Målet med Operation Valkyria var att befria Tyskland från Adolf Hitlers förödande grepp. En officiell plan för att kunna slå ner ett inhemskt uppror var den trojanska häst som konspiratörerna planerade att utnyttja för att ta makten efter att Hitler mördats.

Den 20 juli 1944 smög sig överstelöjtnanten Claus von Stauffenberg in i Hitlers högkvarter, Wolfsschanze, med en bomb gömd i sin portfölj. Genom att mörda Hitler och genomföra en statskupp hoppades de att nazistregimen skulle falla. Men Hitler överlevde, och i stället för frihet följde tortyr, avrättningar och förföljelse.

Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om mordförsöket på Adolf Hitler den 20 juli 1944. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Operation Valkyria och Stauffenbergs ideologiska utveckling. Zander är aktuell med boken Attentaten mot Hitler, där han undersöker attentatsmännen och deras inverkan på efterkrigstidens historieskrivning.

Många hade försökt och misslyckats med att mörda Adolf Hitler, som ända sedan kampåren haft en omfattande säkerhetsapparat runt sig. Men den krets av högt uppsatta officerare inom Wehrmacht som agerade 1944 var kanske de som kom närmast att lyckas.

Den 20 juli 1944 reste Stauffenberg till Wolfsschanze (”Varglyan”), Hitlers högkvarter i Östpreussen, med en portfölj innehållande en tidsinställd bomb. Efter att ha aktiverat bomben placerade han portföljen i konferensrummet nära Hitler och lämnade snabbt platsen. Men på grund av att portföljen flyttades bakom ett massivt bordsben lyckades inte explosionen döda Hitler. Även om flera personer skadades och fyra omkom klarade sig Hitler med endast mindre skador. Detta ledde omedelbart till att attentatet och den planerade statskuppen misslyckades.

När nyheten om Hitlers överlevnad spreds kollapsade konspiratörernas planer snabbt. Gestapo agerade omedelbart, och samma kväll avrättades Stauffenberg och flera av hans närmaste allierade. Under de följande veckorna greps hundratals personer som ansågs ha varit delaktiga eller sympatiserat med kuppen, och omkring 200 människor avrättades eller begick självmord. Hitler utnyttjade misslyckandet för att stärka sitt grepp om den militära ledningen och rensningarna markerade ett slutgiltigt slag mot oppositionen inom regimen.

Operation Valkyria och attentatet den 20 juli 1944 har efter kriget kommit att representera en symbol för moraliskt motstånd mot nazismen. Även om försöket misslyckades hedras idag Stauffenberg och hans medkonspiratörer som modiga motståndsmän som försökte rädda Tyskland från det nazistiska förtrycket och förstörelsen.

Bild: Benito Mussolini besöker Hitlers högkvarter Wolfsschanze nära Rastenburg (Kętrzyn) i Östpreussen samma dag som attentatet den 20 juli 1944. Utsikt över den förstörda korridoren i baracken. (Dr. Paul Schmidt, Mussolinis tolk, syns i bakgrunden.) Wikipedia. Bundesarchiv, Bild 146-1970-097-76 / CC-BY-SA.

Musik: Valkyrians flykt av Richard Wagner, framförd av Philip Wilman, Wikimedia Commons. Creative Commons Attribution 3.0 

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Nazityskland växte med tiden en hemlig opposition fram mot diktatorn Adolf Hitler. Den farligaste konspirationen fanns inom krigsmakten Wehrmacht, men flera försök hade gjorts före den 20 juli 1944.

Adolf Hitler hade ända sedan kampåren fruktat attentatsförsök och byggde med tiden upp en stark säkerhetsapparat runt sig. Otaliga mordförsök misslyckades på grund av amatörmässig planering eller ren otur.

Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om mordförsöket på Adolf Hitler den 20 juli 1944. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Operation Valkyria och Claus von Stauffenbergs ideologiska utveckling. Zander är aktuell med boken Attentaten mot Hitler, där han undersöker attentatsmännen och deras inverkan på efterkrigstidens historieskrivning.

