaden är komplex och den senaste tidens drönarkränkningar visar Europas svårigheter.

I maj skadades två civila personer när en drönare kraschade in i ett flerbostadshus i Rumänien. I en exklusiv intervju med Ekot medger EU:s utrikeschef Kaja Kallas att det tar tid att förverkliga den så kallade ”drönarmuren”, ett skyddssystem som enligt planen ska finnas på plats och fungera 2027. Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnant förklarar risker vid nedskjutning, vilket hot drönarna utgör och vikten av tidig upptäckt.

Medverkande: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.
Ulf Lepp, antidrönarkonsult och tidigare överstelöjtnant
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge

Europa tvistar om fredssamtal med Putin. Dags att kliva fram menar vissa, en ”rysk fälla” varnar andra. Vad krävs för samtal och vem kan pressa Kreml?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ryssland intensifierar sina attacker mot civila mål i Ukraina. Samtidigt beskriver USA:s utrikesminister Marco Rubio de amerikanska samtalen med Ryssland som resultatlösa. Signalerna har lett till diskussion i EU-kretsen om huruvida Europa bör kliva in eller inte. Men åsikterna går isär om vägen framåt och EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnar för att debatten om samtal är en ”rysk fälla”.

När fredssamtal ändå diskuteras bubblar en annan fråga upp i Europa: vem kan faktiskt pressa Putin? Namn som nämns är bland andra Alexander Stubb, Sauli Niinistö, Angela Merkel, Mario Draghi och Jean-Claude Juncker. Vladimir Putin har å sin sida pekat på Gerhard Schröder, vilket väcker reaktioner i Europa. I veckan går även Armenien till val, som beskrivs som ett vägval mellan öst och väst. Hör om ryska påverkanskampanjer och hur valet kan avgöra Armeniens fortsatta närmande till EU.

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Fredrik Löjdquist, säkerhetspolitisk expert och chef vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska Institutet.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge

På hemmaplan haglar korruptionsanklagelserna mot personer i Sanchez närhet - samtidigt som tusentals spanjorer skanderar på gatorna om hans avgång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Spaniens premiärminister Pedro Sanchez utmanar både EU-kollegorna och USA:s president på ett självsäkert sätt. Men på hemmaplan har han kanske inte fog för att vara lika självsäker. För snygg, för slug och för kaxig säger kritikerna.

Pedro Sanchez har sagt ett tydligt nej till EU:s stränga migrationspolitik, han var en av de första att högljutt fördöma anfallen mot Iran och sa nej när USA ville använda baser på spansk mark. Och när Natoländerna för snart ett år sedan kom överens om att satsa på försvaret, och att höja försvarsutgifterna till 5 % av BNP - då sa Sanchez återigen nej.

Medverkande:

Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent

Programledare Catarina Spåre Gustafsson

Producent Lena Bejerot

Uppgörelsen om tullarna som gjordes mellan USA och EU för 10 månader sedan hänger på en allt skörare tråd, kommer den skrivas under före 4 juli som det är sagt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är en deal värd - om den bygger på ett handslag mellan Trump och von der Leyen?

Den frågan ställer sig många nu.
Den där handskakningen verkar ha varit lite halvhjärtad, för ingen av parterna verkar ha hållit sitt löfte. EU har fortfarande inte lagstiftat om dealen, eller slopat sina tullar och Trump å sin sida har hotat med nya tullar.

Samtidigt som det knakar i fogarna mellan EU och USA så har en annan relation börjat stärkas, den mellan EU och Kanada.

Trots det stora handelutbytet mellan grannländerna USA och Kanada straffade Trump Kanada extra hårt under handelskriget förra året med tullar på upp till 35 procent. Efter det har Kanada börjat spana mot EU och nu undrar många var gränsen går för vilka länder som kan ingå - skulle Kanada kunna bli en del av EU?

Medverkande :
Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent

Knut Kainz Rognerud, Ekonomikommentator

Kajsa Boglind, tidigare USAkorrespondent

Programledare Catharina Spåre Gustafsson

Producent Lena Bejerot

Tunga nederlag i en rad lokalval ökar pressen på Storbritanniens premiärminister att avgå. Men Starmer vill klamra sig fast och varnar för kaos.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Keir Starmer pressas efter förra veckans lokalval i Storbritannien och avgångskraven växer nu inom Labour. Samtidigt varnar premiärministern för kaos och maktvakuum om landet skulle stå utan ledare. Trots den interna kritiken från de egna leden meddelar Starmer på tisdagen att han avser fortsätta regera. Från London beskriver Nina Benner stämningsläget och trycket mot premiärministern.

När Storbritannien skakas av politiskt tumult igen väcks frågor om samarbetet i Europa och relationen till EU. Andreas Liljeheden i Bryssel går igenom vilka följderna kan bli för relationerna över Engelska kanalen. I Storbritannien ser samtidigt Nigel Farage ut som vinnare i nuläget och hans högerpopulistiska och invandringskritiska parti Reform UK har gått starkt framåt i opinionen de senaste åren. Därmed utmanar Reform UK det brittiska tvåpartisystemet, även om en tänkbar väg till makten för Farage är långt ifrån spikrak.

