Gräns

Ukraina tros ligga bakom sabotaget mot gasledningen Nord stream och i centrum för hela operationen står en kvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är spänt mellan de sex personerna ombord på segelbåten Andromeda. Efter att ha väntat ut stormen i fyra nätter i Sandhamn i Blekinge skärgård börjar det bli bråttom för den ukrainska besättningen. De har bara några dagar på sig att få åtta bomber på plats på 80 meters djup. Det hade varit ett svårt uppdrag även i perfekt väder.

Ute på Östersjön är det dimmigt, regnigt och blåsigt. Dykarna blir sjösjuka och vill dra sig ur – alla utom en. ”Freya”. Hon ställer sig upp och ropar i vinden. ”Låt mig göra det själv”. En av männen följer till slut motvilligt med henne.

Det är strömt i vattnet och när de närmar sig botten är det som att dyka i en sandstorm, dessutom kolsvart och kallt. Utöver bomben har ”Freya” med sig åtta dykartuber med olika gasblandningar.

Efter att ha varit borta i drygt en timme når ”Freya” vattenytan. Hon är genomsvettig och helt utmattad men ler ändå när hon får hjälp upp i segelbåten av lättade kollegor. Jobbet är gjort; bomberna är placerade vid gasledningarna Nord Stream och inställda på klockan 19.03 den 26 september.

– Man kan inte bara använda den luft som vi andas här på ytan för det fungerar inte på det djupet. Man behöver ha andra gasblandningar för att syret i det här fallet inte ska bli giftigt. Så det här har ju gjorts med hög risk och det är ju väldigt svårt och väldigt farligt för ett par dykare att gå ner och göra det här, säger attackdykaren Peter Bovet Emanuel, som i dag forskar på specialoperationer vid Försvarshögskolan.

I somras släppte Wall Street Journal-journalisten Bojan Pancevski en bok där han kommer nära personerna bakom attentatet, mycket av avsnittet av Gräns kommer från boken.

Hela historien med Nord stream börjar bara veckor efter den storskaliga invasionen av Ukraina våren 2022.

När luften börjar gå ur ryssarna passar en grupp med högt uppsatta underrättelseofficerare och militärer på att träffas i den ukrainska huvudstaden för att dricka sig fulla och brainstorma om att slå tillbaka. Med på mötet är en person med många lyckade specialoperationer under bältet.

På mötet väcks idén om att sabotera Nord Stream i Östersjön. Eller Operation Diameter som de senare döper den till. En av svagheterna i planen är att det inte finns några militära dykare med erfarenhet från 80 meter, däremot civila djuphavsdykare.

– Finns inte specialistkunskapen internt så kan man absolut tänka sig att använda civila för specialoperationer. Men det är ju sannolikt oftast så att det kostar. Jag tänker på sämre sekretessdisciplin som det verkar ha varit i det här fallet, säger Peter Bovet Emanuel.

När rekryteringen är klar – tre dykare som känner varandra sedan tidigare och tre militära besättningsmän - börjar de öva i ett vattenfyllt, gammalt stenbrott i centrala Ukraina. Med hjälp av en pensionerad bombexpert lär de sig att det inte behövs särskilt kraftfulla laddningar om de placeras i rörets skarvar.

Under de första månaderna efter sabotaget hugger den tyska polisen i sten. Och det är först när det landar ett tips från nederländska myndigheter om att sabotörerna använt en segelbåt med namnet Andromeda som utredningen tar fart. Segelbåten är guldgruva av bevis; DNA, fingeravtryck och rester av sprängmedel.

Sommaren 2025 så har den tyska polisen lagt färdigt pusslet. Nu har de namnen på alla som sprängde Nord Stream. Det fattas bara att gripa dem.

Det är lätt att döma personerna på förhand för att det nu finns en bok om attentatet och ett åtal mot en ukrainare, det ska vi akta oss för. Men vi kan slå fast att Rysslandsspåret som tidigt verkade vara hett, nu är kallt.

– Om man nu tänker att det hade tagit 16 år, 20 miljarder dollar att planera och bygga gasledningarna som då hade gett Ryssland både ekonomiska och politiska fördelar mot Europa, så varför skulle de ha saboterat deras sina egna gasledningar?, säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Sabotaget har blivit ett slagträ i den politiska debatten i Tyskland och det är inte svårt att se vad som står på spel för Ukraina i rättsprocesserna som väntar.

– Tyskland är världens största bidragsgivare till landet just nu när det gäller allmänt stöd till Ukraina. Och vi vet att Ukraina är ju helt beroende av externt stöd i det här kriget, säger Ilmari Käihkö.

