Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden har kraftigt försämrats de senaste åren och den vedertagna prognosen är att vi har att vänja oss vid dessa stormaktsspänningar. Det är drivkraften bakom exempelvis  initiativen att stärka EU:s muskler i det försvars- och säkerhetspolitiska området liksom Sveriges ansökan om medlemskap i  försvarsalliansen Nato.

Den här omvärldsutvecklingen har också lett till omprövningar av resursallokeringen till det försvars- och säkerhetspolitiska området. Regeringen och riksdagen har beslutet om historiska satsningar i  storleksordningar vi inte har sett sedan det tidiga kalla kriget. Det var också en period av utdragen osäkerhet och konflikt i  världspolitiken.

När det talas om personal- och kompetensförsörjning är det ofta med  Försvarsmakten i åtanke men det är en utmaning som gäller för hela  försvars- och säkerhetsområdet. För att hantera de geopolitiska skiften vi ser i världen behövs det kompetens i alltifrån språk som kinesiska och ryska till tekniskt kunnande om kärnvapen och tillämpningen av ny teknik i en försvarskontext.

Det inbegriper också att säkerställa att Sverige är strategiskt i att få svenskar utnämnda till internationella organisationer och samarbeten, såsom chefsjobb inom EU, IAEA eller FN-systemet. Den frågan kommer bli än mer aktuell om och när Sverige blir en Natomedlem och  måste tillsätta såväl militärt som civilt anställda i olika staber och  beslutsorgan.

För att diskutera den här breda men angelägna frågeställningen har Folk och Försvar-podden ett samtal med Ulrika Funered, personalchef på  Utrikesdepartementet, och Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska  institutet. Tillsammans med dem diskuterar vi hur Sverige kan säkerställa en hållbar personal- och kompetensförsörjning under de  kommande decennierna.

Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Mat är centralt  för vår överlevnad och vårt välmående. När krisen slår till blir det  därför ytterst viktigt att se till att livsmedelsförsörjningen fungerar –  oavsett vad krisen handlar om. Det är dels en fråga för samhällets  offentliga, privata och ideella aktörer, dels något som vi som individer  behöver ha en beredskap för.

2022 års krisberedskapsvecka, som går av stapeln vecka 39, kommer att  handla om just detta, och Folk och Försvar-podden laddar upp inför  veckan med ett avsnitt om individens beredskap för kriser som påverkar  tillgången på mat.

Kriget i Ukraina, covid-19-pandemin och de senaste årens  klimatrelaterade katastrofer visar hur kriser kan leda till omfattande  störningar mot den internationella livsmedelsförsörjningen. Samtidigt  har vi i Sverige än så länge varit relativt förskonade från större  störningar, men vi kan inte utgå från att vi slipper liknande störningar  i framtiden.

Vi behöver därmed en god beredskap för att kunna hantera lägen när  flödet av mat till butikerna sinar, och vi inte längre har det stora  utbud att tillgå som vi har idag. Beredskapen behöver finnas på såväl  samhällelig som individuell nivå.

Vad innebär en god matberedskap? Hur ser man till att äta  näringsriktigt även i kris? Hur påverkar klimatförändringarna  möjligheterna till en fungerande beredskap för kriser som påverkar  livsmedelsförsörjningen? Vad vill MSB få ut av att göra mat till tema  för årets krisberedskapsvecka? I det här avsnittet tittar vi närmare på  det här viktiga området.

Tips! I maj släppte vi ett avsnitt av podden med ett liknande  tema, men då med ett systemperspektiv och med en utblick mot global  livsmedelsförsörjning med anledning av kriget i Ukraina. Du kan lyssna på det avsnittet här.

MEDVERKANDE

Christina Andersson, samordningsansvarig för Krisberedskapsveckan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Elin Röös, universitetslektor, Sveriges lantbruksuniversitet

Frode Slinde, dietist och prefekt vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet

Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av  Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Weightless Moments av Mathilda  Skonare Karlsson, och kommer från www.epidemicsound.com.

Våldsbejakande extremism och dödliga terrorattacker har på kort tid tagit ett allt hårdare grepp om flera länder i Västafrika. Konflikterna och instabiliteten i Sahel-regionen, framför allt i länderna Mali, Burkina Faso och Niger, sprider sig till grannländerna och många experter menar att regionen är terrorns nya tillväxtcentrum.

Den negativa utvecklingen drabbar civilbefolkningen hårt och fattigdomen och bristen på utvecklingsmöjligheter ökar terrorgruppernas rekryteringsbas. Många regionala experter lyfter fram att flera strukturella faktorer har lett till ökade sårbarheter för människors säkerhet i Västafrika. En snabbt växande befolkning, ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar, illegala flöden av vapen och narkotika samt bristande politisk legitimitet är några av de faktorer som bidrar till ökad konfliktrisk.

I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera bakgrunden till instabiliteten i Västafrika, hur säkerhetsläget påverkar civilbefolkningen och vilka politiska, sociala och ekonomiska åtgärder som lyfts fram för att bryta utvecklingen.

