Att ta anställning i någon annans hushåll var en av de vanligaste vägarna till försörjning för kvinnor i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. För de kvinnor som tog anställning väntade långa arbetsdagar, låg lön och socialt anseende. Genom att undersöka platsannonser från tiden samt svar på frågelistor som skickats ut till de arbetande kvinnorna, tecknar Sofi Vedins doktorsavhandling i historia en bild av arbetsvillkor, klass- och arbetsrelationer för hushållsarbetande kvinnor under tiden 1890 till 1939.

I vårt samtal berättar Sofi att såväl arbetsgivare som arbetstagare konstruerade yrkesrollen som ett kall för arbetarklassens kvinnor, som något som de var naturligt skickade att göra, och som skapade en hierarkisk ordning där de arbetande kvinnorna sågs som mindre viktiga än de kvinnliga arbetsgivarna. Hushållsarbetet upprätthöll på det här sättet inte bara maktrelationer i hushållet, och utan även maktstrukturer i samhället i stort.