Frågan om hur mycket Ukraina och den ukrainska staten var involverade i attentatet kan vara viktig eller till och med avgörande för om den tyska befolkningen vill fortsätta stödja Ukraina på samma sätt som i dag.

– Det allra bästa skulle vara att ukrainska aktörer inte var inblandade. Det känns väldigt osannolikt att det kommer att bli utfallet, säger Ilmari Käihkö.

Den person som nu står åtalad i Tyskland är den enda som inte lämnat några spår efter sig på båten Andromeda. Han var också den som identifierades sist av alla eftersom han inte finns på internet. Så den hemligaste i gruppen är alltså den som tysk polis får tag i först. Den här mannen var den som ledde operationen på båten. Nu står han åtalad för bland annat krigsbrott och riskerar ett långt fängelsestraff.

Och ”Freya”-en av dykarna som placerade bomberna på gasledningen är enligt boken ”The Nord Stream Conspiracy” fortfarande på fri fot. Ska man tro Wall Street Journal-journalisten har hon fått jobb inom den ukrainska underrättelsetjänsten.

Alla som blir intervjuade i boken har så klart sin agenda och sin minnesbild. Men hur själva sabotaget gick till finns det flera källor på.

Vad man än tycker i sak, så var det en häftig och unik specialoperation som lurade brallorna av de flesta av oss.

– Ja, den är cool. Det går inte att sticka under stol med att det de gjorde på taktisk nivå var nästintill en fullt ut lyckad operation. Tittar man på specifikt vad de skulle åstadkomma så åstadkom de det. Sen blev de avslöjade. Men i huvudsak... ja, det får man väl lov att säga. Det var coolt gjort, säger före detta attackdykaren Peter Bovee Emanuel vid Försvarshögskolan.

TEXT: Sylvia Dahlén

Medverkande:

• Peter Bovet Emanuel, forskar på specialoperationer vid Försvarshögskolan

• Patrik Lindén, tf. Chef Ledningscentralsenheten, på Kustbevakningen

• Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan

• Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

• Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: SR,

Ansvarig utgivare: Jenny Gustavsson

Sverige är sårbar mot attacker i gråzonen mellan krig och fred. Och det utnyttjar fienden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En natt i slutet av augusti klättrar en maskerad person över stängslet till Polens största privata vapentillverkare WB Electronics drönarfabrik och sätter eld på anläggningen. Drönarkomponenter värda tiotals miljoner kronor går upp i rök.

Händelsen är en i raden av misstänkta sabotage mot försvarsföretag i flera Natoländer den senaste månaden.

Det som sker beskrivs som en del av Rysslands krigföring. Mindre attacker, i en jämn ström som skapar osäkerhet och pressar samhällen utan att nödvändigtvis passera gränsen till öppet krig. I Sverige används ofta begreppet gråzon för att beskriva den typen av situation.

– Rättsligt sett existerar ingen gråzon, utan Sverige är antingen i fred eller så är vi i krig, säger Jessica Appelgren, chef på enheten för totalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

En risk med den typen av angrepp är att temperaturen gradvis höjs utan att Sverige hinner reagera tillräckligt snabbt. Det är en sårbarhet som en motståndare kan försöka utnyttja.

– En motståndare som vet att systemet för totalförsvar bygger mycket mer på ett aktivt beslut och implementering av lagstiftning, kan ju spela på det och göra att vi blir långsamma med att höja beredskapen och då kanske vi blir mindre effektiva att faktiskt hantera det som sker, säger Marika Ericson, lektor i operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan.

Hybridhot eller andra kriser som sker i fredstid är svåra att hantera för myndigheter och regering. Och det finns ett lagförslag som är redo att klubbas så fort Sverige har en ny regering som går ut på att ändra grundlagen och ge regeringen mer handlingsutrymme vid en krissituation i fredstid.

Det kan till exempel handla om att inskränka våra fri- och rättigheter nästa gång det blir en pandemi eller kanske för att hantera en fientlig stat som attackerar Sverige med okonventionella metoder.

– Där vill man helt enkelt lägga in ett till ett nytt kapitel i regeringsformen som ska handla om allvarliga fredstida krissituationer. Det kan gälla till exempel. inskränkningar av fri- och rättigheter andra civilrättsliga frågor, straffskatt och så vidare.

Till skillnad från hur myndigheter och regering kan styra i fred så gäller helt andra spelregler i krig.

Om Sverige skulle attackeras kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen. Vid högsta beredskap aktiveras delar av totalförsvaret och flera juridiska oklarheter kring myndigheternas mandat försvinner.

– Så det är ett sätt att strömlinjeforma en organisation, tydliggöra uppgifter och ansvar för att hantera just den här händelsen, säger Marika Ericson.