En centralgestalt i den viktigaste konspirationen mot Adolf Hitler var greve Claus Schenk von Stauffenberg, en tysk aristokrat och överstelöjtnant i den tyska armén. Född 1907 i en adlig, katolsk familj i Bayern utvecklade han tidigt ett starkt band till den tyska nationalismen och militära traditionen. Han inledde sin militära karriär på 1920-talet och steg snabbt i graderna.

Trots att han till en början stödde naziregimen blev han alltmer kritisk efter att ha sett krigets brutalitet på nära håll, särskilt på östfronten och nazisternas systematiska folkmord. Under krigets senare år blev Stauffenberg övertygad om att Hitler måste stoppas, inte bara för att rädda Tyskland från förstörelse utan också för att sätta stopp för den nazistiska terrorn.

Stauffenberg var en av många inom den tyska militära ledningen som insåg att kriget gick mot ett nederlag och att Hitlers envisa strategi skulle leda till Tysklands totala förstörelse. På östfronten blev han direkt vittne till Hitlers hänsynslösa krigföring och okontrollerade ambitioner. Vid denna tid var även den massiva förföljelsen av judar, homosexuella, romer och politiska motståndare uppenbar för honom. För Stauffenberg var det en moralisk plikt att stoppa Hitler, och han blev central i planeringen av ett mordförsök och en efterföljande statskupp.

Konspirationen organiserades av en grupp högre officerare och civila tjänstemän som delade Stauffenbergs övertygelse om att Hitler måste avlägsnas. Bland konspiratörerna fanns generalöverste Ludwig Beck, general Friedrich Olbricht, general Henning von Tresckow och flera andra motståndsmän inom både militära och civila kretsar.

Den plan som kom att kallas Operation Valkyria var ursprungligen en nödplan för att mobilisera reservstyrkor och upprätthålla ordning i Tyskland vid en inre kris. Konspiratörerna modifierade denna plan för att snabbt kunna ta kontroll över landet efter Hitlers död. Genom att utnyttja arméns strukturer planerade de att arrestera SS och nazistiska ledare och etablera en ny regeringsmakt som kunde förhandla fred med de allierade.

Bild: Claus Schenk von Stauffenberg, ledargestalt i 20 juli-attentatet mot Adolf Hitler 1944. Efter att bomben misslyckades avrättades Stauffenberg och hans medkonspiratörer i Bendlerblock. Wikipedia. Public Domain.

Musik: Valkyrians flykt av Richard Wagner, framförd av Philip Wilman, Wikimedia Commons. Creative Commons Attribution 3.0.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid förra sekelskiftet var Sverige var ett utvandringsland och invandringen var fri. Sveriges första muslim Ebrahim Umerkajeff flyttade till Stockholm år 1897. Han kom som en fattig äventyrare från Ryssland och blev med tiden en framgångsrik affärsman med familj, våning och butik på Östermalm.

Under Ebrahim Umerkajeffs liv i Sverige kom invandrarpolitiken att skifta från helt fri, till starkt reglerad efter rashygieniska principer för att sedan pragmatiskt assimilera hundratusentals flyktingar under kriget. Behovet av arbetskraft ändrade sedan politiken från att alla skulle smälta in till att stödja bevarandet av invandrarnas kultur.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Simon Sorgenfrei är religionsvetare och föreståndare för Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola. Han är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar”.

Vid förra sekelskiftet var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och av de 35 000 invånare som var födda utomlands kom nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och islam Sveriges näst största religion.

Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland. Ebrahim Umerkajeff beskrevs samtidigt stereotypiskt rasistiskt i Stockholms-Tidningen efter att han ville ha upprättelse efter felaktiga skriverier om att han rövade bort unga damer till ett harem, men möttes med respekt av myndigheter.

Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land.

Redan Gustav Vasa hade kontakter med muslimer. Kungen träffade tartaren Bissure flera gånger i mitten på 1550-talet. Och Karl XII lierade sig med muslimer under det stora nordiska kriget och till med bodde i Bender som var en del av det Osmanska riket.

De flesta av de muslimer som kom till Sverige under första hälften av 1950-talet var tatarer men den första muslimska imamen i landet kom att bli turken Osman Soukkan (1903-1975). Tillsammans med Umerkajeff och Akif Arhan bildade han 1949 landets första muslimska församling och förening, Turk-Islam Föreningen i Sverige för Religion och Kultur.

