Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion.

• Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten.

• ”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef.

•  Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper.

• ”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys.

• Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”.

  Text: Kalle Glas

  MEDVERKANDE

• Stefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012

• Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området.

• Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.

• Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén.

• Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

Det finns en generationskonflikt inom det Ukrainska försvaret mellan de äldre illa omtycka befälen utbildade i Sovjet och de yngre moderna befälen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Ukrainska ruinstäder som Bakhmut och Pokrovsk har blivit symboler för ett sovjetiskt arv som lever kvar inom den Ukrainska armén. Istället för reträtt biter försvararna sig fast trots att det kostar Ukrainska soldaters liv. Soldaterna har därför gett sin högsta general öknamnet Slaktaren.

• Många vill istället att nya, yngre befäl som inte är fostrade i en sovjetiskt krigskonst tar över befälet i Ukraina, men än så länge är det den gamla skolan med general Oleksandr Syrskyj vid rodret som styr.

• – Så länge den generationen fortfarande finns företrädd i de väpnade styrkorna så kommer den att finnas kvar, säger Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet.

Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent Sveriges Radio

Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet

Piotr Wawrzeniuk, lektor i militärhistoria på Försvarshögskolan

Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: SR, SVT, TV4, United 24, AP, Sky News, Frank Bry, Baku TV, ITN

Sveriges försvar börjar numera utanför lands gränsen och samarbete med andra Natoländer. Det samma gäller för journalister som bevakar frågan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• I ett panelsamtal vid Luleå media week var Gräns-programledare Claes Aronsson inbjuden att prata om hur bra journalister egentligen bevakar försvarsfrågor i allmänhet och försvarsfrågor på Nordkalotten i synnerhet.

• I panelen ingick även journalister från Norrbotten, Finland och Norge som alla märker av att spänningarna ökar i just deras bevakningsområde.

Sveriges försvar står och faller med sin befolknings vilja att slåss, och försvarsviljan är låg i delar av den svenska befolkningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• När man frågar svenska folket om de tycker landet borde göra motstånd vid en attack svara nästan 80 procent ja, men om man sedan frågar om man vill vara med i den kampen svarar många nej.

• Det är främst kvinnor och yngre personer som uppvisar lägre försvarsvilja, men någon riktigt bra förklaring finns inte - och i vid en attack är låg försvarsvilja ett stort problem menar vissa.

• – För ett land blir det naturligtvis ett bekymmer om tillräckligt många blir freeriders som överlåter ansvaret till andra och nånstans finns det en brytpunkt när det inte fungerar, säger Peder Hyllengren forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Medverkande:

• Peder Hyllengren, Forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar

• Johan Wenneström, statsvetare och gästforskare vid Försvarshögskolan och författare till boken ”Sveriges sak är vår” om den svenska Stay Behind-rörelsen

• Tom Lillkrona, Hemvärnsoldat

• Programledare Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

• Producent Kalle Glas

Ljudkällor: MSNBC, SVT, Aftonbladet, Netflix

Text: Kalle Glas

Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer.

• Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge.

• – Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan.

  Medverkande

• Magnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, Försvarshögskolan

• Johan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregemente

• Robin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk Intelligence

  Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

  Producent: Kalle Glas

  Ljudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.

Idag fick Försvarsmakten det första av de 60 beställda stridsflygplan av typen Jas 39 Gripen E.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• 2013 beställde Försvarsmakten 60 stycken Jas 39 Gripen. Trots att det liknar det äldre Gripen C beskrivs det här som ett helt nytt plan.

• – Under skalet så är det mer eller mindre ett helt nytt flygplan, säger Fredrik Süsskind, chef för Gripensektionen på försvarets flygstab. 

• En skillnad är att planet kan bära fler vapen, men det som främst lyfts är telekrigsförmåga och att mjukvaran går att uppdatera extremt snabbt och kan anpassas efter ändrade förhållanden.

Medverkande

• ”Conan”, pilot vid F7 Skaraborgs Flygflottilj

• Pål Jonson, Försvarsminister

• Fredrik Süsskind, chef för Gripensektionen på Försvarets flygstab

• Petter Nilsson, Chef advance program Saab

• Claes Aronsson, Programledare

• Sylvia Dahlén, Programledare

• Kalle Glas, Producent

I Ukraina har drönaren blivit slagfältets gigant men det betyder inte att drönare kommer spela samma roll i framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Med små, billiga drönare som släpper handgranater har både ryska och ukrainska soldater visat att man kan slå ut stridsvagnar värda flera miljoner kronor. På båda sidor satsar man nu på drönare i stället för andra vapensystem.

• Ukrainakriget har fått försvarsmakter världen över att satsa på drönare, men vissa experter varnar för att man riskerar att stirra sig blind på fel saker – särskilt när luftförsvaret samtidigt blir både effektivare och billigare.

• ”Vi ser peaken för den här typen av drönare som används nu”, säger Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsföretaget Mimicrys.

TEXT: Kalle Glas

MEDVERKANDE

• Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsföretaget Mimicrys

• Angelica Persson, affärsutvecklare på Saab

• Claes Aronsson, programledare

• Sylvia Dahlén, programledare

  Ljudkällor: Expressen, BBC, SR, SVT, Youtube

Försvarsmaktens gamla Hercuelsplan har varit i tjänst i 60 år, men istället för nya amerikanska plan väljer man nu brasilianska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Sveriges sex Herculesplan ska fasas ut men till att börja med kommer de flyga parallellt med fyra moderna plan som Sverige köper från Embraer i Brasilien.

• De nya planen kan ta större last, har toaletter ombord och kan flyga mycket snabbare och högre, men det finns saker som de inte kommer kunna göra till att börja med.

• Hercules är ett flygplan som lämpar sig väldigt bra för krigssituationer och att starta och landa på korta sträckor på alla möjliga underlag. ”Där kommer det att dröja innan vi är framme med våra nya flygplan, men vi kommer att komma dit.”, säger Per Carlemalm, som är flygchef på Hercules-skvadronen.

Medverkande:

• Claes Aronsson, Programledare

• Sylvia Dahlén, Programledare

• Kalle Glas, Producent

• Per Carlemalm, Hercules-pilot och skvadronchef Skaraborgs flygflotilj

• Martin Lundmark, Lektor Försvarshögskolan

Ljudkällor: SR, The Guardian, SVT, Försvarsmakten

Ända från rymden går det att se att Europa rustar upp. Och när alla länder vill köpa vapen samtidigt förvandlas industrin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• När upprustningen ska gå fort behöver Försvarsmakten tänka om och inte bara köpa det som alltid inhandlats.

• Sverige rustar upp under pågående krig i Europa och senaste gången man gjorde det var det ändå för lite och för sent.  

• Försvarsindustrin jobbar på att undvika misstagen som gjorts tidigare när det varit stressigt att rusta upp.

  Medverkande

• Birgit Karlsson - Professor emerita i ekonomisk historia, Göteborgs universitet

• Neil Sexton - Talesperson, DSEI UK

• Jonas Lotsne - Brigadgeneral, chef för verksamhetsområde armémateriel på Försvarets Materielverk, FMV.

• Jens Holzapfel - affärsdirektör Nordic Air Defence

• Edvin Resebo - VD Amexci

  Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

  Producent: Kalle Glas

  Ljudkällor: Sveriges Radio, SVT

  Text: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.

• Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.

• Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.

Medverkande

• Johan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.

• Claes Aronsson, Programledare

• Kalle Glas, producent