Höjd beredskap handlar inte bara om vem som fattar beslut och vilka uppgifter som ska prioriteras. Det innebär också att staten får nästan oinskränkt rätt att använda alla svenska medborgare mellan 16 och 70 år totalförsvaret.

– Vilket i princip betyder att du är skyldig att tjänstgöra i totalförsvaret i den omfattning som hälsa och kropp tillåter, säger Jessica Appelgren.

Det går såklart inte att aktivera totalförsvarslagar om det sker hybridattacker, det är också det som gör hybridhotet så effektivt.

– Vi måste ha en medvetenhet om att vårt rättssystem kan användas som en spelplan av aktörer som vill oss illa, säger Appelgren

Men ett lika stort problem kan vara att myndigheter ibland tolkar lagen för milt. De tror inte de har mandat att ingripa.

– Det är en allmän känsla av att vi står bakbundna. Det är lagens fel, för det finns inte möjligheter att göra det vi vill, säger Appelgren

Jessica Appelgren chef på enheten för Totalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

– Vi har ju offentliga aktörer med jättestort våldsmandat. Det går att göra allt möjligt redan i fredstid. Okunskap om vad lagen säger, och en oförmåga att använda den effektivt kan få konsekvenser för svensk säkerhet.

TEXT: Sylvia Dahlén

Medverkande:

• Jessica Appelgren, Chef på Enheten för otalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitut

• Marika Ericson, Lektor i operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan

• Mathias Johansson, Enhetschef på Plikt- och prövningsverket

• Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

• Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: SR, Vice, BBC, TT

Ansvarig utgivare: Jenny Gustavsson

Omkring 15 procent av den militära personalen kvinnor, trots att Försvarsmakten säger sig vilja spegla hela samhället. Men vad spelar det för roll?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kvinnor i Försvarsmakten är fortfarande en minoritet. Bara omkring 15 procent av den militära personalen är kvinnor, trots att värnplikten är könsneutral och både kvinnor och män kan kallas till mönstring. Samtidigt gör fysiska krav – och bilden av försvaret som en grönklädd mansvärld – att många kvinnor faller bort tidigt.

Den största förändringen för jämställdhet i försvaret på senare tid kom 2017. Då väcktes den vilande värnplikten igen och blev könsneutral. I teorin blev det alltså obligatoriskt också för kvinnor att göra lumpen. I praktiken är det fortfarande betydligt fler män som rycker in. Bland de värnpliktiga är omkring 16 procent kvinnor.

En förklaring är att många kvinnor sorteras bort redan i den första mönstringsfasen.

– Man ser fortfarande det militära som något lite manligt präglat och då blir kvinnor mer oroliga för att inte klara av det. Då blir de mindre motiverade och svarar osäkert på mönstringsunderlagen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef i Försvarsmakten.

Många kvinnor faller också bort på grund av styrketestet. Till flera befattningar krävs mycket muskelstyrka, och Försvarsmakten vill inte sänka krav som behövs för att soldater ska klara sin utbildning och inte skadas.

– Kraven finns av två skäl. Det ena är att man ska klara av den befattning man utbildas mot. Det andra är att personer inte ska riskera att skada sig under grundutbildningen, säger han.

Men alla jobb i dagens försvar kräver inte samma fysiska styrka.

– Man tänker ofta på den fysiska, starka soldaten i skogen i gröna kläder. Den rollen finns och är viktig. Men dagens försvar handlar också om teknik, cyber och mycket avancerade system, säger Frida Linehagen, forskare vid Försvarshögskolan.

I mätningar om militär försvarsvilja säger kvinnor mer sällan än män att de vill bidra till det militära försvaret. I en undersökning uppgav 24 procent av kvinnorna att de var beredda att bidra militärt i en krissituation. Bland männen var siffran 53 procent. Men det betyder inte att kvinnor saknar försvarsvilja:

– Försvarsvilja finns hos kvinnor, men den tar sig inte alltid militärt uttryck. Ett starkt militärt försvar minskar ju inte nödvändigtvis de här riskerna. Därför brukar kvinnor vara mer benägna att betona förebyggande insatser och samhällsresiliens, säger Jenny Hedström, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Pandemin visade hur avgörande sådana funktioner kan vara. När samhället pressades hårt var det till stor del kvinnor inom vård och omsorg som bar upp centrala samhällsfunktioner. I krig blir de uppgifterna ännu viktigare: barn ska ha någonstans att gå, äldre behöver mat och mediciner, sjuka måste vårdas och vardagen måste fortsätta fungera.

Men sådant arbete får sällan samma status som militära insatser.