Detta är en nymixad repris.

Lyssna också på Sultanens sändebuds resa till Sverige år 1733.

Bild: Mustafa Arhan och pappa Akif Arhan tillsammans på Stortorget 13, Malmö, ner plan med en vacker persisk Isfahan av utomordentligt god kvalitet. Titta på de persiska mattorna hängande på väggen bakom och på prislapparna. 790 kronor för den ljusa och 680 för den röda. Okänd fotograf. Malmö museum, Some Rights Reserved.

Musik: Middle Eastern Arabian Night [ Version 5 | av Volodymyr, Storyblock Audio.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA lämnade inte sitt rasistiska arv när slaveriet officiellt avskaffades 1865. I Södern bytte förtrycket bara skepnad. Svarta män fängslades i stor skala för påhittade brott för att sedan hyras ut till arbetsgivare. Ku Klux Klans terror i form av lynchningar och mordbränder förhindrade svarta män från att rösta i Södern.

Det offentliga rummet delades upp genom rena apartheidlagar – en segregation som, även efter medborgarrättsrörelsen på 1960-talet, har bitit sig kvar genom bostadssegregation.

Detta är det andra avsnittet av två om rasismens historia i USA i podcasten Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten Martin Gelin, som bland annat har skrivit boken Den vita stormen – Rasismens historia och USA:s fall.

Rasismen i USA är en central och djupt rotad del av landets historia, präglad av brutala system, kulturella stereotyper och en ideologi som syftat till att rättfärdiga ojämlikhet. Historien är fylld av exempel på våld, förtryck och systematisk exkludering, men också motstånd, kulturellt skapande och politiska framsteg som har format nationens utveckling.

Efter slaveriets avskaffande fängslades svarta män för små förseelser eller påhittade brott för att sedan hyras ut till arbetsgivare. Fabriker kunde beställa fångar, som myndigheterna sedan försåg dem med.

Massfängelsesystemet, som började ta form på 1970-talet, fortsätter att påverka samhället idag, där svarta amerikaner utgör en oproportionerligt stor del av fängelsepopulationen. Under 1980-talet intensifierades denna utveckling under Reaganadministrationen. Lagar som införde hårda straff för små narkotikabrott drabbade svarta samhällen oproportionerligt hårt. Detta förstärktes ytterligare av privata fängelseföretag, som ekonomiskt tjänade på denna systematiska diskriminering.

En försvinnande liten andel av de svarta männen i Södern hade möjlighet att utnyttja sin rösträtt, då vita med hjälp av terror och administrativa åtgärder gjorde det omöjligt att rösta. Det var först på 1960-talet som svarta i Södern fick medborgerliga rättigheter.

Det skulle dröja nästan ett sekel innan en ny våg av förändring svepte genom USA. Under 1960-talet, genom medborgarrättsrörelsen, utkämpades en ny strid för lika rättigheter. Martin Luther King Jr., Rosa Parks och andra ledde demonstrationer som utmanade de djupt rotade strukturerna av rasism. Voting Rights Act från 1965 markerade en seger – svarta amerikaner fick äntligen full tillgång till sin rösträtt.

En vit backlash, där politiska och juridiska mekanismer användes för att undergräva dessa framsteg, blev snabbt en realitet. Genom strategiska reformer, såsom att försvåra röstning i svarta samhällen, förhindrades fortsatt förändring.

Rasismen syns fortfarande i modern politik, särskilt inom det republikanska partiet. Genom att manipulera valkretsar och införa restriktiva vallagar har partiet funnit nya sätt att marginalisera svarta väljare.

Bild: Skylt för det "färgade" väntrummet på en busstation i Durham, North Carolina, maj 1940. Jack Delano. Källa: Wikipedia. Public Domain.

Musik: Feels Like Gospel Morning av Kana Kamitsubo, Storyblock Audio.

