För att möjliggöra ett vardagligt resande med hållbara färdmedel (tex. kollektivtrafik, cykel, gång) behöver vi veta mer om hur resenärerna upplever tillgängligheten till dessa system. Upplevelser av tillgänglighet ur ett användarperspektiv är dock något som hittills saknats i forskningen. Med bussresenärer i Karlstad som grund har Katrin Lättman utvecklat ett verktyg för att mäta tillgänglighet … Continue reading "14 – Kan jag leva det liv jag vill med hållbara transportalternativ?"

Dagens unga människor rör sig för lite. Pernilla Hedström undersöker i sin doktorsavhandling Hälsocoach i skolan om hälsocoacher kan bidra till att öka barns fysiska aktivitet och förbättra skolans hälsofrämjande arbete. I vårt samtal berättar Pernilla om vad det innebär att vara hälsocoach och vilken roll en sådan kan spela för att öka barns välbefinnande. … Continue reading "13 – Hälsocoach i skolan"

Idag är en hel del av den trafik som skickas över datanäten så kallad realtidstrafik, exempelvis trafik då man samtidigt som evenemanget pågår, distribuerar en konsert eller ett idrottsevenemang över datanätet. För att möta de tidskrav som realtidsöverföring innebär, behöver fördröjningen/latensen för överföringen över datanäten minimeras. Ett sätt för att uppnå detta kan vara att … Continue reading "12 – Förbättrad datakommunikation"

Vad finns det för olika synsätt på arbetslöshet, och hur påverkar dessa arbetslösa människor i Sverige idag? Detta undersöker arbetsvetaren Jennifer Hobbins i sin doktorsavhandling Samhälle, individ och ansvar. En studie om synen på arbetslöshet. I vårt samtal berättar hon om sina analyser av rättslig reglering och civilsamhälleliga organisationers verksamheter, samt om sina möten med … Continue reading "11 – Synen på arbetslöshet"

Hur motiverar aktörer inom norska regeringen digitaliseringsprocesser? Hur kan dessa argument förstås i relation till idéer om modernisering och pågående reformer inom förvaltningen i allmänhet? Jens Petter Madsbu berättar om sina studier kring den offentliga digitala tjänsten Minside, offentliga handlingar som rör digitaliseringsprosessers roll och betydelsen av modernisering inom den offentliga förvaltningen i Norge.

Inquiry- and context-based science education (IC-BaSE) är en modell för undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Vi samtalar med Susanne Walan, som i sin doktorsavhandling undersöker lärares förståelse och användning av modellen. Hon visar att grundskoleelevers erfarenheter av IC-BaSE kan tas tillvara för att utveckla lärares undervisning i naturvetenskap.

Hur mäter man orsak och verkan i samband med personskador och hur påverkas det av samhällsinterventioner som policyn och lagar? Skadeforskaren Carl Bonander har studerat frågan i sin avhandling Assessing the effects of societal injury control interventions och ger sin syn på hur man skulle kunna förbättra dagens analyser av skadedata för att få mer … Continue reading "8 – Evidensbaserad bedömning av skadeinterventioner"

Bättre samordning och fokus på användares behov är nyckelorden när Sara Davoudi berättar om sin licentiatuppsats som fokuserar på hur kollektivtrafikmyndigheterna kan utveckla en hållbar och attraktiv kollektivtrafik.

Extreme weather events that threat the transport sector’s functionality and safety and solutions to manage the risks are focus in our podcast with Monika Rydstedt-Nyman. Monica recently defended her licentiate thesis Managing knowledge sharing of extreme weather induced impacts on land transport infrastructure: Case study of the Swedish Transport Administration.

Hur förstår samhällskunskapslärare sitt ämne och hur påverkar det deras undervisning? Studier visar att lärarnas förståelse av ett ämne påverkar deras undervisning och Roger Olsson har tittat närmare på hur det ser ut för samhällskunskapslärare. I podden berättar han om sin forskning och arbetet med avhandlingen Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne: Prioriteringar och nyhetsanvändning hos … Continue reading "5 – Samhällskunskapslärares ämnesförståelse"