– När vi tänker på säkerhet i väldigt snäva militära termer blir det som att vi nästan blir lite blinda. Allt vi tänker på är soldater och drönare och vapen, säger Hedström.

Även när kvinnor inte släppts in i det militära har de hittat andra sätt att bidra.

Ett svenskt exempel är Lottakåren, en frivillig försvarsorganisation för kvinnor. Organisationen har ofta mötts av fördomar om att lottor mest lagar mat eller servar soldater. Men historiskt har uppgifterna varit betydligt bredare.

Under andra världskriget växte Lottakåren kraftigt i Sverige.

– Vi hade vår storhetstid 1943–44 ungefär, då vi var över 110 000 medlemmar, säger Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren.

Lottor arbetade bland annat med luftbevakning, samband och stabstjänst. De så kallade tornsvalorna spanade efter flygplan från torn runt om i Sverige. Efter flera decennier av minskande medlemsantal vände utvecklingen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Då ökade engagemanget igen.

– När någonting händer i närområdet, något så förskräckligt, och man inser att det kan hända vem som helst, då ökar engagemanget, säger Anna Nubäck.

Även i Ukraina har kvinnor tagit en allt större plats i kriget. De har deltagit som soldater, befäl, sjukvårdare, underrättelsepersonal och drönaroperatörer.

– Kvinnor har där deltagit i både det civila och militära försvaret, säger Frida Linehagen.

Det finns mer än 50 000 aktiva kvinnliga militärer i Ukraina. Enligt Frida Linehagen var det först svårt för många att hitta sin plats, men det har förändrats.

– Nu har man förstått hur viktiga de är och att man behöver dem i kriget, säger hon.

Totalförsvaret kräver att både män och kvinnor gör sin plikt, så då spelar det väl ingen roll om männen är i det militära försvaret och kvinnorna i det civila. Men enligt forskningen så spelar det visst roll. Ett skäl till exempel är att freden blir mer beständige och kvinnor är delaktiga.

– Jämställdhet och hållbar fred är ömsesidigt förstärkande. Så från det perspektivet behövs det mer kvinnor i försvaret. Speciellt i roller där beslut tas om försvar och säkerhet.

Ytterligare ett skäl handlar om skyldigheter och rättigheter.

– Det bästa försvaret är ett försvar som speglar samhället. Då når man bäst effektivitet och bäst robusthet. Man får in många perspektiv. Man kan uppnå tillit i befolkningen på ett helt annat sätt om man speglar befolkningen, Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren.

Men en sak som är svår att komma runt är de fysiska kraven vid mönstringen som är det momentet där många kvinnor sållas bort. Och det pågår just nu en översyn om man kan sänka kraven för vissa befattningar inom försvarsmakten. Befattningar som tidigare krävde en annan fysik styrka än den gör idag.

– Med mycket ny teknik så kan det vara att någonting som för länge sedan krävde enorm muskelcykel inte [05:00] kräver det längre. Då ska vi ju inte ha de kraven, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.

Men det handlar inte bara om att sänka kraven, en del i arbetet med att få fler kvinnor att klara mönstringen som sedan kan leda till att man söker sig till Försvarsmakten är att informera tydligare vad som krävs för att klara de fysiska kraven och till och med erbjuda förberedande träning.

– Om man bara fysiskt tränar lite extra under några månader så kan man klara mycket högre krav och också att man under grundutbildningen är ännu bättre på att ha en målmedveten stegring av ansträngningen så att man får möjlighet att bygga upp sin förmåga under själva grundutbildningen, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.

Medverkande

• Jenny Hedström är docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan

• Frida Linehagen, är Kapten i Försvarsmakten och har skrivit en avhandling om jämställdhet inom Försvarsmakten och forskar vid Försvarshögskolan, och forskar för tillfället vid Kings College.

• Anna Nubäck, är generalsekreterare för Lottakåren.

• Jonas Hård af Segerstad, Flottiljamiral och utbildningschef på Försvarsmakten.

• Programledare: Sylvia Dahlén & Claes Aronsson

• Reporter: Josefine Owetz

• Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: BBC, SR, Radio Ellen, Lottakåren, YLE, SVT

Gräns spelas in live på scen från Berwaldhallen och ställer frågan om inte krig alltid varit tonsatt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På scen: Anders Ahliny, medlem i Militärmusiksamfundet och Joakim Silverdal kulturjournalist på Sveriges Radio. Programledare är Claes Aronsson.