Lyssna också på S:t Barthélemy – En skamfläck i Sveriges historia.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den amerikanska självständighetsdeklarationen från år 1776 har inspirerat frihetskämpar ända fram till vår tid. Men USA:s ideologiska fader, Thomas Jefferson, skrev de berömda raderna om att "alla människor är skapade lika" samtidigt som han utdömde piskstraff till 12-åriga slavar på sin plantage Monticello. Denna motsättning har USA aldrig kommit över.

Trots att slaveriet förbjöds den 18 december 1865 genom det 13:e tillägget till konstitutionen tvingades tidigare slavar och deras ättlingar i Södern att fortsätta leva under slavliknande förhållanden, helt utan medborgerliga rättigheter, långt in på 1900-talet. Därför är det svårt att förstå dagens USA utan att ta med rasismen i analysen.

Detta är det första avsnittet av två om rasismens historia i USA i podcasten Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten Martin Gelin, som bland annat har skrivit boken Den vita stormen – Rasismens historia och USA:s fall.

Från slavhandelns grymheter till moderna former av strukturell rasism har förhållandet mellan ras och makt format USA:s identitet. Rasismen i USA är en central och djupt rotad del av landets historia, präglad av brutala system, kulturella stereotyper och en ideologi som syftat till att rättfärdiga ojämlikhet. Historien är fylld av exempel på våld, förtryck och systematisk exkludering, men också motstånd, kulturellt skapande och politiska framsteg som har format nationens utveckling.

Den amerikanska rasismen började 1619, när det första slavskeppet anlände till Nordamerika med afrikanska slavar till Jamestown, Virginia – en brittisk koloni som behövde arbetskraft för att odla tobak och andra grödor. Dessa män och kvinnor tvingades in i ett brutalt system som skulle bli ekonomiskt fundamentalt för kolonierna, samtidigt som de amerikanska grundlagsfäderna byggde sina samhällen på principer om mänskliga rättigheter och frihet.

Under den amerikanska revolutionen slog kolonisterna sig fria från brittiskt styre. De kämpade för sina rättigheter mot vad de uppfattade som tyranni – samtidigt som de själva upprätthöll ett system som förvägrade samma rättigheter till miljontals slavar. För Jefferson och andra slavägare som deltog i revolutionen var friheten reserverad för vita män.

Afrikanerna sågs som underlägsna av de europeiska kolonisatörerna, vilket gav upphov till en rasistisk ideologi som rättfärdigade slaveriet. Denna ideologi genomsyrade inte bara samhällets lagar utan också dess kultur, religion och vetenskap.

1861 bröt inbördeskriget ut, delvis som ett resultat av djupa motsättningar mellan nord och syd om slaveriets framtid. Nordstaterna, industrialiserade och mindre beroende av slavarbete, motsatte sig sydstaternas vilja att expandera slavsystemet till nya territorier. Abraham Lincoln, en frispråkig kritiker av slaveriet, ledde unionens kamp, men även han var medveten om frågans komplexitet.

Kriget avslutades med seger för nordstaterna och avskaffandet av slaveriet 1865. Men svarta amerikaners frihet var långt ifrån säkerställd. Jim Crow-lagar, som infördes i slutet av 1800-talet, återinförde en form av slaveri i allt utom namn. Lynchningar, förnekad rösträtt och segregationslagar blev normen.

Bild: Amerikanska slavar som väntar på försäljning: Richmond, Virginia , målning av Eyre Crowe baserad på en skiss gjord 1853 när han besökte USA med William Thackeray. Källa: Wikipedia. Public Domain.

Musik: Louisiana Blues Slide Acoustic Guitar med Raighes Factory. Storyblock Audio

Lyssna också på Det amerikanska inbördeskriget – USA:s blodigaste krig.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sidenvägarna länkade samman Romarriket med Mittens rike genom handel med siden och kryddor, samtidigt spreds idéer och religioner via handelsvägarna. Men få människor reste längs hela det 6500 km långa nätverket av vägar från Xian i Kina via Centralasien och Persien till Medelhavet.

Handeln inleddes redan under andra århundradet före vår tidräkning och började tappa i betydelse på 1200-talet för att upphöra med det ottomanska imperiets uppgång i mitten på 1400-talet. Efter att européerna 1498 upptäckte sjövägen till Kina via Godahoppsudden i södra Afrika kom handeln med Kina främst bedrivas via sjövägen.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson docent i historia vid Lunds universitet.