Medverkande:

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Ett podcastsavsnitt om antibiotikaresistens - framtidens stora hälsohot

Världshälsoorganisation (WHO) klassar idag antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot den globala hälsosäkerheten. Det växande hälsohotet brukar kallas för “den tysta pandemin”, en utveckling där fler resistenta bakterier mot antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel kommer leda till att allt fler människor dör i enklare sjukdomar som lunginflammation, blodförgiftning eller blindtarmsinflammation.

Redan idag beräknas omkring en miljon människor dö i världen till följd av resistenta bakterier och problemet väntas öka dramatiskt till följd av klimatförändringarna och en fortsatt överanvändning av antibiotika runt om i världen, både inom hälso- och sjukvården och inom djurhållningen.

Vad behöver Sverige, tillsammans med andra länder, göra för att minska de katastrofala hälsorisker som följer med fler resistenta bakterier mot antibiotika? Hur arbetar EU mot antibiotikaresistens och vad innebär egentligen den nya EU-lagstiftningen där medlemsländerna ska minska omotiverad antibiotikaanvändning i djurhållningen?

I avsnittet om antibiotikaresistens samtalar Folk och Försvar med Sveriges ambassadör för antimikrobiell resistens (AMR), Malin Grape, följt av ett panelsamtal med två svenska Europaparlamentariker som arbetar med frågan på EU-nivå, EU-parlamentarikerna Emma Wiesner (Centerpartiet) och Jessica Polfjärd (Moderaterna).

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Med anledning av kriget i Ukraina har svensk politik under våren präglats av flera säkerhetspolitiska utmaningar. Kriget har aktualiserat frågan om energisäkerhet och beroendet av rysk olja och gas. I Sverige har vi sett skenande el- och bränslepriser, liksom att priserna på mat har ökat. Kriget har lett till akut hungersnöd för miljontals människor runt om i världen, något som redan var kritiskt på grund av utbredd torka. Under våren har vi genom dagliga uppdateringar kunnat följa krigets utveckling och konsekvenserna för europeisk säkerhet.

Att energi- och livsmedelssäkerhet samt kriget i Ukraina blivit högaktuella frågor och skapar engagemang är något som tydligt märks av i Almedalsprogrammet. Vi träffar tre framträdande ledare och experter för att prata mer om vårens säkerhetspolitiska trender och vad vi kan vänta till hösten?

MEDVERKANDE

Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete

Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten

Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan

Avsnittet är producerat av Hanna Tuvelius, Maja Winberg och Hanna Waerland-Fager. Jingeln är producerad av Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Solsken av Owen Meyers, och kommer från www.epidemicsound.com.

Vill du veta mer?

Det gått fyra år sedan Sverige drabbades av de svåra skogsbränderna 2018. Mycket har sedan dess hänt inom krisberedskapen kopplat till skogsbrandsbekämpning  både nationellt men också inom den europeiska civilskyddsmekanismen.

Vi kommer i detta avsnitt att fokusera på utformandet av den svenska  skogsbrandsbekämpningsförmågan och se till vilka aktörer som är  involverade och hur ansvarsfördelningen ser ut. Därefter kommer vi att fokusera på vad som händer när en insats skalas upp från en lokal eller  regional insats till att bli nationell och slutligen internationell.

Vidare kommer Sveriges roll i en Europisk kontext undersökas för att sedan fokusera på de övergripande policyfrågorna på EU nivå kopplat till  skogsbrandsbekämpning och krisberedskapssystem. Under 2021 genomförde  Sverige sin första internationella insats med flygande  släckningsresurser inom ramen för det europeiska samarbetet resceEU, då man bistod Grekland med två skopande flygplan. Men samtidigt som vi  bättrar på beredskapen nationellt och inom EU så står vi inför allt  varmare somrar, med rekordhöga temperaturer både i Sverige och i Europa. Hur ser förutsättningarna ut för gemensamma EU resurser kopplat till  skogsbrandsbekämpning när allt fler länder drabbas av allt svårare och  mer långdragna skogsbränder?

Med anledning av det kommande svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 kommer avsnittet att kolla närmare på vilken roll Sverige har  haft historiskt när det kommer till den europiska skogsbrandsbekämpningen och hur Sverige kan påverka utvecklingen i framtiden?

Medverkande

Anna Henningsson, räddningschef, Räddningstjänsten Östra Blekinge

Erik Flink, projektledare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Magnus Ekengren, professor, Försvarshögskolan

Avsnittet är producerat av Hanna Tuvelius. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Avsnittet spelades in i mitten av maj och i början av juni 2022.

Här kan du lära dig mer om svensk och europeisk skogsbrandsbekämpning:

European Forest Fire Information System EFFIS – Current situation

ERCC – Emergency Response Coordination Centre

SMHI – Brandriskprognoser

MSB – Ansvar och roller för bränder i skog och mark

MSB – Förstärkningsresurser vid skogsbrand

När världen är  orolig ställer sig många frågan ”hur kan jag bidra?” I samband med  Rysslands invasion av Ukraina kom många att söka sig till olika  civilsamhällesengagemang för att hjälpa till och visa stöd till dem som  drabbats. Av dessa var det en stor del som upptäckte de frivilliga  försvarsorganisationerna.