Låtlista

• Edwin Starr - War

• Tchaikovsky 1812 Overture with 105mm Cannons

• Ulla Billquist - Min soldat

• Barry Sadler - Ballad Of The Green Berets

• Toby Keith - Courtesy Of The Red White And Blue

• YARMAK

• Creedence clearwater revival - . Fortunate Son

• Green Day - American Idiot

• The Cranberries - Zombie

• Bob Dylan - Blowing in the Wind

• Thomas Mapfumo and the Blacks Unlimited - Vanofira Chiiko

• Black Sabbnath - War Pigs

• Sabaton - The Last Stand

Försvarets Radioanstalt, FRA kommer ha sitt vakande öga öppet på valnatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klockan 20:00 på kvällen den 9 september 2018 var det stort jubel på Sverigedemokraternas valvaka. Enligt de preliminära siffrorna från Valu, skulle partiet få nästan 20 procent av rösterna och bli största parti.

Men för den som ville följa rösträkningen på Valmyndighetens hemsida blev det allt svårare att komma in på sidan och strax före 21:00 slocknade sidan helt.

I tv-valvaka märktes det inget av it-strulet. Valmyndigheten rapporterade in löpande till alla stora medier och allt gick att följa. När kvällen övergick i natt och nästan alla röster var räknade visade det sig att de höga, preliminära siffrorna som Sverigedemokraterna fått, inte stämde. Partiet blev inte näst största parti. Många anhängare blev så besvikna att de inte trodde att det var sant. Bokstavligen.

– Då spreds narrativet att vi själva (Valmyndigheten. red.anm) förändrade valresultatet. Vi tog ner webbplatsen för att förändra valresultatet och därför misstämde det väldigt mycket på det som var när sidan gick ner med det som var när sidan kom upp, säger Anna Nyqvist Kanslichef på Valmyndigheten.

Det som hade hänt på kvällen var att någon utfört en överbelastningsattack mot Valmyndigheten. Den påverkade som sagt inte rösträkningen på något sätt. Och trots att den här typen av attacker är simpel, fick den konsekvensen att vissa medborgare medborgare i Sverige började ifrågasätta valets legitimitet.

– Det är vanligt att jobba på det sättet med en cyberattack som samtidigt bidrar till en ryktesspridning, säger Anna Nyqvist.

Sedan cyberattacken 2018 har mycket hänt som kan hjälpa den som vill hacka sig in i system och skapa kaos. Ett exempel i närtid är AI-modellen Mythos från företaget Anthropic som rekordsnabbt kunde hitta säkerhetsbrister i it-system. Ett sådant vapen i fel händer kan skapa stor skada. Hittills är det bara ett fåtal aktörer som fått tillgång till Anthropics allra kraftigaste språkmodell. Men det är ingen garanti.

– Det är lätt att stirra sig blint och säga att Mythos är den enda läskiga. Tur att det inte finns så mycket mer. Men det finns kapabla modeller. Det finns både stängda modeller hos OpenAI, men även öppna modeller som alla kan göra otrevliga saker redan nu, säger Sebastian Öberg AI-forskare på FOI

Det behövs inte särskilt mycket fantasi för att inse att någon aktör med hjälp av en AI-modell först kan hacka ett system, ta över det och samtidigt orkestrera en informationsoperation som ska få människor att misstro valsystemet. Det finns inga konkreta hot mot Sverige och det svenska valet den 13 september. Men tittar man på hur det sett ut vid tidigare val och vid val runt om i Europa i närtid så är val prioriterade mål. Frågan är inte om, utan hur omfattande en attack blir.

– Jag skulle bli förvånad om det inte var några attacker. Sen om allmänheten få ta del av att de här attackerna ägt rum? Det är inte lika självklart, skulle jag säga. Men det kommer definitivt att vara attacker, säger Öberg.

I ljuset av allt som skett vid tidigare val, så är det inte konstigt att svenska myndigheter är på tårna inför, under och efter årets val. Och en nyhet i år är att Regeringen har utsett en av spjutspetsarna inom svensk underrättelsetjänst att skydda valet.

– Vi har ett uppdrag från regeringen där vi ser till att bedöma hur hotläget ser ut inför valen från cybersäkerhetsperspektiv. För att säkerställa att vi har en god cybersäkerhetsnivå på de verksamheterna också inför valet, säger John Billow är chef för Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSE vid Försvarets radioanstalt, FRA

Tillsammans med flera andra myndigheter kommer FRA:s cyberförsvarsenhet NCSC att bevaka så att ingen försöker sig på någon attack som den vi såg 2018.