Romarna blev som galna i siden och silkestyper kom att leta sig ända upp till våra breddgrader. Det finns arkeologiska fynd från 800-talet av siden gravar i Birka av sidentyg från Tang-dynastin. Kineserna lyckades behålla hemligheten kring silkestillverkning fram till runt år 550 när bysantinska agenter stal hemligheten.

Men handelsvarorna på Sidenvägarna bestod av mer än siden. Här transporterades guld och kryddor som ingefära och kanel. Handelsvägens guldålder inföll under Tangdynastin på 600-800-talen. Under sina 1500 år lyckades Sidenvägarna överleva både pesten och mongolinvasionen.

Begreppet Sidenvägen uppfanns av den tyske geologen och upptäcktsresanden Baron Ferdinand von Richthofen år 1877 Sedan dess har Sidenvägen använts som en metafor för europeiskt och asiatiskt kulturutbyte. Även om den till stor del var kommersiell, blev Sidenvägarna en plattform för alla typer av kreativt utbyte mellan väldigt olika folk och kulturer.

Bild: Marco Polos karavan på Sidenvägen 1380. Gallica Digital Library. Public Domain. Wikipedia

Musik: China Spirit av Gushito, Storyblocks Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ungdomsföreningshusen blev en central del av det finlandssvenska landskapet i början av 1900-talet. Byggnaderna kom att symbolisera lokal gemenskap och framtidstro i det moderna samhället.

Ungdomsföreningarna, som växte fram i slutet av 1800-talet, hämtade inspiration från nykterhets- och arbetarrörelsen och syftade till att stärka bildning, kultur och sammanhållning bland ungdomar.

I detta avsnitt av podden Historia Nu diskuterar programledaren Urban Lindstedt detta tema med Blanka Henriksson, docent i folkloristik, och Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi, båda från Åbo Akademi. De har tillsammans redigerat bokserien Vardagens föränderliga rum. Avsnittet fokuserar på den tredje volymen, Hemma, borta, bortom – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet.

Under 1900-talet förde moderniseringen med sig stora omvälvningar i Finland. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det traditionella bondesamhällets långsamma rytm med ett mer dynamiskt och mobilt liv. Möjligheterna ökade, men förändringarna väckte frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten.

Ungdomsföreningshusen blev nav för aktiviteter som teater, revyer, danser och fester. De erbjöd även utbildning i form av bibliotek och kurser, och fungerade som ett andra hem för många ungdomar och deras familjer. Under krigsåren omvandlades husen ofta till sjukstugor eller tillflyktsorter för flyktingar. Senare, från 1990-talet och framåt, har de anpassats till nya aktiviteter som innebandy och ungdomskaféer.

Även om många ungdomsföreningshus idag används sporadiskt eller står tomma är deras historiska betydelse stor. De är monument över en tid då lokal sammanhållning och initiativkraft präglade det finlandssvenska civilsamhället. Genom frivilligt talkoarbete byggdes inte bara husen utan också de sociala nätverk som var avgörande för bygdernas utveckling.

Bild: Ungdomsföreningshuset Walhalla, Barösund, 1925. Ingår i boken "Livet genom en lins. Fotografier av Bernhard Åström" (Meddelanden från Folkkultursarkivet nr 15, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland) 1994, nyutgåva 2015. Finna.fi Public Domain.

Musik: Electro Expo av Jon Presstone. Storyblock Audio

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cykeln gjorde världen större och gav en ny frihet både på landsbygden och i staden under 1900-talet. I Svenskfinland blev cykeln, särskilt för kvinnor, en symbol för modernitet och utforskning. Den öppnade dörrar till både geografiska och personliga upptäcktsfärder.

I bondesamhället var världen liten. Kommunikation och resor gick långsamt och sträckte sig sällan längre än till grannbyarna. Moderniseringen under 1900-talet öppnade upp både nationen och världen. Cykelresor i svenskbygder och båtresor till Sverige blev också en kulturell process där nya rum erövrades.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Blanka Henriksson, docent i folkloristik och äldre universitetslektor i kulturanalys vid Åbo Akademi, samt Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi. Båda har varit redaktörer för bokserien Vardagens föränderliga rum i tre delar. Dagens avsnitt fokuserar på Naturen och platserna – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet, vol. 1.