Medverkande: Nina Benner, korrespondent i London. James Savage, chefredaktör The Local. Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel
Programledare: Therese Rosenvinge
Producent: Lena Bejerot

Trump drar tillbaka 5000 amerikanska soldater från Tyskland och hotar även med nya tullar. Hör om bråket bakom och vad Europa behöver göra nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var med ett syrligt uttalande om Iran-kriget inför tyska skolelever som Friedrich Merz fick den amerikanska presidenten att ilskna till. Donald Trumps beslut om att dra ner på militär närvaro i Tyskland skickar nu en skarp varning till hela Europa. USA har historiskt haft en långvarig militär närvaro i Europa, med Tyskland som viktig nod. 5000 soldater är bara en liten del, men nu ställs frågor om vad som händer ifall USA fortsätter glesa ut sin närvaro. Samtidigt har Tysklands försvarsmakt nyligen kommit med sin första militära strategi – vad går att utläsa där om alliansen mellan USA och Europa framåt?

Trump hotar också med nya tullar på bilar och lastbilar från EU. Kombinationen av att dra tillbaka soldater och att hota med nya tullar kan bli en dubbelsmäll för Europa. Hör om vägvalen för EU och Nato framåt. Ser vi spiken i kistan för den insmickrande Trump-viskar-diplomatin?

Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare (UI) och vd Politea.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Research: Oskar Sellström

Ett pärlband av europeiska ledare har åkt till Peking under 2026. Är det ett skifte inom EU och glömmer Europa det kinesiska säkerhetshotet på kuppen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Macron, Starmer, Merz och Sanchez möts av finmiddagar och robotshower när kommunistpartiet och Xi Jinping välkomnar dem till Kina. Våren 2026 har europeiska ledare åkt till Peking på löpande band och flera av besöken kommer efter många års uppehåll. Vi synar nya geopolitiska vindar och vad de innebär för Europa. För Europas industrier pressas hårt av kinesisk export när bland annat elbilar, solceller och teknik-komponenter sköljer in över kontinenten. I Tyskland vägs bilindustrins ”Kina-smocka” mot behovet av investeringar när tillväxtprognosen halverades så sent som förra veckan. Frågan blir om Kina ses som problemet eller som en del av lösningen när EU:s industriella överlevnad ska säkras.

EU-kommissionen beskriver sedan ett antal år Kina som en systemrival och driver en ”de-risking-agenda” för att minska beroenden och skydda strategiskt viktiga sektorer. Man hoppas att tullar och industripolitiska verktyg ska bromsa trycket, men den nya osäkerheten kring USA ändrar EU:s kalkyl och gör linjen svårare att hålla ihop. I bakgrunden finns också Kinas stöd till Ryssland och brister i respekt för mänskliga rättigheter. Hur mycket lyfter de europeiska ledarna kritik när röda mattor rullas ut i Peking och ärendet är affärer och investeringar?

Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent.
Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Katarina von Arndt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Research: Oskar Sellström

Ryssland vill dra nytta av ett stigande oljepris och risiga fartyg ur skuggflottan trängs i Östersjön. Samtidigt vidtar flera länder tuffare åtgärder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rostiga oljetankers med flaggor från små stater långt bort har blivit vanligare i Östersjön. Felicia Hassan har följt med den estniska marinen ut i Finska viken, där en lång rad tankfartyg ligger på svaj och där även ryska militärbåtar syns patrullera. Uppmärksammade bordningar av misstänkt falskflaggade fartyg i bland annat Belgien och Sverige har under våren prövat juridiken till havs. Nu vill även EU gå längre mot den ryska skuggflottan och EU:s utrikeschef Kaja Kallas talar om att ”ta av sig handskarna”. Men vad mer går att åstadkomma genom utökade sanktioner? Under våren har även ukrainska drönarattacker mot ryska hamnar påverkat skuggflottans utrymme att verka, samtidigt som mer står på spel för Ryssland. Vi frågar oss hur säkerhetsläget i Östersjön kan utvecklas framåt.

Medverkande: Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Bo Torbjörn Ek, säkerhetsreporter Dagens Nyheter. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Research: Oskar Sellström

Magyars valseger väcker EU-hopp om ny värme mellan Bryssel och Budapest. Men hur enkelt kommer det gå? Och har Orbán nu gått från förebild till varningssignal för ytterhögern?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 miljarder euro i frysta EU-medel och en Ukraina-politik som blockerats. Men nu har Ungern valt Europa, säger det ungerska valets vinnare Péter Magyar. Frågan är dock hur rak vägen tillbaka in i EU-värmen kan bli. När gratulationerna landat och segerfesten slocknat reses frågor om vilket förhandlingsspel som väntar. I EU-frågor som rör Ukraina är det oklart hur Magyar kommer agera och Magyar själv kopplar ihop Ukraina-frågorna med Ungerns frysta EU-medel. Samtidigt är inte Viktor Orbáns parti Fidesz helt ute ur leken. I det ungerska samhället har Viktor Orbán skaffat partiet ett starkt fotfäste på många nivåer och även i EU-politiken finns partiet kvar som en spelare.

Klart är i alla fall att det europeiska politiska landskapet förändras i och med det historiska maktskiftet i Ungern. Och resultatet skickar en tydlig signal till andra ytterhögerpartier om att stöd från Trump och Putin inte gav raketbränsle i valspurten. Samtidigt, i skuggan av valet i Ungern, väntar också ett annat europeiskt val som kan få geopolitiska konsekvenser – i Bulgarien. Den före detta presidenten Ruman Radev som ligger bäst till att bli Bulgariens näste premiärminister har tidigare motsatt sig militärt stöd till Ukraina och kritiserat EU:s sanktioner mot Ryssland.

Medverkande: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Daniel Alling, Sveriges Radios internationella korrespondent.
Programledare: Catarina Spåre Gustafsson
Producent: Therese Rosenvinge
Research: Oskar Sellström
Tekniker: Kim Kellerman