– Där sitter vi tillsammans för att snabbt reagera. Vi har vår operativa CSIRT-enhet, utöver andra förmågor som finns hos de olika myndigheterna, så att vi kan koordinera det snabbt. och reagera och stötta Valmyndigheten, säger Billow

Myndigheterna är alltså på tårna inför valnatten. Men det är inte enbart de som kan försvara valets legitimitet. Lika stort ansvar ligger på alla de som ska rösta. För om det dyker upp påståenden i sociala medier så betyder inte det att de är sanna. Och påverkansoperationer går att motverka med ganska enkla medel.

– Man kommer ganska långt på att kontrollera källan. Att försöka bekräfta information via en annan källa. Vanlig digital källkritik är en jätteviktig del av vår motståndskraft när det gäller psykologiskt försvar, säger Karin Lönnheden vid Myndigheten för psykologiskt försvar.

TEXT: Kalle Glas

Medverkande:

• Anna Nyqvist, Kanslichef på Valmyndigheten

• Sebastian Öberg, forskar på AI-system på avdelningen för cyberförsvar och ledningsteknik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

• John Billow, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSE vid Försvarets radioanstalt, FRA

• Karin Lönnheden, Myndigheten för psykologiskt försvar.

• Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

• Reporter: Josefine Owetz

• Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: SR, SVT, Fox News, ExpressenTV, SwebbTV, AP

Lyssna på den nya ekonomipodden som försöker förklara hur samhället hänger ihop - och vad som händer Bakom pengarna.

Lyssna i appen Sveriges Radio.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands krig mot den Ukrainska civilbefolkningen och vilka lärdomar Sverige borde dra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inte bara varit ett militärt krig. Det har också blivit ett krig mot det civila samhället. El, värme, vatten, järnväg och räddningstjänst har gång på gång blivit måltavlor för ryska attacker. Vintern 2026 blev en av de tuffast under det fyra år som gått sedan den fullskaliga invasionen.

– Det var ett Kiev i totalt mörker, tjockt islager utomhus, is och kondens inomhus. I perioder fanns ingen värme och ingen el, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti

När infrastrukturen slogs ut sattes stora värmetält upp i hårt drabbade områden. Dit kunde människor komma för att värma sig, få kaffe, mat och ibland träffa psykologer.

– Det var ett väldigt stort civilt engagemang som höll folk vid liv, säger Lubna El-Shanti

Människor fortsatte också att gå till jobbet, trots kyla, mörker och återkommande attacker. Enligt Lubna El-Shanti är det en viktig del av Ukrainas motståndskraft: att vardagen fortsätter så långt det är möjligt.

Värmetält är en nödlösningen, för att samhället ska fungera måste infrastruktur som bombas lagas snabbt. Det är också nåt Ukraina blivit bra på med tiden.

– Man blir verkligen imponerad av Ukrainas förmåga att återställa kritisk infrastruktur, säger Robert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar

Även järnvägen har blivit ett viktigt mål. Eftersom inget civilt flyg går över Ukraina är tågen avgörande för både människor och varor. När räls skadas kan arbetare ibland laga den på bara några timmar, så att trafiken kan fortsätta.

Räddningstjänst och sjukvårdare som rycker ut till raserade hus efter robot- och drönarattacker – riskerar själva att bli måltavlor. Metoden kallas ”doubl tap” och går ut på att Ryssland attackerar samma mål två gånger, men med några minuters mellanrum så att de som ska rädda människor själva riskerar livet.

– Många räddningsarbetare har dödats på det här sättet när de försöker rädda civila, säger Lubna El-Shanti

Allt som Ukraina utsatts för är också sådant Sverige måste dra lärdomar ifrån, men ännu viktigare är att lärdomarna omsätts i praktiskt handlande redan nu och att insatser görs när det redan är för sent, menare Robert Wallén chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar

– Det som inte fungerar i vardagen kommer inte fungera bättre när det är krig, säger Robert Wallén.

Medverkande:

• Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent

• Robert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar

• Programledare: Sylvia Dahlén

• Tekniker Mats Jonsson.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands sjökrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall mot Ukraina 2022 såg styrkeförhållandena till sjöss ut att vara givna. Den ryska Svartahavsflottan var överlägsen. Ukraina saknade en flotta som kunde mäta sig med Rysslands stora örlogsfartyg.

Ändå har kriget i Svarta havet utvecklats till en av de tydligaste symbolerna för Ukrainas förmåga att överraska, anpassa sig och slå mot en militärt starkare motståndare.

Ett av de första avgörande ögonblicken kom vid Ormön, eller Snake Island, i västra Svarta havet. Ön är liten och i sig inte särskilt imponerande. Men dess läge, nära sjöfartslederna och utloppet från Donau, gjorde den strategiskt viktig.