Under 1900-talet svepte modernitetens vindar genom det finländska landskapet. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det gamla bondesamhällets statiska rytm med en dynamisk och mobil tillvaro. Byns begränsade livsval ersattes av fler möjligheter. Men ökad frihet ledde till frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten i Finland.

Att cykla är inte bara en fysisk aktivitet utan också en kulturell process där vi kategoriserar och skapar ordning. I Finland erbjöd cykeln möjligheten att överbrygga långa avstånd och upptäcka nya områden, ofta med en känsla av äventyr. En resa kunde leda genom välbekanta landskap men också in i nya kulturella rum, som i berättelser om rökbastur och möten med det finska folket.

Under 1930- och 1950-talen var cykelfärder populära i Svenskfinland, särskilt bland unga kvinnor. Med långa resor utmanade de både sina egna gränser och samhällets förväntningar. En dagbok från 1933 berättar om en cykelfärd från Kaskö till Nykarleby, där naturens skönhet och historiska platser vävdes samman. Monument vid Oravais och minnesmärken i Österbotten gav resan en symbolisk tyngd, medan praktiska utmaningar som dåliga vägar och oväder satte deltagarnas uthållighet på prov.

Cykeln förknippades med frihet men också med oro. Kvinnors ökade mobilitet ifrågasattes och debatterades. Kunde cykling leda till omoral eller frigörelse från traditionella könsroller? Cykeln förändrade inte bara individers liv utan också landsbygdens och stadens dynamik. Gårdfarihandlare och cykelbud utnyttjade cykelns praktiska fördelar för att nå fler kunder snabbare. Samtidigt utmanade cykeln etablerade normer, även för kyrkans män. Präster i Finland cyklade ofta men undvek att göra det i prästkläder, eftersom cykeln förknippades med kommersialism och modernitet – värderingar som kunde stå i konflikt med kyrkans ideal.

Lyssna också på Det glada 1920-talet speglar vår tid.

Bild: Mirjam Männikkö och en okänd ung kvinna i korsningen av Tavastehusvägen och Nurmijärvivägen i Koskenmäki, Tusby, Sommaren 1934. Kervo museitjänster (Kerava museitjänster) Sinkka, foto: Katri Sampola.

Musik: Missä yösi vietitkään medArvi Tikkala (1939) Kompositör: Robert Wilhelm Von Essen Textförfattare: Eine Laine. Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

D-dagen den 6 juni 1944 landsteg nästan 160 000 män i det tyskockuperade Normandie i Frankrike. Operation Overlord är den största amfibieoperation som någonsin genomförts.

Själva landstigningen var en stor framgång med relativt små förluster för de allierade förutom på de amerikanska stränderna Omaha och Utah beach. De allierades djärvhet och förmåga att vilseleda tyskarna gjorde att tyskarnas togs på sängen trots att invasionen var väntad.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker som är aktuell med boken D-dagen: Den 6 juni 1944.

En viktig förberedelse inför operationen var att lura tyskarna att landstigningen skulle ske någon annanstans än just i Normandie. Man skapade falska armékårer, fejkade massiv radiokommunikation, byggde stridsvagnar i papier-maché och gick så långt att man lät en dubbelgångare av den brittiska befälhavaren Montgomery besöka Gibraltar. En krigslist som gick hem.

Landstigningen tog tyskarna med fullständig överraskning och i början trodde dom att invasionen bara var en avledningsmanöver för den verkliga invasionen på en annan plats.

Den hårdaste bekämpningen av allierade drabbade de amerikanska invasionsstränderna, ”Utah” och ”Omaha” där svårigheterna få iland stridsvagnar blev förödande och soldaterna i den första landsättningsvågen blev utan befäl eftersom befälen stod i först leden och mejades ner med kulspruteeld.

På de brittiska stränderna ”Juno”, ”Gold” och ”Sword” gick det bättre och här bröts också ett större motanfall med tyska pansarförband. Den 12 juni fanns i brohuvudet över 300 000 man och 54 000 fordon.