Frivilliga försvarsorganisationerna (förkortat FFO) utgör en viktig  komponent i såväl svensk krisberedskap som totalförsvar. Man samlar och  utbildar expertis inom en mängd områden, och stödjer det offentliga  samhället när det ställs inför svåra prövningar. FFO:erna har lång  historia och deras plats i totalförsvaret cementerades redan under kalla  kriget.

Men hur blir man frivillig och vad innebär det att vara frivillig?  Hur fungerar samspelet mellan FFO:er och det offentliga samhället? Hur  kommer frivilligheten att fungera i framtiden? Dessa och många andra  frågor kommer vi att titta närmare på i det här avsnittet av Folk och  Försvar-podden.

MEDVERKANDE

Anna Torndahl, samordnare totalförsvar, Försvarsutbildarna

Eva Ladberg, utbildningskonsulent, Svenska Blå Stjärnan

Samuel Somo, verksamhetsutvecklare totalförsvarsfrågor, Bilkåren

Andreas Hagwall, säkerhetschef, Surahammars kommun

Erik Stjernlöf, handläggare, Länsstyrelsen Östergötland

Emelie Glad, utredare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av  Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Weightless Moments av Mathilda  Skonare Karlsson, och kommer från www.epidemicsound.com.

I april 2022 adresserade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att  den ryska invasionen av Ukraina kan försätta uppemot 1,7 miljarder  människor i fattigdom och svält, det handlar alltså om en femtedel av  världens befolkning.

Från 2014 och framåt har vi sett en skiftande trend där andelen  människor i världen som inte har tillräckligt med mat eller lider av  akut hunger har ökat, och nu ser vi en dramatisk prisökning på både mat  och bränsle. Ett fåtal länder tillhandahåller en stor andel av världens  spannmål och bränsle. Det gör att den globala livsmedelsförsörjningen  försvåras i kris och krig.

I Sverige har livsmedelsförsörjningen tidigare lyfts fram i och med  de globala flaskhalsar och förseningar av leveranser som skett under  pandemin, men med ett fortsatt krig i Europa kan vi vänta oss  ytterligare prisökningar på energi och livsmedel, vilket påverkar det  svenska lantbruket och svenska livsmedelsproducenter.

Det här avsnittet av Folk och Försvar-podden handlar om hur kriget i  Ukraina har påverkat matsäkerheten i Sverige och världen. Vad blir  konsekvenserna när försörjningskedjor störs av kris och krig och hur  arbetar samhällsaktörer för att trygga svensk livsmedelsförsörjning  inför framtida kriser?

Medverkande:

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Sverige och världen står inför allt fler komplexa säkerhetutmaningar.  Samtidigt som kriget rasar i Ukraina, och miljoner flyr sina hem, hör  vi också larm om ökade matpriser, hungerkatastrofer och fler väpnade  konflikter. Två år av pandemi och ett fortsatt varmare klimat med  omfattande extremväder som följd har tydliggjort hur globala  säkerhetsutmaningar utgör alltmer uppenbara hot mot människors säkerhet.

Inom ramen för Folk och Försvars nya programområde ”säkerhet och  hälsa” vill vi öka kunskap och främja diskussion om hur traditionella  säkerhetsfrågor, både på nationell och internationell nivå, påverkas av,  och är sammanlänkat med globala trender som hälsa och pandemier,  klimatförändringar, demokrati, ekonomisk säkerhet och desinformation.  Flera av dessa trender behandlas i det här avsnittet av Folk och  Försvar-podden där Robert Egnell, professor och rektor vid  Försvarshögskolan, och Cecilia Tengroth, generalsekreterare på Svenska  FN-förbundet, samtalar om flera framtida säkerhetsutmaningar som kan  hota människors säkerhet såväl i Sverige som runt om i världen.

Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och  ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Få kulturyttringar har samma genomslag som filmen och filmen har både en  konstnärlig och en underhållande ställning som få andra medier kan  konkurrera med. Vi ser film för att bli berörda, för att glädjas och för  att förstå vår omvärld. Genom filmernas berättelser utmanar vi vår egen  syn på dilemman och prövningar utan att själva behöva utsättas för dem.

Därför är det inte orimligt att tänka sig att filmer som handlar om  krig och katastrofer också kan skapa en viss mental beredskap hos sin  publik. Vem har inte funderat på hur man själv skulle ha reagerat i de  situationer vi ser på vita duken, oavsett hur realistiska eller  orealistiska de är?

I det här avsnittet av Folk och Försvarpodden tittar vi närmare på  hur filmer kan göra oss som individer mentalt bättre rustade att möta de  oerhört svåra situationer som kriser och krig utgör. Medverkar gör  Coltan Scrivner, forskare vid University of Chicago, och Herman Geijer,  författare och zombieöverlevnadsexpert.

Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.