När ryska styrkor tog kontroll över ön i början av invasionen blev den också en stark symbol för krigets första dagar. Det var där en ukrainsk gränsvakt enligt uppgifter ska ha svarat ett ryskt örlogsfartyg med orden:

– Ryskt krigsfartyg, dra åt helvete.

Formuleringen spreds över världen och blev en bild av ukrainskt motstånd.

Men Ormöns betydelse var inte bara symbolisk. När Ukraina några månader senare pressade bort Ryssland från ön visade det att rysk kontroll över västra Svarta havet inte var total.

– Ön i sig är nog inte viktig, men det faktum att man återerövrade den och tryckte bort Ryssland är viktigt, säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.

Enligt honom handlade återtagandet om att Ukraina först lyckats slå ut eller skada de fartyg som skyddade ön, och därefter gjort det omöjligt för Ryssland att stanna kvar.

Det blev ett tidigt tecken på något som senare skulle bli tydligt: Ukraina kunde påverka sjökriget utan att möta Rysslands flotta fartyg mot fartyg.

Den största prestigeförlusten för Ryssland kom när Ukraina sänkte kryssaren Moskva, Svartahavsflottans flaggskepp. Händelsen blev både militärt och psykologiskt viktig.

Den visade att stora fartyg inte längre är säkra bara för att motståndaren saknar en traditionell flotta.

– Man kan utan att ha en egen flotta sänka ett sånt här stort fartyg, säger Hans Liwång.

Sänkningen av Moskva var också ett kvitto på ukrainsk teknisk och industriell förmåga. Fartyget träffades av ukrainska Neptunrobotar, utvecklade och tillverkade i Ukraina.

Det blev en påminnelse om att kriget inte bara avgörs av importerade vapensystem, utan också av ett lands egen förmåga att snabbt utveckla, producera och använda ny teknik.

– Ukraina har väldigt tydligt visat att deras näringsliv och industri är en viktig kugge i att stå upp mot Ryssland, säger Hans Liwång.

Den ukrainska utvecklingen har blivit ännu tydligare genom användningen av sjödrönare. System som Magura V5 och Sea Baby beskrivs i praktiken som obemannade, snabba farkoster, ofta byggda med civila komponenter.

De kan fyllas med sprängmedel och styras mot utvalda mål. Jämfört med stora örlogsfartyg är de billiga, men de kan ändå orsaka stor skada.

– Det har visat sig att Ryssland är dåliga på att försvara sig mot det, säger Hans Liwång.

Sjödrönarna har använts mot fartyg, hamnar och rysk infrastruktur långt från Ukrainas kust. Effekten har blivit att Ryssland tvingats dra tillbaka delar av sin flotta och att hotbilden i Svarta havet förändrats.

Det är inte längre självklart att det största fartyget ger störst kontroll.

Konsekvenserna märks också civilt. När Ryssland inte längre på samma sätt kunnat dominera västra Svarta havet har Ukraina kunnat återuppta delar av sin export från hamnarna kring Odessa.

Spannmål och andra varor har åter börjat lämna landet via sjövägen, trots återkommande ryska attacker mot hamnar och infrastruktur.

Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina, beskriver hur exporten först stoppades nästan helt när kriget bröt ut. Det bidrog till stigande spannmålspriser och oro i länder som är beroende av ukrainsk export.

Senare öppnades en spannmålskorridor genom ett avtal mellan FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland. När Ryssland lämnade avtalet hittade Ukraina nya sätt att få ut varor, bland annat genom att följa territorialvatten längs västra Svarta havet.

– Nu är det de tre stora hamnarna där det är drift varje natt hela tiden. Det tuffar på, säger Erik Froste.

Kriget i Svarta havet väcker också frågor för Sverige. Regeringen har beslutat att köpa fyra nya fregatter från Frankrike, en affär värd över 40 miljarder kronor.

Men lärdomar från kriget i Svarta havet visar att stora fartyg är sårbara, det visar inte minste sänkningen av kryssaren Moskva. Men samtidigt ska man inte dra för långt gånga slutsatser. Till exempel verkar ryska marines förberedelser varit för dåliga.

– Det är inte fartyg som är i närheten av det skick de borde vara i. Det är inte besättningar som beter sig i närheten av hur de borde bete sig, säger Hans Liwång.

TEXT: Sylvia Dahlén

Medverkande:

• Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan

• Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina

• Programledare: Sylvia Dahlén

• Producent Kalle Glas
  

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet.

När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret.

Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften.

— Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.

En av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna.

De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa.

— De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.

Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut.

Ukraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg.

I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg.

— Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist.

För Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid.

Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium.

— Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist.

Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga.

Medverkande:

• Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen,

• och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.

• Programledare: Klas Aronsson.