Tyskarna gjorde också taktiska misstag genom att vilja bekämpa de allierade längre in i landet istället för att stoppa dem på stränderna. Dessutom vågade man inte använda särskilda pansartrupper som bara fick användas på Hitlers order och ingen vill väcka Hitler som sov.

Lyssna också på Operation Torch som förövning till landstigningen i Normandie.

Bild: 16:e och första infanteridivisionen vadar in på Omaha beach i Normandie på morgonen den 6 juni 1944. I den första landsättningsvågen uppgick förlusterna till två tredjedelar av E kompaniet. Wikipedia. Public Domain.

Musik: Battle On The Beach Full Mix av Bobby Cole, Storyblocks Audio.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Norrlands integration i den svenska staten var en komplex och långvarig process som präglades av både framsteg och konflikter. Regionen gick från att vara en perifer del av riket till att bli en central del av Sveriges ekonomi och politik. Samtidigt förblev Norrland en plats av motstånd och kulturell mångfald, där olika folkgrupper fortsatte att forma sin egen identitet och historia.

Under tidig medeltid betraktades Norrland som ett avlägset och delvis okänt område för den svenska centralmakten. Regionens betydelse låg framför allt i dess rikedomar av naturresurser, särskilt pälsverk, som var en eftertraktad handelsvara i Europa. Den svenska statens närvaro var begränsad, men handel och lokala maktstrukturer spelade en viktig roll.

Detta är det andra av två avsnitt om Norrlands historia där programledaren Urban Lindstedt samtalar med författaren och historiepoddaren Robin Olovsson som är aktuell med boken Historien om Norrland – Dimmans land: från istid till hungerår. 

De så kallade birkarlarna, en grupp handelsmän med kungligt sanktionerade rättigheter, blev en viktig länk mellan den svenska staten och Norrland under medeltiden. De fungerade som handelsmän och skatteindrivare i områden där centralmaktens kontroll ännu inte var etablerad. Genom sitt inflytande över handeln med samerna lade de grunden för en ekonomisk integration av regionen, även om detta ofta skedde på bekostnad av samernas självbestämmande.

Under Gustav Vasas regeringstid (1523–1560) började den svenska staten på allvar stärka sin kontroll över Norrland. Detta var en del av Gustav Vasas bredare projekt att skapa en stark och centraliserad stat. Norrland, med sina stora resurser av skog, malm och pälsar, sågs som en viktig tillgång för rikets ekonomi.

Ett viktigt steg i denna process var kronans övertagande av birkarlarnas rättigheter. Gustav Vasa avskaffade deras privilegier och inrättade i stället en mer direkt statlig kontroll över handeln med samerna. Samtidigt påbörjades en omfattande kartläggning av Norrlands resurser, och kronan började aktivt uppmuntra kolonisering av regionen. Svenskar från södra delen av riket lockades att bosätta sig i Norrland genom olika förmåner, vilket ledde till en gradvis förflyttning av svenska bosättare in i området.

Karl IX visade senare ett allt större intresse för Norrland. Och under den svenska stormaktstiden (1611–1718) blev Norrland en central del av rikets ekonomiska strategi. Naturresurser som skog, järnmalm och vattenkraft utgjorde grunden för Sveriges ekonomi och militärmakt. Gruvdriften i regioner som Bergslagen och Norrbotten expanderade snabbt, och Norrland försåg stormakten med de resurser som krävdes för att upprätthålla dess militära ambitioner.

Koloniseringen av Lappmarken, som påbörjades under 1600-talet, var en central del av denna ekonomiska expansion. Staten försökte integrera de nordliga områdena genom att etablera nybyggen och kristna den samiska befolkningen. Kyrkan spelade en viktig roll i denna process, och missionärer sändes ut för att sprida kristendomen och svenska värderingar. Samtidigt försökte staten stärka sitt grepp om regionens handel och naturresurser genom att införa skatter och andra administrativa åtgärder.

Musik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud

Bild: illustration av aktiviteter hos samer och finnar: män som spetsar och röker lax.

Abstrakt/medium: 1 tryck: träsnitt. Historia om de nordiska folken, Wikimedia Common. Public Domain

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.