• Producent: Kalle Glas

• Tekniker: Mats Jonsson

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands landkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Målet var att snabbt ta Kiev. Men redan under krigets första dygn kom en händelse som skulle bli avgörande.

På Hostomelflygplatsen utanför Kiev försökte ryska luftlandsättningsförband skapa en språngbräda för att flyga in fler soldater och tung materiel. Planen byggde på överraskning, snabbhet och föreställningen att Ukraina skulle vika.

Så blev det inte. Ukrainska soldater, logistiker, underhållspersonal och nationalgardister gjorde motstånd. Ryssarna tog sig in på flygplatsen, men kunde inte använda den som tänkt.

– Istället för att få den här språngbrädan in mot Kiev så blir det en gravplats för många av de bästa ryska soldaterna, säger Joakim Paasikivi.

Även små marginaler spelade in. Ukrainska vinterunderhållsfordon hade ställts tvärs över landningsbanan och en rysk robotattack mot baracker där ukrainska soldater fanns missade sitt mål.

– Det är lätt att glömma att under de här första månaderna var det flera tillfällen där det verkligen stod och vägde, säger Jussi Myllyluoma.

Efter att Ukraina lyckats försvara Kiev gick kriget in i en ny fas. I september 2022 kom Charkivoffensiven, där ukrainska förband snabbt tog tillbaka stora områden i nordöstra Ukraina.

Enligt Joakim Paasikivi handlade framgången inte främst om ett enskilt vapensystem, utan om förmågan att röra sig snabbt och få Ryssland att reagera på ukrainska villkor.

– Snabbhet, djärvhet och förmåga, säger Joakim Paasikivi.

Han beskriver offensiven som ett exempel på klassisk krigskonst, där Ukraina skapade kaos i den ryska grupperingen och överbelastade det ryska beslutssystemet.

Efter den rörliga fasen 2022 blev fronten allt mer stillastående. Drönarna började dominera slagfältet.

Jussi Myllyluoma jämför drönarnas roll med molotovcocktailen: något som uppstår ur brist, uppfinningsrikedom och akut behov. När Ukraina saknade ammunition och materiel hittade man sätt att använda enkla drönare tillsammans med till exempel RPG-granater.

– Man tar det man har och ser att vi kan sätta ihop A och B och få en pryl som har en verkan på motståndaren, säger Jussi Myllyluoma.

Observationsdrönare gjorde det mycket svårare att röra sig utan att bli upptäckt. FPV-drönare och andra system gjorde att soldater, fordon och sjuktransporter kunde angripas snabbt.

– Är man upptäckt är det stor risk att man blir dödad, säger Joakim Paasikivi.

Resultatet är ett krig där frontlinjerna rör sig långsamt, men förlusterna ändå är enorma. Stridssjukvården har också blivit allt svårare, eftersom evakuering från främsta linjen ofta innebär livsfara.

– Nu är det näst intill omöjligt att evakuera folk från främsta linjen, säger Joakim Paasikivi.

Frågan är hur manöverkriget ska kunna återuppstå. Så länge fordon upptäcks och slås ut nästan direkt blir större offensiver mycket svåra. Därför utvecklas nu olika motmedel mot drönare.

För Sverige och Nato är lärdomarna konkreta. Ukrainska drönarpiloter har bjudits in till övningar för att visa västliga förband vad som inte längre fungerar.

– Vi behöver lära oss saker. Ett bra sätt att lära sig är att få smisk, säger Jussi Myllyluoma.

Men experterna varnar för att stirra sig blind på Ukraina. Ett krig i Norden skulle inte se likadant ut. Ukrainas öppna landskap skiljer sig från skog, kyla, dimma och terräng i Sverige och Finland.

– Vi behöver kunna operera med och utan drönare. Gärna med, men drönare kommer inte alltid att funka, säger Jussi Myllyluoma.

Drönare är här för att stanna. De blir en ny bottenplatta i krigföringen, något alla förband måste kunna använda och skydda sig mot.

Men de ersätter inte allt annat. För att ta och hålla terräng krävs fortfarande soldater, pansar och mekaniserat infanteri.

– Du kan inte ta terräng med en drönare, säger Jussi Myllyluoma.

Den viktigaste lärdomen är därför inte vilken pryl som är mest avgörande, utan hur snabbt ett försvar kan anpassa sig.

– Det centrala är inte prylen, det är processen, säger Joakim Paasikivi.

Medverkande

• Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, geopolitisk rådgivare på Mannheimer Swartling och tidigare lärare på Försvarshögskolan.

• Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsinnovationsföretaget Mimicrys.

• Programledare: Claes Aronsson

• Producent: Kalle Glas

• Tekniker: Mats Jonsson